Tillbaka från semestern lagom till en hyfsat stor nyhetsbomb small av: Roland Nilsson sparkas från FC Köpenhamn efter bara ett halvår i klubben. Att svenske landslagsmålvakten Johan Wiland konstaterar med en axelryckning att ”Vi stödjer klubbens beslut” tyder på att Nilsson aldrig hann göra sig särskilt populär i omklädningsrummet. Även om det alltid är oväntat när tränare sparkas redan efter ett halvår är jag inte särskilt förvånad att ”Rolle” fick gå. Skriver mer i morgondagens tidning.

Sportsligt har jul- och nyårshelgen mest handlat om juniorhockeyn. Debatten gick het på Twitter och jag förvånades framför allt över snacket om frimärken och bragdguld för en seger i en juniortävling. Dels saknades de bästa 20-åringarna i detta U20-mästerskap (släpptes ej loss av NHL-klubbarna), dels brukar junioridrott inte värderas särskilt högt. Intresset i stugorna var stort, 600 000 såg finalen på TV, Kungsträdgården fylldes och jag förstod aldrig riktigt varför. Jag förstod inte varför damernas VM-brons i somras skulle firas på scen heller. Men om folk vill fira – låt folk fira. Ingen stor sak.

…fast då kan man fråga sig varför Marcus Hellner inte firades när han kom hem från silverbragden i Val di Fiemme?

I TV grät kommentatorerna av glädje, hockeykrönikörerna skrev om det största som hänt på hundra år och att småkronorna var odödliga. Jag vet inte…vad minns vi egentligen från JVM-guldet 1981?

Paralleller drogs till fotbollens U21-EM i Sverige 2009 där intresset också var ovanligt stort men där var det åtminstone ingen som pratade om frimärken eller bragdguld. Men det berodde kanske på att Sverige åkte ut i semin, vad vet jag.

Sammanfattningsvis: överraskande stort intresse för en juniorturnering och gott om överord i medierna. Till exempel ägnade Sportbladet ett uppslag som raljerade över kritiken mot hajpen. En text som hade ifrågasatt hysterin vore mer berättigad ur ett journalistiskt perspektiv, för att nyansera bilden intill all glädje, tjo och tjim.

Kvällens stora händelse är att Ballon d’Or delas ut och allt annat än att Leo Messi får den vore förstås en makalös skräll. Ronaldo tvåa och Xavi eller Iniesta trea, vad tror ni om det?

…om/när Messi får priset kopierar han Michel Platinis tre raka titlar (1983-85). Då kan man börja snacka om att vara odödlig.