Jag ska inte lägga mig i den rättsliga processen kring Dulee Johnson – det är allvarliga saker och inget en nedlagd blogg utan särskilt mycket kött på benen ska ge sig in i.

Men jag måste reagera på ett uttalande av spelarföreningens ordförande Magnus Erlingmark. Erlingmark har varit bra i senaste tidens agenthärvor, tydlig och hård när det funnits fog.

Men att som i det här fallet – när en spelare sitter anhållen för ett så allvarligt brott som våldtäkt på en 22-årig flicka som ska ha farit riktigt illa – gå ut och kritisera AIK för att de stänger av Johnson tills vidare, är det verkligen så klokt?

Det är möjligt att det rent juridiskt är ett kontraktsbrott, men för det första vet varken Erlingmark eller jag exakt vilka klausuler eller muntliga överenskommelser som finns kring just Dulee.

För det andra spelar det ingen roll just nu. Om herrfotbollen vill bli tagen på allvar i ett större och viktigare sammanhang får den respektera att den är en del av ett samhälle där det skulle betraktas som stötande att en spelare indragen i en pågående rättsprocess kring ett avskyvärt övergrepp lirade match som vanligt på lördag. Vi talar inte om en snubbe som ska göra sitt pass i Konsum-kassan, utan om en förebild som ska uppträda inför tiotusentals människor.

Det är illa nog att sportchefen Jens Andersson verkade rycka på axlarna åt uppgifterna när de först dök upp, och att spelaren Viktor Lundberg tycker det skulle ”kännas som vanligt” att spela med Dulee på lördag. Det är förlegade attityder som till viss del lever kvar inom herridrotten.

Att en person med så hög ställning inom fotbollshierarkin som Magnus Erlingmark inte kniper igen brödluckan åtminstone tills vidare sänder konstiga signaler.

Ingen ska dömas ohörd eller oskyldig och om Dulee släpps på fri fot och misstankarna avskrivs helt, ja då är det inte värre än att AIK häver avstängningen. Men så här långt tycker jag att VD Annela Yderberg genom sitt agerande sänder en signal som herrfotbollen ska vårda, oavsett det var ett krav från sponsorer eller inte.

Nog om det.

Lund berör en intressant detalj i sin blogg, nämligen förbundskapten Erik Hamréns avsaknad av förståelse för hur media fungerar vilket i förlängningen slår mot laget.

Hamrén plockade ut Behrang Safari i paus men motiverade uppenbarligen aldrig det tuffa bytet, vilket fick till följd att Safari red ut i pressen med skarp kritik och sedan hade ”det nya landslaget” ett embryo till konflikt igen. Hamrén kunde löst saken genom normalt ledarskap, nu blev det en grej där även Oscar Wendt indirekt fick skit av Safari.

…eller också kunde Hamrén gjort bytet samtidigt som han tog ut Wernbloom mot Källström kring 55:e. Då hade det inte blivit något snack alls. Frågan som hänger i luften: varför var det viktigt för Hamrén att ta Safari just i paus?

Det är inte första gången Hamrén inte inser hur media fungerar, Lund radar upp ett par bra exempel, jag kan komplettera med ”tillrättavisningen” av oss på Sportbladet när vi rapporterade om en stängd träning. Här vill Hamrén inte ens försöka förstå att det är – och alltid kommer vara – alla journalisters jobb att rapportera från hans stängda träningar. 

…ja förutom Ek Wallraffs då som blivit någon märklig form av vakthund för nya landslaget. Skönt då att Lund vågar nafsa lite på husses hand.

Om uppgifterna stämmer att presschefen Hans Hultman medvetet vilseledde utsända reportrar med att Safari bara råkade gå fel väg när han missade mixade zonen efter Hollandsmatchen är det naturligtvis illa. Safari säger själv att han inte ville snacka där och då.

Men som sagt, vi dömer ingen ohörd.

