För en gångs skull agerar Svenska Fotbollförbundet i en agent-soppa. Normalt är SvFF extremt lama när det kommer till sådant.

Anledningen är så klart att uppgifterna presenterades med enorm kraft på bästa sändningstid i en stor TV-kanal.

Misstanken att agent Oliver Cabrera satt på dubbla stolar i förhandlingen kring Örebros Roni Porokara framkom med all önskvärd tydlighet redan i januari. Då lyfte SvFF inte ett finger. 

Att Cabrera bryter mot gällande regler har det spekulerats i ett par år. ”Han kör på tills han upptäcks”, är en vedertagen åsikt i den så kallade branschen.

SvFF har varit medvetna om det lika länge. Hur mycket pengar har Cabrera tjänat på att SvFF inte orkat utreda honom?

Det TV4 gjort bra är att de fått loss ett antal kontrakt som eventuellt bevisar misstankarna. Jag har själv försökt komma över dessa utan att lyckas. Bra journalistik – som Sportbladet av någon anledning inte hade en rad om i tidningen – men det visar också hur passivt förbundet är. De kunde när som helst gjort en utredning och begärt in handlingar. Jag trodde faktiskt inte att de skulle orka reagera nu heller.

Hur illa ute är Gais? ”Förening får inte träffa överenskommelse som möjliggör att tredje part kan påverka föreningens självständighet gentemot spelaren ifrån om beslutanderätt om spelarnas arbetsvillkor och/eller övergång till ny förening”, står det i reglementet. 

Som jag förstår det har Gais inte träffat någon överenskommelse ”som påverkar spelarens självständighet”. Men de påstås varit beredda att göra det. Ska bli intressant att se hur SvFF:s disciplinnämnd förhåller sig till detta.

Reglementet säger också att ”Spelare, som i ett övergångsärende nyttjar en icke-licensierad agents tjänster, kan bestraffas enligt 14 kap.”.

Mot bakgrund av detta är en kvalificerad gissning att Cabrera bötfälls/blir av med licensen medan Gais och Wanderson klarar sig helt eller i alla fall lindrigare.

Men ny information kan dyka upp och egentligen är det för tidigt att dra några slutsatser. När dras till exempel Kalmar in i härvan? Kalmar är den klubb som jobbat allra mest med Cabrera.

Mikael Stahres stora misstag inför 2010 var att han inte kunde läsa hur spelarförlusterna skulle slå mot AIK.

Han, spelarna, klubben och fansen gick in i säsongen 2010 med en attityd som var ungefär att ”Vi tar det i år igen” vilket var en fantasi utan verklighetsförankring. AIK vann med relativt liten marginal i fjol, många uddamålsvinster och Ivan Obolo stod ensam för jag vet inte hur många poäng. Stahre och AIK skulle sagt:

– Det här är tyvärr svensk fotbolls problem. Det bästa laget blir sönderköpt. Vi har tappat flera av våra bärande spelare. Det kommer bli jävligt tufft.

Med en sådan inställning tror jag att både han själv, klubben, spelarna och fansen haft lättare att förhålla sig till en dålig start. Nu satte Stahre onödigt mycket tryck på verksamheten genom sin dryga inställning till årets säsong.

Ska man vara krass uträttade Stahre inte särskilt mycket i AIK, även om trippeln med rätta gör honom stor bland fansen. Men större delen av laget var på plats när han tog över. Stahre lyssnade på truppen och insåg att här behövs kontinuitet i laguttagningarna efter Rikard Norlings ständiga ändringar av både startelvan och taktiken. Det gav ett SM-guld.

Nu sticker han plötsligt till Panionios i Grekland i en manöver som utifrån betraktat kan verka som att han flyr för att slippa eländet, men innan vi slår fast det bör vi få veta hur Stahre och AIK resonerat.

Björn Wesström, sportchefen, tar över. Wesström har begränsad erfarenhet som tränare (knappast steg 4?). Jag kan inte se annat än att han är en tillfällig lösning (oavsett vad som sägs). Gissningsvis presenteras ett nytt namn i sommar – Johan Mjällby borde vara ett hett tips.

