Fyra månader innan Sverige möter England i fotbolls-EM i Kiev avgår Fabio Capello som en omedelbar följd av att engelska förbundet, FA, plockat kaptensbindeln från mittbacken John Terry som står åtalad för rasistbrott.

Detta accepterade inte italienaren. Redan när Capello gick emot FA i frågan förstod man att det här innebär ett komplicerat läge och att det skulle bli livat på öarna.

Å ena sidan förstår jag FA som inte vill att en rasistbrottsåtalad spelare ska ha hedersuppdraget att vara lagkapten i landslaget, dessutom i en fotbollsnation där just kaptenen har stor symbolisk betydelse, kanske ännu mer tidigare men ändå. Att representera ett landslag ställer högre krav på idrottsmän och är något annat än deras yrkesmässiga tillvaro i klubblagen (lex Alexander Gerndt).

Å andra sidan har vi att ta hänsyn till att ingen ska dömas förrän dom fallit. Där har Capello förstås en viktig poäng.

Jag tycker ändå att det var någon form av förståelig kompromiss – Terry får spela EM men han får inte bära bindeln. Det kunde Capello ha köpt men tydligen inte. Möjligen känner han sig helt enkelt överkörd, möjligen finns det andra orsaker i botten som andra får reda ut.

Jag konstaterar i stället att grundanalysen nu måste vara att händelseutvecklingen som sådan är positiv för Sverige. Annars borde samtliga förbundskaptener avgå under dramatiska former kort före mästerskapen om det nu per automatik innebär att spelarna då bildar en starkare grupp och yada yada. Jag köper inte det. Det är alltså bara att tacka och ta emot och hoppas på ett utdraget kaos kring det engelska landslaget så länge som möjligt.

Så vem tar över? Svennis? Nja, då kan engelsmännen börja fokusera på VM-kvalet direkt, han har aldrig haft hjärta (hjärna?) att besegra oss.

…det mest spännande hade förstås varit om en tillfällig förbundskapten tog kommandot under våren och José Mourinho kliver på lagom till att spanska ligan är slut.