Det är klart att ni som mejlar och kommenterar har rätt: vi har varit dåliga på Skånederbyt. Inte reportrar och krönikörer som gör jobbet på plats, de har levererat. Jag menar de som bestämmer och publicerar. I just detta fall är jag nog beredd att skriva under på att det sitter höga chefer, låga chefer, mellanchefer och andra sorters chefer uppe i Stockholm som knappt registrerat att det ska spelas en het fotbollsmatch i Malmö. Att Hammarbys teoretiska chans att nå allsvenskan nu nästan är borta betraktas som mer intressant – trots att den chansen i praktiken varit borta i ett halvår.

Samtidigt är det en väckarklocka för svensk fotboll. Det är så här det fungerar inom medierna. Sådant som höga chefer, låga chefer, mellanchefer och andra sorters chefer inte upplever som ”hett” faller lättare mellan stolarna och missas i högre utsträckning. Det är deras jobb att fokusera på det heta och avvakta med det kalla. De bryr sig inte om vårt gnäll, de gör den tidning och nätsida de tror är bäst för flest.

Rätt vad det är gäller det Stockholmslagen också. Allsvenskan i fotboll lever bara så länge supportrar och medier intresserar sig. Sedan står allsvenskan där igen och följs av närmast sörjande. Erik Hamréns nya landslag i all ära, klubbarna måste hänga på.

Djurgårdens ledning har länge jobbat för att medierna ska sluta bevaka egna föreningen. Man kan säga att de vunnit en delseger. Lagets långa segersvit uppmärksammas knappt nånstans. Tydligen så klubben och deras kärnsupportrar vill ha det.

För andra klubbledningar kanske riksmedias nyhetsvärdering kring Skånederbyt är något att tänka till över. Det behövs öppenhet och PR-arbete i stället för slutenhet och hemlighetsmakeri som stöter bort de som intresserar sig. Eller är kanske fler klubbar inne på Djurgårdens linje?

Jag hade gärna skrivit mer om allsvenskan i bloggen men den är nedlagd. Just nu har jag för mycket att stå i för att hinna starta upp den igen. Kanske till våren.

Starkt av FC Köpenhamn att dra hem ett gäng miljoner ytterligare via 1-0 mot Rubin Kazan. Kan Danmark kan Sverige. Det går, det går – nästa år? Men då krävs nog att vi får snurr kring intresset igen och det är tyvärr klubbarna som måste dra det tunga lasset. De får det knappast gratis av medierna en gång till.

Annars gick det sådär för mitt skrällag Bursaspor – 0-4 hemma mot Valencia – å andra sidan känns det som att det är i kväll Champions börjar på allvar: AZ Milan mot Auxerre, Real Mourinho mot Ajax. Vad väljer vi?

…Skånederbyt, kanske?

Zlatan taekwondo-kickar mot lagkamraterna i Milan. Ronaldinho & co får vänja sig. Det går knappt en landslagsträning utan att Zlatan är uppe och sparkjabbar mot Majstorovic eller Mellberg eller någon av polarna. Jag har aldrig tolkat det på annat sätt än med glimten i ögat grabbar emellan. Nu frågan om det går hem i Milan. Ser inte riktigt ut så…

Broder Birro dömer ut sir Alex ytterligare en gång. Tja, någon gång får han rätt, gubbtjyven blir ju inte yngre. Men det börjar bli lite tjatigt.

Malmö FF har laddat upp inför derbyt med två stängda träningar. Ryktas att Ek Wallraff vaktade bägge.

Richard Slätt mejlar. Han skrev artikeln som plockades upp i Debatt i går. Slätt hade gärna velat komma till studion men svärmor var på besök i Stockholm just denna dag och Slätt valde att prioritera henne.

Belinda Olsson mejlar också. Hon skäms visst för sina tabbar, hälsar hon. Men det var inte min poäng. Fel kan alla göra, det är mänskligt. Men att bjuda in till debatt om fotboll utan att ta reda på om AIK spelar i allsvenskan eller inte, är som att bjuda in till debatt om politik utan att kolla upp om Socialdemokraterna är ett riksdagsparti.

Del två i min serie inför valet är ute. Den här gången hjälper jag Moderaterna…

…i morgon tredje och sista delen. Den är nog lite oväntad – och klart roligast.