Jag är inte säker på att det spelar någon större roll att Stahre försvinner. Han satte sig själv, klubben, spelarna och fansen i onödigt besvär och körde fast. Uppenbarligen anser Mikael Stahre att han som tränare inte har verktygen att reda ut situationen – eller så är det så enkelt som att äventyret i Grekland lockar mer. Och hur länge har han i så fall haft fokus på det?

Sommaren är på väg till Stockholm. Givetvis njöt jag av solen på Järfälla Motorklubb och gårdagens stora gokart-tävling. I dag spelar jag själv match. Då talar vi om fotboll.

Smart av TV4 att gå ut med att de väljer bort AIK till förmån för andra lag. Det återstår inte särskilt många Tipslördag-sändningar. TV4 hade säkert ändå inte tänkt visa fler Gnaget-matcher. Men nu kunde de, utan att egentligen ändra något, demonstrera sitt missnöjde med AIK:s agerande. I alla andra länder och idrotter bistår klubbar och förbund den sändande TV-kanalen med spelare till eftersnacket, det ingår i dealen eftersom TV-kanalerna pröjsar rätt stora pengar som går till klubbarna. Men som enda klubb i världen tramsar AIK om detta. Det – och en del annat – visar att Björn Wesström och Mikael Stahre har mycket att lära när det gäller hur man leder och sköter fotbollslag. Man måste klara att tänka även i pressade situationer. En annan sak i fjol då det sportsliga gick på räls.

…annars är min inställning att bojkott från journalist/tidning/TV-kanal alltid är fel. Om Zlatan, Martin Mutumba eller AIK vill tramsa och straffa fotbollsfansen, låt dem göra det (även om det är barnsligt). Men det är direkt tjänstefel av en journalist/tidning/TV-kanal att inte rapportera om en enskild spelare eller lag. Själv retades jag med Djurgården för ett tag sedan men som ni säkert noterade gjorde Sportbladet aldrig någon skillnad i sin rapportering. Att jag här på bloggen inte skriver så mycket om Djurgården är en annan sak, det är inget journalistiskt verktyg utan min personliga lilla leksak där ni inte ska bry er så mycket om vad det står.

1-1 mot Häcken är inget skamligt resultat för AIK om man tittar på trupperna. 

…1-2 mot Åtvidaberg är däremot ett skamligt resultat om man jämför ”Åtvids” och IFK Göteborgs trupper. Som jag varit inne på tidigare; det blir ingen guldstrid i höst vare sig för AIK, Blåvitt eller Kalmar.

…framför allt inte när Petter Wastå bjuder på årets målvaktstavla. Jag har ställt mig frågan hela den här säsongen – vad har hänt med Kalmars försvarsspel? Det var inte bara Wastå som gjorde bort sig vid Gais-målet. Hur kan det plötsligt blivit så oerhört mycket sämre?

Den här kommentaren gladde:

”Bayern spelade 1-1 mot Gladbach igår. Noterbart är att Klose fick spela och att han nickade in ett mål. Idag i BILD-Zeitung är det en fin bild på Miro och artikel bredvid ’Kloses första nickmål på 13 månader’. Senaste målet med huvudet var 7.3.2009″.

…vår vän Miroslav börjar växla upp inför VM.

Vad händer om du sätter en av Sveriges mest lovande ungdomstalanger bredvid en ärrad tränare med ett förflutet som pojklandslagsförbundskapten? Det var vi nyfikna på och bjöd in BP:s/Manchester Citys John Guidetti, 18, och BK Häckens succétränare Peter Gerhardsson, 50, för lite gött snack.

I det pojklandslag Gerhardsson tränade – 85:orna – var spelare som Sebastian Larsson, Oscar Wendt, Petter Andersson, Mikael Dahlberg, Patrik Haginge, Johan Nilsson Guiomar och Martin Mutumba tongivande – men varför var det bara Seb Larsson som gick hela vägen? Och hur var egentligen Mutumba på den tiden? Det reder vi ut med den sympatiske Häcken-tränaren.

