Som ni vet görs det nedskärningar i vårt mediehus och vi ställer om till ett nytt sätt att arbeta. Det innebär en del förändringar när man är på fältet.

Som i dag när jag var på Jönköpings Södra-Gif Sundsvall.

Under matchen rapporterade jag på Twitter som publiceras i vår LIVE på sportbladet.se.

Direkt efteråt skrev jag en snabbanalys här på bloggen.

Efter presskonferensen filmade jag när Sören Åkeby kastades i duschen vilket miss Modin förvandlade till ett webbtv-inslag från Stockholm.

Sedan skrev jag ett nyhetsknäck om Gif Sundsvalls pestfest efter slutsignalen.

…följt av en krönika om deras chanser i allsvenskan 2012.

…till sist en kortis om J-Södras skyttekung Branimir Hrgota, 18.

Vad jag vill ha sagt med det här blogginlägget? Tja, tänk efter före om ni ska utbilda er till sportjournalister. Den nya verkligheten kräver en hel del av oss – men vad blir det för kvalitet?

I dag rullar jag vidare mot Helsingborg för avslutningen i allsvenskan mot AIK.

Under tiden kan ni fundera på de här TP-frågorna.

FOTO: Sjölund.

Häftiga slutsecener i Jönköping där resultatet 2-1 innebär att J-Södra klarade kontraktet, Giffarna gick upp i allsvenskan.

Vilka som jublade mest?

Gif Sundsvall. Men det dröjde ett tag innan de vågade…när Hammarbys 1-0 meddelades vrålade Sören Åkeby och saken var klar.

Ja herregud. Efter den sömnigaste förstahalvleken i superettans moderna historia – vilket drama det blev på Stadsparksvallen till slut.

Ari Freyr Skúlason slog in en stolpretur i början av andra halvlek sedan högerbacken Robert Lundström stormat in och avslutat i straffområdet.

Men J-Södra gav inte upp, tränaren Hans Lindbom tog ut Fredric Fendrich och Andreas Tegström, in med Daryl Smylie och Carl Björck samtidigt som Giffarna backade hem.

Två frisparkar senare stod det 2-1.

Avgörande målet av 18-årige talangen och skyttekungen Branimir Hrgota som skruvade in sin i trakterna av högra krysset – ett mål som innebar nytt superettankontrakt.

Stort jubel i båda lagen som sagt och Gif Sundsvall fick användning för sina löpsedlar och segertröjor till slut – 0-1 mellan Ängelholm och Hammarby innebär ju att Giffarna går rakt upp i allsvenskan samt att Bajen slipper kval.

Dagens stora förlorare: Ängelholm och Värnamo som får kvala i olika riktningar.

L L L L L
…eller ska vi kanske skriva T T T T T – som i Torres?
Ryktet om min Premier League-vinnare Chelseas jordfästning har ännu så länge visat sig kraftigt överdriven under nye managern André Villas-Boas. Ja till och med Fernando Torres död – det var inget rykte utan en medicinsk bedömning – kan avfärdas som ett falsarium. I dag levererade spanjoren två mål (hans första i CL för Chelsea) och hade bud på fler när Chelsea krossade belgiska Genck med 5-0 på hemmaplan och blåste upp i ohotad ledning i grupp E tillsammans med Bayer Leverkusen.

L L L L
Zlatan Ibrahimovic fick visserligen göra ett mål – han dök upp smart i den yta där bollen hamnade ensam flera gånger – men tänk om halvvolleyn på uppstuds från 35 meter med Bate-målisen långt ut suttit…oj oj oj. Då hade vi fått skriva Z Z Z Z Z…Det finns knappt någon nu aktiv fotbollsspelare som gör så många spektakulära mål som Zlatan och det där hade haft sin givna plats i samlingen. Men vi fick ett drömmål ändå, Kevin-Prince Boatengs via underliggaren i nät. Som jag brukar säga om så hårda skott: det är inte målförsök – utan mordförsök.

L L L
Apoel Nicosia från Cypern gruppledare efter starka 1-1 borta mot Porto – känn på den. Då bjöd ändå keepern Chiotis på Hulkens 1-0-frisparksmål. Fast resultaten i grupp G – där också Zenit (Ryssland) och Sjachtar Donetsk (Ukraina) ingår – är inte det första man rattar in på text tv.