”Det finns jobbiga hemresor, sedan finns det jobbiga hemresor. Vi åkte direkt efter matchen, har kört i ett och är fortfarande bara i Sundsvall. Vi tackar för publiciteten på bloggen, och är alla överens om att ’Den där Laul’ verkar vara en skön snubbe!
Du får ha det så gött, och har du vägarna förbi Piteå är det bara höra av dig. Du har ett par bärs att inkassera.
/Pite-grabbarna”

I mitt blogginlägg efter matchen konstaterade jag att Sverige gick rakt i Hollands fälla. Det blev som vanligt protester. Men jag tycker att spelarna bekräftar den tesen ganska bra här. 

Erik Hamrén hade förberett Sverige på ett aggressivt Holland, i stället ställdes Sverige mot ett avvaktande Holland och lurades framåt i planen. Det är att gå i fällan, menar jag. Holland spelade på ett helt annat sätt än vad Sverige fått instruktioner från sin ledning om.

Det och inget annat är den relevanta analysen kring Sveriges förlust.

Däremot tycker jag det är fel att klaga på att Hamrén är modig. Prognosen var att Sverige skulle förlora matchen. Det blev för stora siffror. Men noll poäng hade varit noll poäng även om det blivit 0-1. EM-kvalet avgörs inte här, det skulle inte avgöras här, ingen var på förhand inne på att det skulle avgöras här. Så varför riva upp himmel och hav över att det blev några mål för mycket? Sverige kan fortfarande bli bästa grupptvåa och innan den chansen är borta tänker i alla fall inte jag sparka Hamrén, eftersom det var det jag ansåg realistiskt på förhand.

…som sagt, med sju segrar, två kryss och en förlust ligger Sverige väldigt bra till för att bli bästa grupptvåa.

Att gapa efter Lasse Lagos är poänglöst. Dels hade han kört ner i diket utan möjlighet att komma upp på vägen igen, dels förlorade han också matcher så här. Mot Tyskland, Spanien och Ryssland till exempel. Den enda skillnaden var att Sverige inte var lika kaxiga på förhand (förutom mot Ryssland). Men jag kan gilla att det snackas. Sverige behöver fler fotbollsspelare som tror de kan uträtta stordåd, inte färre. Att kritisera den positiva inställningen är obegripligt men så bor vi också i landet lagom.

För övrigt: den som ska hyllas om man blickar bakåt är Tommy Söderberg. Det var under Söderberg/Lagerbäck som Sverige nådde ett mästerskap igen (EM 2000), det var under Söderberg/Lagerbäck som Sverige gjorde två kanonturneringar, VM 2002 och EM 2004. När Söderberg försvann kvalificerade sig Sverige till VM 2006 genom en väldigt lätt kvalgrupp och gjorde en okej turnering men inte så mycket mer. Sedan hackade det i kvalet till EM 2008 men Sverige nådde dit, gjorde en svag turnering och sedan var det kört. Lasse Lagos har gjort mycket för svensk fotboll men långt ifrån så mycket som folk vill få det till. När experterna hyllar Lasse Lagos, glömmer de nästan alltid Tommy Söderberg som för mig är en större förbundskapten.

Det fanns en röd tråd i matchen mellan Holland-Sverige. Kolla baklängesmålen och se att det avgörande momentet ofta är snabbhet: Sneijder snabbare till boll än stötande Granqvist, Afelay snabbare än Lustig i löpduell, Lustig hängde inte med på kanten vid inlägg och till sist en snabb omställning. De holländska spelarna är lite snabbare, lite kvickare.

Det där gick att veta på förhand men är inte så mycket att göra åt. Det gäller i stället att undvika situationer där snabbheten blir avgörande. Antingen tryckte Hamrén och kompani inte tillräckligt hårt på det under matchgenomgången, eller också är Granqvist, Lustig och Behrang Safari helt enkelt inte mogna att spela på den här nivån ännu.