…Gerhardsson avslöjar också vilken allsvensk spelare han helt vill värva från konkurrenterna…

Till Guidetti fanns det så klart hur många frågor som helst att ställa, vi fick säkert inte med alla, men han bjöd på ett par goa garv och framför allt en intressant inblick i hur en ung grabb resonerar när han lämnar Sverige och gymnasiet för en totalfokuserad satsning för att göra som bland annat Sebastian Larsson – gå hela vägen.

…trots sin unga ålder visar John prov på rena politikertakter för att undvika att svara på en känslig fråga.

Min personliga favoritdel i programmet är dock när vår långbenta reporterpuma Madame Amanda besöker en svenskalektion för Häckens utländska stjärnor. Just denna dag står det toalett & badrum på schemat…mycket underhållande.

Leffe på läktaren utser allsvenskans snyggaste respektive fulaste matchtröjor – och i extramaterialet går vi igenom några utländska skräckexempel.

…jag är väldigt nyfiken på om det finns några MFF-fans därute som vill vinna den tröja som lottas ut i slutet av programmet.

Egentligen var det bara Niva som var lite missnöjd efteråt, han tyckte inte att han fick komma till tals – trots att han som vanligt har överlägset mest speltid.

Här ser ni programmet i stor skärm, här har ni Extramaterial 1 (”Storklubbarna sköts bedrövligt”) och här Extramaterial 2 (”Värsta matchtröjorna någonsin”).

…och, som vanligt, här hela programmet i liten skärm…

I ett tidigare inlägg skrev jag ironiskt om att Materazzi hade golvat Zlatan i en gatufight. Döm om min förvåning när jag fick närmare femtio ilskna kommentarer hur snett jag är på det. Vissa så ovårdade att de inte gick att publicera. En barndomskompis till Zlatan hörde av sig och menade att Zlatan minsann är en jävel på att slåss. Och så vidare.

Men jag backar inte en millimeter: Zlatan på skruvdobb, en hal spelargång, ingen möjlighet för taekwondo-sparkar = Materazzi på knock.

…trots att även Super-Mario tror på Z som segrare.

Jag har full förståelse för Kim Källströms agerande under intervjun med dansk TV-murvel. Danska är ett djävulens språk. En gång åkte jag till Lökken med några polare. Vi fick vända hem igen – vi förstod inte vad brudarna sa. Och på engelska var vi chanslösa i konkurrensen.

Jacob Bernström har fått en Facebook-sida. Relationsstatus: Det är komplicerat.

…onekligen.

Men varför just namnet ”Jacob Bernström”?

Gäster i morgondagens Laul Calling, som många redan räknat ut: BK Häckens tränare Peter Gerhardsson och BP:s/Manchester Citys löfte John Guidetti.

Ledtrådarna:

1. Hammarby – Gerhardsson spelade mestadels av sin elitfotbollfotboll i Bajen.
1. Mr 100 procent – Guidetti är under sin korta karriär framför allt känd för att alltid göra mål.

2. Bälinge IF – Gerhardsson tränade damlaget i slutet av -90-talet.
2. Adebayor – Guidettis lagkamrat i City.

3. ”Ville ha tröja nummer tio i Djurgården, blev erbjuden nummer 100” – tydligen kom Guidetti och Dif så långt att tröjnummer diskuterades. Om övergången blivit av hade han lirat med 100 på ryggen.
3. ”Nummer 16 i Hammarby och var nöjd med det” – Gerhardsson började som bänknötare, fick 16, gjorde succé och behöll numret.

Ni ser programmet klockan 12.00 i morgon, läggs ut lite tidigare för våra Facebook-fans.

…jag kan inte tänka mig att ni blir särskilt besvikna.

Till sist, att lägga till listan med roliga fotbollsnamn; Jerry Ricardo Bengtson Bodden från – Honduras. Kan bli AIK:s nästa anfallsvärvning. Jerry Bengtsson från Honduras, ett namn som lyfter hela allsvenskan.