L L
Olof Mellbergs Olympiakos tog sin första CL-seger i höst – 3-1 mot Dortmund – och skägget gjorde 90 minuter centralt i fyrbackslinjen. Upprepar de grekiska mästarna bedriften borta i nästa omgång är de med i racet om en åttondelsplats inför matcherna mot Marseille och Arsenal. Arsenal som tog en extremt viktig bortaseger på velodromen efter sent mål av Aaron Ramsey. 

L
Zlatans frispark. Han försökte smeka in den med bredsidan på känsla. Tittat för mycket på Kim Källström, det är vad han har gjort. Plocka fram hästsparken igen, det är vad han ska göra.

Inte ens nära:
Att höra/förstå vad Milans nigerian Taye Taiwo sa när han fick en fråga om Lasse Lagos i Viasat-intervjun. Vad hände där, vilken scenförändring, det lät som att Taiwo missat att hans gamle landslagschef numera är Lasse Lava med hela Vatnajökull.

Inte ens nära-special:
Barcelona. Spelar ingen roll hur många chanser de hade, ”bara” 2-0 hemma mot tjeckiska Viktoria Plzen och en mållös Messi, då skakar man på huvudet och undrar vad som är fel.

Blev intervjuad av en kriminologistuderande vid Stockholms universitet i dag som har fått i uppgift att göra en intervju med någon om valfritt ämne. Den unge mannen valde ett ständigt aktuellt: fotbollsvåld.

Jag ställer (nästan) alltid upp på intervjuer (svårt att säga nej som journalist) och kunde svara på de flesta frågor han hade.

Dock tvekade jag på den mest aktuella, den om de så kallade polisfakturorna. Nu har jag läst på lite – var på väg till Sundsvall när nyheten släpptes i måndags – och rättar in mig i visselorkanen mot Polismyndigheten i Stockholms län:

Jag förstår inte alls vad tanken med detta är:

1. Vill de på sikt se ett nationellt polisfakturasystem för alla fotbolls- och ishockeymatcher samt andra idrottsevenemang plus ”vinstdrivande” festivaler och dylikt?

2. Eller är det bara vanligt, hederligt paragrafrytteri (från ordningslagen) som blir praxis, 20 år senare? Som det ser ut nu kommer lagen slå snett då den bara drabbar bolagiserade föreningar.

Visst, det finns fördelar att driva ett fotbollslag som idrottsAB jämfört med som ideell förening (bland annat skattemässiga, momsavdrag) men är det verkligen det som ska styra denna fråga? Skillnaden i det här samanhanget mellan – låt sig IFK Göteborg och AIK – finns ju egentligen bara på paragrafplanet, båda verksamheterna vill dra in så mycket stålar som möjligt för förbättra sin chanser att nå sportslig framgång.

Summa summarum:

Om det handlar om 1 är det en korkad lagtolkning då idrott och musik, vars samhällsnytta är oomtvistad, inte behöver högre kostnader för att bedriva ett redan omfattande våldsförebyggande arbete (åtminstone gör många fotbollsklubbar detta).

Om det handlar om 2 är det också en korkad lagtolkning eftersom ägandeformen egentligen saknar relevans. I så fall får väl klubbarna sluta att driva sin elitverksamhet i aktiebolag men då uppstår frågan: vad har polisen vunnit på cirkusen?

Med den kunskap jag skaffat mig utan att hunnit studerat frågan så djupt som den förtjänar låter det alltså – korkat.

Fyll gärna på med inspel ni som tycker jag är snett på saken så diskuterar vi vidare.

Till sist: varför denna tystnad från regeringens så kallade huliganutredning som rimligen fortfarande jobbar på (trots Per Unckels tragiska frånfälle)? Hur ställer den sig till Stockholmspolisens idéer? Det känns väldigt avgörande i sammanhanget.

L L L L L
Stackars Kim Källström. Stackars Lyon. Stackars Frankrike. En fullständigt skoningslös överkörning på Bernabéu. Lyon hade inte skuggan av en chans och var totalt chanslösa mot Real Madrid (4-0). Det var som en revolverduell mellan Lucky Luke och Obéiix: Real siktade, sköt och laddade om – Lyon drog omkring som baktunga vildsvin som längtade hem till Gallien. Min Champions League-vinnare bara vinner och vinner och vinner så här långt.

L L L L
Enligt en del experter är de världens bästa lag just nu. Men inte ens Bayern München lyckades tvinga Napoli på knä. Detta Champions League-debuterande Napoli har imponerat från omgång ett och spetsar till toppstriden i Dödens Grupp (A) till en stenhård…eh…toppstrid mellan Bayern, Napoli och Manchester City.