Det var modigt, det var offensivt, det var spännande – sedan började matchen och Sverige hade gått i fällan.

Förbundskapten Erik Hamréns matchplan handlade om att Holland skulle sätta Sverige under hård press, men så blev det inte alls. Holland avvaktade, lät Sverige kliva framåt – och sedan pang! Andreas Granqvist steget efter Wesley Sneider, ”två-mot-ett”-läge och 1-0 efter några minuter.

…det målet visade att Olof Mellbergs vansinnestackling blev precis så olycklig som när jag skrev att jag hellre haft Zlatan avstängd mot just Holland borta. Jag fick mycket skit då men i dag förstår ni vad jag menar.

Samma tendens vid andra målet. Likt en juniorspelare kastade Behrang Safari ett inkast rakt in i plan, Granqvist klev fram för att möta men Sneijder lurade i vassen, var snabbare, yta uppstod återigen bakom, perfekt passning och 2-0.

…det målet handlar så klart också om att Mikael Lustig är väldigt mycket långsammare än Ibrahim Afellay, att Sneijder är en av världens bästa spelare och att Holland är ett av världens bästa lag. Men på det stora hela var det som att holländske förbundskaptenen Bert van Marwijk lyssnat på Sveriges snack om mod och offensiv och tänkte att ”okej då, låt de komma” – sedan slog han igen rävsaxen runt Hamréns smågrabbar.

Som Anders Svensson sa i paus:

– Det kändes bra i början, vi fick hålla i bollen, sedan går det väldigt fort.

Tja, välkommen till Amsterdam Arena där Holland inte förlorat på tio år.

Ska man möta vice världsmästarna på bortaplan med fyra anfallare, då gäller det att defensiven sitter. Gör den inte gäller det att utnyttja sina öppna lägen. Men Ola Toivonens frilägeslobb var helt enkelt för dålig. Det kan bero på att han envisas med att spela i tröja nummer sex.

Det enskilda spelarbeslut som stör Hamréns nattsömn mest lär vara att han inte startade med Oscar Wendt i stället för Safari. Det var faktiskt det Hamrén ville – egentligen. Därför blev jag inte förvånad att bytet kom redan i paus. För det är klart att 2-0-målet var väldigt, väldigt onödigt.

Det kunde blivit precis hur stora siffror som helst, rubrikerna kommer ändå att handla om (en blek) Zlatans gruff. Först med van Bommel på väg in till pausvilan, sedan med Johnny Heitinga. Rätt av kapten Zlatan att kliva in mot buffeln vars tramp i ryggen på en liggande Toivonen inte var vackert. Stackars Hetinga åkte på en knäknock i arslet och det såg onödigt ut av Zlatan – om det nu var meningen.

Apropå Zlatan: han är knappast nöjd med att van der Vaart snodde bollen busenkelt av honom på mittplanen. Z-RvdV 0-1.

Ska man sammanfatta var tipsen på förhand en hedersam förlust. Vi som tippade med hjärtat landade på ett kryss. Det blev för stora siffror för att vara godkänt vilket berodde på att Hamrén gick i van Marwijks fälla plus individuella spelarmisstag. EM-drömmen är inte alls död. Men det gäller att Sverige tar lärdom. Holland hemma lär fortfarande bli den avgörande matchen om vi ska kunna bli bästa grupptvåa. Då vill vi se ett smartare Sverige, Hamrén. 

När det gäller enskilda spelare visar matcherna så här långt att både Johan Elmanders och Ola Toivonens roller måste ses över. Seb Larsson ska vara på planen – men gärna som högerback. I startelvan bör också Kim Källström platsa. Safari ut och Wendt in är redan klart. Samt att Mellberg tar tillbaka sin plats när avstängningen är över.