Efterspelet till Inter-Barcelona blev mer dramatiskt än själva matchen. Mario Balotelli sneade ur när publiken buade åt honom, kastade tröjan och lämnade planen utan att fira den fantastiska segern med övriga laget. Marco Materazzi upptäckte detta, fick tag på Super-Mario i spelargången där stort palaver uppstod.

Bredvid stod en nyfiken Zlatan Ibrahimovic som senare konstaterade för den församlade pressen att: ”Om Materazzi gjort så mot mig, hade jag sänkt honom på en sekund”.

Detta är kärnan. Vi vet att Materazzi fått större män på fall än Zlatan men då har det handlat om provokationer (läs; Zidane). Nu talar vi om ett rent jävla gatuslagsmål på skruvdobb i en hal spelargång. Dessutom på tid, det skulle inte dröja länge innan folk flög emellan för att bryta. Zlatan känner så klart till förutsättningarna och vet att hans chans är att avgöra direkt, på en sekund. Men jag tror att Zlatan är lite för mån om sitt yttre för att gå in med den kraft och det vansinne som krävs. Jag tror på Materazzi. Om Mad-Marco står upp första smällen hinner han sedan golva Zlatan med två våldsamma svingar.

…Zlatans trumfkort är så klart om De stora matchernas man skulle dyka upp vid hans sida.

Apropå förra frågan om Zlatan, vilka som satt bredvid längst bak i bussen verkar Xavi hänga på ena sidan och Puyol på den andra.

Messi? I Zlatans knä.

Helsingborg vinner årets allsvenska. Jo, det är sant. Här är ”elvaårsteorin”: IFK Göteborg vann 1996 och 2007, AIK vann 1998 och 2009. Helsingborg vann 1999 – och alltså 2010. 2011, ja det är Halmstads år. Och lagom till 2012 får Bajen se till att kravla upp från superettan, då är det dags för ny fest på Söder.

Har spelat in fredagens avsnitt av Laul Calling. Sista ledtrådarna: ”Vår ena gäst ville ha tröja nummer tio i Djurgården – han blev erbjuden att spela med 100 på ryggen i stället. Vår andra gäst hade tröja nummer 16 i Hammarby och var nöjd med det”.

Vill ni följa mig i mobilen? Aftonbladet testar en ny tjänst: ni skickar ett sms med texten BEVAKA LAUL till 72600 för att starta sms-bevakningen. Mer info här.

Dags att ge sig ut i Islandsvädret och träna fotboll…fy fan.

Jag skrev det efter 2-1 hemma mot Chelsea, och även om vi inte riktigt trodde på detta fantastiska Inter då, så är det värt att upprepa: ”Ett bättre Inter än jag någonsin sett tidigare i Champions League. Den fart som laget så ofta saknat finns nu på ett antal offensiva positioner”.

Denna speed – och en defensiv aggressivitet som nästan höll Helsingborg-klass – gav en 3 – 1 – s e g e r hemma mot Barcelona i första semifinalen i Champions League 2009/10.

Den medvind Mourinho piskat in i sitt gäng gör att det tamejfan är fördel Inter inför returmötet på Camp Nou. Vända 0-1 till 3-1 är starkt.

Milito och Sneijder stora hjältar (även om Militos mål såg ut som offside), men också en backlinje som visade att sätter man försvarsspelet mot Messi går även han att stoppa. Det är liksom annat än att möta Arsenal.

När Barca möter riktigt bra motstånd får spelare som Dani Alves problem defensivt. Vi såg flera exempel på det i kväll. Att Alves sedan kanske skulle haft straff – och inte varning – mot Sneijder bör så klart också nämnas.

Zlatan var överhuvudtaget inte med i matchen. Steget efter i alla dueller. Vilken ödets ironi för vår superstjärna om det nu blir ”vänsterbacken i Lyon” som får spela Champions League-final i stället. Finns nog en och annan i vårt landslag som inte kan låta bli att flina lite extra åt det – speciellt som Zlatan i kväll byttes ut mot vänsterbacken Abidal. Som kom till Braca från – just det, Lyon.