L L L
José Mourinhos nya kläder. Hade någon form av ärmlös tröja på sig och gud vet vad under den. Mourinho måste ha lyssnat på P3 i dag där Noel Gallagher intervjuades om mode: ”I find it very disturbing when men talk about fashion. They are fuckin’ idiots. How could a fuckin’ scarf change the world?”, fräste Noel upprört. 
Mourinho och Gallagher känns däremot som en livsfarlig kombination för övriga världen.

L L
Apropå Gallagher: Manchester-lagen har vaknat…eller? Både City och United saknade segrar inför veckans omgång, båda vann i kväll. Citys historiska 2-1 mot Villarreal kom efter mål på tilläggstid av Kun Agüero och att det var viktigt såg ni på coach Roberto Mancinis psykadeliska segerdans. Uniteds första trea i höst satt hårt inne mot Olatelu…f’låt Olegali…nä men vad fan…O t e l u l   G a l a t i  från Rumänien. Men två straffmål av Wayne Rooney gav klar bortaseger till slut efter stort spelövertag.

L
Manuel Neuer, Bayern-keepern, hade hållit nollan i tolv raka tävlingsmatcher. Då kom Holger Badstuber – av alla jävlar – och snavade in ett självmål.

Inte ens nära:
Tyskt stål vs italiensk deg. Sami Khedira gick upp i en luftduell, fick en smäll mot pannan, linkade blödande av Bernabéu med ett djupt jack utan att röra en min. Morgan De Sanctis, Napolis målvakt, kände luftdraget av Thomas Müller, kastade sig och skrek så att vi i TV-soffan trodde hans sista stund var kommen. En minut senare var De Sanctis på fötter utan en skråma. Jag har inget emot en smart filmning men dylikt uselt överspel betackar jag mig för.

Här är tröjan som Gif Sundsvall tryckte upp inför seriefinalen…

…och lokaltidningen hade redan tryckt upp löpsedlar som klistrats upp i Åtvidabergs omklädningsrum…

…hur det gick på Norrporten i kväll? Tja, 1-0 till Åtvidaberg som därmed blev klara för allsvenskan 2012.

Nu tror jag att Giffarna fixar det i sista omgången, räcker med kryss borta mot J-Södra, men fram till dess kan man le åt blundern.

Grattis Åtvid som var nära att rädda sig kvar i allsvenskan i fjol efter den miserabla våren. De känns som ett allsvenskt lag på många plan, i dag backade de hem till egen planhalva, slog om, var troget tränare Andreas Thomssons spelmodell och har löpstarka forwards i Oscar Möller (12 mål) och Magnus Eriksson (15 mål). Plus en duktig keeper i Henrik Gustavsson.

…några förstärkningar behöver förstås göras men viktigast är att Kristian Bergström, 43, skriver på för åtta år till.

Snacka om att man unnar Kim Källström det här – uttagen i tidningen Goals drömlag efter EM-kvalet. 

Om det är rätt vet jag inte men Kim är en av de mest misshandlade svenska landslagsspelarna i modern tid, minns bara att han var petad i höstas, nu är han en del av ryggraden och det är naturligtvis så det ska vara.

Jag blev överraskad att Kim orkade stanna kvar efter petningen i höstas, men han tvekade uppenbarligen aldrig, knöt näven i fickan som det heter. Nu står 29-åringen på toppen av sin landslagskarriär med goda goda förutsättningar att klättra ännu högre.

Guldbollen till Kim Källström?

Ja, ge Kim Guldbollen. Jag vet att Milan vann Serie A till skillnad från Lyon som kom trea i Ligue 1 och att båda lagen nådde åttondelsfinal i Champions League.

Men Kims insatser i EM-kvalet övertrumfar Zlatan Ibrahimovics. Kim vann poängligan (tillsammans med Sebastian Larsson) och svarade för avgörande mål och assist i viktiga matcher.

Vad finns det mer…Olof Mellberg är med i diskussionen också, han är landslagets viktigaste spelare, det blev två förluster under EM-kvalet (Holland och Ungern) och Mellberg saknades i båda dessa matcher. Hans Olympiakos vann dessutom grekiska superligan i våras.

Johan Elmander? Han får den 2012 efter att ha sprungit Sverige vidare till kvartsfinal i EM.

…men det blir väl Zlatan som vinner som vanligt.