Vi ska inte glömma att Sverige då och då blev ungefär lika ”utspelade” under Lasse Lagos. Mot Tyskland i VM (2-0), mot Spanien i EM-kvalet (3-0), mot Ryssland i EM (2-0). Den enda skillnaden är att Sverige inte gick in i de matcherna med samma höga svansföring. Mig stör det inte att man snackar upp sig på förhand men…

…tror ni inte att Lasse satt hemma framför TV:n och smålog lite grand?

Nu laddar vi för träningsfajten mot Tyskland i november. Klose, målskytt i dag igen, har redan lovat mål där också. Men jag ska försöka få med honom till Borås djurpark först.

”Hej!
Tittade precis på programmet för första gången. Gillade mycket, men blev ett stort ? när kalsongerna kom in på banan. Hur tänker ni då? Kanske är det något i den manliga (om det nu finns specifik sådan) humorn som jag inte förstår. Och bättre borde ni väl kunna, eller? Ett par strumpor? En mössa? Ett par vantar? En tröja? En mugg? En väska? En halsduk? Ett sådant där käckt bananfodral i plast med tryck på. Ja, kanske lite tristare men mindre klassiskt grabbigt.
/Karin”.

Svar: Kalsongen är unisex. Alla mina tjejkompisar från fröken Frändén till miss Modin använder dem. De sitter så snyggt. Så var inte rädda att mejla och vinn ett eget ex, tjejer.

Inget att göra till avspark? Klura lite på GISSNINGEN inför fredagens program: ”Började med cykel i Norrköping, sedan dess har han spelat med åtminstone en av de största”.

Vem är vår gäst?

”På plats i Neuimarkt för att tagga upp inför matchen tillsammans med alla andra svenskar!

Nu kör vi!”

…hälsar våra mejlkompisar från Piteå.

Och japp, så är det. Sverige har en utmärkt chans att vinna läktarkampen då holländarna är besvikna på sitt landslag för tillfället. Så till er som inte är framme i Amsterdam ännu – öka. 

Avspark 20.30.

Erik Hamrén var lättläst, det blev den elva alla spekulerade kring, Ola Toivonen petades inte och jag måste säga att Hamrén är en modig jävel. Han möter Holland borta med fyra anfallare.

Jo, jag anser att Sebastian Larssons roll i det här systemet blir mer anfallare än mittfältare, precis som Johan Elmanders. Därför hade det inte varit någon större skillnad att spela Marcus Berg i en ytterroll men nu börjar Berg på bänken.

Därmed håller den nye förbundskaptenen fast vid att Sverige ska vara ett offensivt landslag – på alla plan.

Han kunde petat Toivonen och spelat triangeln Svensson–Wernbloom–Källström men icke.

Det känns som ett Sverige som går in för att chocka Holland, ett Sverige som vill säga ”Vi är fan inte rädda för er även om ni kom tvåa i VM”. Återstår att se om spelarna är lika kaxiga på plan som förbundskaptenen är vid matchgenomgången…

…och eftersom anfall är bästa försvar – ska vi säga 1-1?

Tobias Hysén ensam på läktaren – igen. Tredje fajten i rad.

En annan fråga man kan ställa sig är hur länge till Kim Källström (76 A-landskamper) och Christian ”Chippen” Wilhelmsson (63 A-landskamper) orkar kuska runt med landslaget för att sitta på bänken.

Anders Svenssons uttalande i Sportnytt om ”tre centrala mittfältare” talar för att Kim Källström kliver in och Ola Toivonen åker ut.

Eller är det jag som övertolkar?

Kanske innebär det bara att Ola fått ett mer defensivt utgångsläge.

Jag ryckte till i alla fall när jag hörde vad Svensson sa.

En gammal yrkesskada.

I diskussionen kring vem som ska spela mittback i stället för Olof Mellberg har jag fortfarande inte hört någon vara inne på den analys Mattias Bjärsmyr gör i Laul Calling – att det också handlar om hur Erik Hamrén vill spela, inte bara vem som är ”bäst” individuellt.