…Zlatan har spelat för lite vänsterback, det är vad han har gjort?

Jag är inte den som brukar ställa mig på barrikaderna för att mindre lag och nationer tvunget ska överraska, jag vill ha de stora elefanterna vidare, men det finns något sympatiskt i detta Inter som redan skickat ut Chelsea, och nu har en bra chans att göra det samma med ett Barcelona som dominerat i Champions League i snart två års tid.

Så nu håller vi på Inter, okej?

Vi såg allsvensk fotboll när den är som bäst på Olympia kväll. 

Då menar jag inte att spelkvaliteten var extraordinär, men det var en spännande, intensiv, händelserik och underhållande seriefinal.

Fotboll enligt Helsingborg à 2010 handlar inte bara om en extrem press, det handlar också om en smart press. Noterade ni hur många anfall de bröt på Malmö FF:s planhalva? Jag räknade till ett tiotal bara i första halvlek. I de situationer där MFF krånglade sig förbi pressen hade HIF hunnit samla sin backlinje med resultatet att stressade Malmöspelare endast skapade korta anfall mot ett samlat försvar. Helsingborg fick däremot längd på sina anfall genom andrabollsarbetet, löpvilliga och korslöpande yttrar, samt ett fungerande anfallspar. Där ligger grunden till HIF:s seger och serieledning efter sju omgångar. Det – plus att spelare som Marcus Lantz, Erik Edman och Christoffer Andersson väldigt sällan tar felbeslut, oftast är spelbara och nästan alltid löser besvärliga situationer.

Jag kan tycka att MFF:s tränare Roland Nilsson borde valt ett annat innermittfält men å andra sidan hade Nilsson inte så många andra alternativ.

…han kunde valt andra yttermittfältare också för den delen, även om Jeffrey Aubynn inledde hyggligt.

Domaren Markus Strömbergsson bjöd Malmö på en straff – det var ingen hands på Marcus Nilsson – och även om bollen rört handen i det läget tycker jag det är tveksamt att blåsa när bollen skjuts upp på från en halv meter. Onaturlig handställning? Tja, men hur ska man annars komma in i en situation? Jag förstår faktiskt inte alltid handsregeln trots att jag själv spelar efter den varje vecka.

Fram klev i alla fall Wilton Figueiredo trots att ”Rolle” skrek på one touch-Danne som skulle slå. Wilton gjorde inget misstag – men det var fan på håret.

…straff borde det varit när Erik Sundin gick omkull mot just Wilton i andra straffområdet – men då friade Strömbergsson.

Aubynn drog Lantz i örat, Lantz försökte dra tillbaka i Aubynns öra. Det var mycket gulliga bilder.

Kuriosa: pågår det en intern mustachtävling i Helsingborg? Det ser onekligen ut så om man studerar Lantz, Edman och några till. De rakar sig inte förrän första förlusten – eller är det Skånes motsvarighet till slutspelsskägg?

…Rasmus Jönsson lär också vara med i ”mustachtävlingen”, problemet är att han inte har någon skäggväxt ännu.

Naturligtvis stördes Malmö av skadorna på Edward Ofere och Richardinho men jag tror att Helsingborg vunnit ändå som orkade hålla i sin press större delen av matchen och något MFF-tryck blev det knappt ens mot slutet.

…derbyenergi, kanske?

Sedan fick vi se Joseph Elanga spela fotboll igen, alltid något. Även om han har tappat en hel del sedan glansdagarna.

Noterade också att Henke Larsson flyttat från ”gubbhyllan” på Olympia till en plats bland jämnåriga.

För en gångs skull tippade jag rätt slutresultat. Däremot går Hammarby mot seger, jag trodde på kryss…om de nu inte tappar en ny 2-1-ledning som är resultatet när dessa rader skrivs.