Det får bli mina slutord för några dagar, har spelat in ”Oj vilken vecka” (där jag rider ut till Zlatans försvar btw) och tänkte vara ledig ett tag.

Trevlig helg.

Ett inkast från en vänsterback blev symbolen för det svenska 1-4-fiaskot i Amsterdam.
Ett år senare är det ett inkast från en högerback som tar Sverige till EM.
Mikael Lustig kastade snabbt, Johan Elmander bröt sig loss, Ola Toivonen skickade upp bollen i krysset och Sverige flög med hela vägen till Polen/Ukraina.
Du är så välkommen, kära mästerskapssommar.

Till sist träffade förbundskapten Erik Hamrén hundra procent rätt i både taktik och laguttagning. Sverige gjorde sin bästa kvalmatch när det behövdes som mest.

Elvan kröp hem till mittlinjen, laget hölls kompakt och framåt litade Sverige till att utnyttja de chanser som skulle dyka upp. För chanser får man alltid, även mot världens näst bästa landslag. 

Kim Källström kom perfekt in i matchen, spelade klokt, lugnt och toppade insatsen med en frispark som gamle Lyon-kompisen Juninho måste blivit stolt över att se.

Målet kom efter en knapp kvart och fick till följd att Holland ökade takten och straffade Sverige på det sätt man kan straffa ett lag som spelar med extrema överflyttningar: genom att växla kant. Robin van Persie crossade från höger, Erik Pieters inlägg från vänster landade på Klaas Jan Huntelaar som fick nicka ostört när Martin Olsson halkade. Då var drygt 20 minuter spelade och resten av halvleken lunkade på med stort holländskt bollinnehav, strålande svenskt försvarsspel och en jättemiss av Ola Toivonen.

Det var en halvlek som lovade något stort – om Sverige bara skulle orka.

I andra halvlek small det tidigt:
* 1-2 av Dirk Kuijt på retur efter Andreas Isaksson-räddning, denne Kuijt som ständigt gör mål på returer.
* Replik direkt på straff av Sebastian Larsson, iskallt nedvinklad Michel Vorms högra hörn.
* Och sedan 3-2-målet som lär vevas den närmaste framtiden, ett klassiskt svenskt kvalmål. Isaksson får tag i bollen, kastar ut till Olof Mellberg. Toivonen tar löpningen till höger, vinner inkast. Lustig snabbt framme, Elmander ser ytan och får kastet, Joris Matthijsens holländska backlinje är inte vakna. En Kurre Hamrin-räd av Elmander, snett inåt bakåt, touch på en holländare, framför fötterna på Toivonen.

Mål.
Vrål.
Skål.

Sista halvtimmen ett konstant tryck från Holland, Isaksson briljerade med en benparad på nick från Huntelaar, det var nära några gånger men det viktiga: Sverige kom aldrig i panik utan fortsatte att följa planen.
Många värda att hyllas en kväll som denna så klart, jag lyfter fram Johan Elmander: han fixade frisparken som Kim hängde in, han ordnade straffen som Larsson satte, han bäddade för Toivonens avgörande. Elmander var så bra att inte ens Zlatan Ibrahimovic saknades.

Isaksson +++++

Lustig ++++
Mellberg +++++
Majstorovic +++
Olsson ++
–
Svensson +++
Källström +++++
–
Elm +++
Toivonen ++++ (74)
Larsson ++++
–
Elmander +++++

ERSÄTTARE

Wernbloom +++ (74)

Det verkar vara vår förbundskaptens devis.

Problemet är inte att han petar någon som är dålig eller tappat formen.

Problemet är att Erik Hamrén gång på gång dömer ut sina egna idéer.

Senast skulle han i någon populistiskt iver pressa in Rasmus Elm i startelvan, det blev på Anders Svenssons bekostnad och inte särskilt lyckat. 

Nu är Anders tillbaka och Rasmus pressas ut till höger vilket förvisso var mitt eget förslag inför Finland men han gör det samtidigt som Chippen ryker på andra kanten, som Sebastian Larsson flyttas över, som Ola Toivionen ska in på Johan Elmanders plats och Elmander ska in på Zlatans.

Är det bara jag som ser att många av hans ändringar kommer av att han själv tagit tveksamma beslut tidigare?

Vi är uppe i 34 ändringar på nio matcher.

Det är hela havet stormar med landslaget, spelarna måste undra ”Vad är det som händer?”.

Å andra sidan: seger i kväll och det går inte annat än att hylla Erik Hamrén. Kanske inte just för hattandet men för något annat.