– Vill han deffa är Jonas Olsson eller Petter Hansson bra alternativ. Men känner jag Hamrén rätt vill Sverige spela rätt mycket fotboll och då är Andreas Granqvist det bästa alternativet, säger Bjärsmyr.

Det här hänger naturligtvis ihop med att Holland gärna sätter motståndarens ytterbackar under hög press. Om det inte bara ska bli ”kom-och-hjälp-mig”-bollar upp på Zlatan behöver Sverige en spelskicklig innerback och en spelskicklig defensiv mittfältare – därför tror jag att Granqvist och Anders Svensson får nyckelroller i det svenska uppbyggnadsspelet.

Kan Sverige bara spela sig förbi denna press kommer det att finnas ytor att hitta in till Zlatan på. Sedan kan övriga spelare gå i djupled, för i djupled håller den holländska backlinjen inte världsklass. Av den anledningen var jag inne på Marcus Berg som ersättare för Emir Bajrami men det verkar inte vara aktuellt att döma av rapporterna från Amsterdam.

…däremot undrar jag om Hamrén verkligen är så lättläst som att startelvan blir den alla tror…

Isaksson

Lustig, Granqvist, Majstorovic, Safari

Svensson, Wernbloom

Larsson, Toivonen, Elmander

Zlatan

…i morgon vid lunch vet vi om Berg, Hansson, Kim Källström eller någon annan slagit sig in i stället.

Zlatan har talat och alla sajter rapporterar samma nyhet; Ibrahimovic tycker det var löjligt av förbundskapten Bert van Marwijk att peta Nigel de Jong. Det var min spontana reaktion också men tydligen finns en bakgrund där de Jong fått flera varningar som inte hörsammats.

Apropå Holland; när de tränade i dag gick det inte att se en presseningsmur så långt ögat nådde.

Givetvis.

…å andra sidan har de van Bommel.

Inga nya mejl från Piteå-gänget. Misstänker att det blev en tung lördag i Amsterdam.

…själv låg jag i soffan framför brittiska kvalitetsserien Mördare okänd.

Folk gnäller på att jag gnäller på TV4. Folk får gärna gnälla. Precis som att jag har rätt att gnälla på stora, berömda journalister. Den dagen en betydelselös liten nedlagd blogg inte får sparka uppåt har vi ett obehagligt samhällsklimat. Däremot ska man inte sparka nedåt.

…inte för hårt i alla fall.

Dessutom var det knappt något gnäll, jag bara konstaterande att vuxna karlar anställda på TV4 är fascinerade av narkotika och förvånade över att folk röker brass i Amsterdam.

Vi ska berömma TV4 också. Storyn om Patrik Ingelsten i kvällens långa sportsändning är förvisso inte ny, men förbundets inblandning är häpnadsväckande. Igen. Jag har länge drivit linjen att förbundet inte vill ta i agentsopporna och här fick vi det återigen svart på vitt. Om den här härvan slutar med att Krister Malmsten får fortsätta som chefsjurist, då har SvFF tappat den sista lilla trovärdighet de hade kvar i agentfrågor. I alla fall i mina ögon. Jag får känslan att förbundet håller agenter som Oliver Cabrera och Martin Klette om ryggen – då undrar man vilka hållhakar dessa herrar har på Malmsten och kompani. 

Det är Drillo-feber i Norge. Norska politiker vill döpa en gata efter honom och folket resa en staty. Detta efter nio poäng på tre kvalmatcher. Svensk seger på tisdag och vi döper om Birger Jarlsgatan till Eriksgatan och Hamngatan till Hamréngatan?

Snacket om svenska startelvan har dött av. Lite tråkigt. Alla är inne på att det blir Johan Elmander till vänster, Ola Toivonen i mitten och Sebastian Larsson till höger. Övriga laget som väntat. Jag undrar om vår nye förbundskapten verkligen är så lättläst…på tisdag vet vi. Eller lämnar någon av de utsända en spionrapport?

Se upp för Ek Wallraff bara.