Till sist; skulle ÅFF göra något mål alls i årets allsvenska?

Svar: Japp, i kväll blev det tre stycken, varav två i egen bur. Grattis, Djurgården.

…därför får det bli en ny Till sist; Helsingborg kan mycket väl bli årets svenska mästare. De har alla ingredienser i startelvan. Frågan är om truppen är tillräckligt bred.

Jonas Bergström hade allt: ihop det med prinsessan, uppskattad av kungen, kompis med prinsen. Nu rapporteras det i norska medier om ett högt handbollsspel på Bygget i Åre (av alla ställen). Om det stämmer kan man fråga sig: var det värt det?

Sharbel Touma från start för Djurgården i dag. Vi vet att han har en hög högstanivå men det är inte alltid han visar det. En bra Touma-säsong kan göra viss skillnad för Djurgården.

…annat med finländarna som invaderat allsvenskan senaste åren. Det har väl gått så där. Djurgårdens Kasper Hämäläinen är bra, Joona Toivo lirar från start i kväll medan Jani Lyyski är petad. 

Om vi vidgar perspektivet: Tomi Maanojas, AIK, plats i startelvan har hängt på en skör tråd, Gais-keepern Henri Sillanpää har inte fått en minut, Jens Portin har inte rosat Gefle-marknaden, Tuomo Turunen har det tungt i Blåvitt, Hannu Patronen nöter bänk i Helsingborg, Paulus Arajuuri skulle täta Kalmars försvar men det har blivit tvärtom, Markus Halsti är komplementspelare i Malmö och Paulus Roiha har inte lyckats spräcka Åtvidabergs målnolla.

…egentligen är det väl bara Örebros Roni Porokara som levererar på allvar?

Kanske dags att sätta övriga på första bästa Cinderella-avgång?

Bajen är hetare än 2001. Då mötte laget också Gif Sundsvall i hemmapremiären, vann med 1-0 och vann senare hela jävla allsvenskan. I kväll väntas publiksiffran bli högre än 10 196 – men frågan är om resultatet blir bättre? Lutar åt kryss.

Kryss känns som ett smart tips på Olympia (där väntas ännu större publik by the way) – men jag sticker ut hakan och säger 2-1 till Helsingborg. Till skillnad från Sportbladets expert på skånska – som menar att HIF utan Marcus Lantz inte är mycket bättre än Åtvidaberg – är jag ganska imponerad av vad Conny Karlssons gäng åstadkommit. Och Lantz är med i kväll.

Vad händer om du sätter 20 superstjärnor hundra mil i buss inför en viktig fotbollsmatch? Svaret får vi ikväll när Inter och Barcelona möts i Milano. Barca-tränaren Pep Guardiola lär kommenterat det hela med att ”Jag är glad att Inter slog ut CSKA Moskva”. Bussturen hade blivit aningen längre annars…

…kanske är det den sortens positiva tänkande som gör att Barca grejer detta, kanske lyckas Inter med den taktik min kollega Simon Bank ritar upp i senaste Laul Calling (ni kommer direkt till klippet). Det är hur som helst en match att se fram emot.

Jag är skyldig er en ledtråd till inför fredagens program: ”Adebayor – Bälinge IF”.

…men egentligen, skit samma hur bussresan påverkar: vilka satt på varsin sida om Zlatan längst bak? Det är den stora frågan.

Dagens roligaste rykte är annars att Tobias Hysén var på SM-finalen i Globen i går – iförd djurgårdshalsduk. Kan detta verkligen stämma?

Så har då killen som beskrivs som vår nästa anfallsstjärna presenterat sig för den allsvenska publiken (de var i och för sig inte så många på Vångavallen men ändå):

John Guidetti löpte smart på rensning från egen målvakt, tog med sig bollen med ett koncentrerat tillslag, avvaktade, tittade upp, snettinåtbakåt på läppen på Olof Guterstam som kunde stöta förbi bortspelad målvakt. Då var det fyra sekunder kvar av matchen och Guidetti hade varit på planen i knappa 25 minuter.

John Guidetti, som fyllde 18 i torsdags, har under sin relativt korta karriär en förmåga att alltid göra poäng, framför allt mål.

Tidigare i dag satte jag min praktikant Samuel på att göra lite research, han kom fram till följande:

* 37 mål på 16 matcher i pojkallsvenskan.

* Värvades till Manchester Citys ungdomsakademi som 15-åring av Sven-Göran Eriksson.

* Under tiden i Manchester Citys U18-lag gjorde John 13 mål på 13 matcher.

* P17-landslaget: 11 matcher – 8 mål. Men den största bedriften kom i U19 i höstas; Guidetti gjorde fyra mål mot Holland (4-4).

* Flyttades upp i Manchester Citys reservlag och gjorde tre mål mot Burnley samt fixade en straff.

* Utlånad till BP under våren men 1 juli ska han vara tillbaka i City.

…mr 100 procent?

Såg första halvlek av Kalmar-AIK där AIK fick betalt för sin aggressivitet och utdelning på sina chanser för första gången i år. Vi anade att hemmaförlusten mot Halmstad i förra veckan var ett fall framåt, och i dag kom bekräftelsen, även om vi inte ska glömma att Gnaget fick god hjälp av ett fortsatt förvirrat Kalmar-försvar; det var uppsnurrade ytterbackar och passiva innerbackar mest hela tiden. Men också två mål i straffområdet av Miran Burgic. 

…och starkt av Dulee Johnson att skjuta så bra med vänstern fast han inte ens kan skjuta med högern. Är det kanske så att Dulee i alla år har trott att han är högerfotad fast han i själva verket är vänsterfotad?

Här förresten förklaringen till att Clecio inte är spelklar: brasilianska förbundet glömde tydligen att registrera övergången i det datoriserade, internetbaserade TMS-systemet. Tur det kanske – för frågan är om Clecio hängt ”Burgics två” i dag?

Sedan undrar jag lite om Kalmar har tänkt göra något åt sitt försvarsspel? Det enda Nanne, Rydström och kompani gör är att vifta bort frågorna om vad som är fel.

Häcken borde fått oavgjort mot Mjällby men nykomlingen tog med sig alla poäng från Rambergsvallen. Moestafa El Kabir hann ta emot bollen, vända upp, ringa Erton och önska lycka till i sista Eredewise-omgången innan Häckens backlinje började fundera på att kliva fram och stöta. Då hade El Kabir redan siktat in sig i bortre, lagt dit bollen och sagt hej då till Erton.

Alla som tippat Alexander Gerndt som skyttekung kan räcka upp en hand (själv gick jag på Mathias Ranégie men han har mig veterligen inte haft ett skott på mål ännu). Gerndt gjorde i alla fall sitt sjätte mål i kväll och leder skytteligan. Det hjälpte föga mot Örebro som vann 3-1 och hänger på i toppen.

…sedan kan man också fråga sig – apropå att Gerndts mål i dag kom på straff – varför Gefle fick straff. Någon som har en susning?

Efter snart sju omgångar är allsvenskan en blandning av upp-och-ner-svenskan och all(a-slår-alla)-svenskan med Kalmar på nedflyttning och AIK på kvalplats medan Mjällby ligger trea. Elfsborg har släppt in tio mål medan BP släppt in tre (de har i och för sig bara gjort tre också). I morgon möts Malmö FF och Helsingborg i en tidig seriefinal som mycket väl kan sluta med att båda förlorar. Förbundet borde snabbt trycka upp en ny slogan: ”Allsvenskan is like a box of chocolate. You never know what you’re gonna get”.

…och i tider då publiken sviker är det kul att IFK Göteborg bjuder på lite extra. ”Tobbe é klar”-filmen, när Hysén skriver nytt kontrakt med sportchefen Håkan Mild, är ett piggt initiativ.

Till sist (trots att Åtvidaberg inte spelar förrän i morgon); kommer ÅFF göra några mål alls i årets allsvenska?