Läser en artikel i Stockholm City i dag om Bengt, 50, som klipper sönder sitt säsongskort på Norra Stå. Möjligen lite väl arrangerat, men samtidigt intressant.
– Jag har följt AIK i vått och torrt, men bråken på läktaren och utanför, det blir för mycket. Man blir för besviken, tappar fokus. Allt blir fel, berättar han.
Bengt försökte en gång ta med sin djurgårdskompis för att ta en öl inför ett derby.
– Men det går inte. Då började folk skvätta öl på honom och mucka bråk.
Bengt har följt AIK i 46 år, även hans 17-årige son har nu tappat intresset.
– Jag älskar ju AIK och kommer säkert att stödja dem sådär, men man har ingen lust med matcher längre. Och försöker man säga till de som bråkar får man stryk. Då blir man nedslagen.

På onsdag är det dags igen, Djurgården-AIK (sorry). Två lag som har ”Bäst-i-stan”-pokalen och Europaplatser att slåss om. Jag hoppas att det blir fotbollen och matchen som hamnar i fokus efteråt.

Lasse Anrells söndagssida var rolig i går. Framför allt när han gav den där hejdlöst pretentiöse fotbollskulturskribenten en känga:
”Sveriges sämsta kulturskribent. Offside. Expressen. Recenserar böcker utan att läsa dem. Gissar på innehållet. Gissar fel”.

…annars känns ju det här Stockholmsderbyt ungefär lika hett som…tja…kvällens två matcher?

Nej, det där var elakt. Bottenstriden är viktig och framför allt Sundsvall har tre tunga poäng att spela om.

När vi ändå talar om fotbollsjournalister: någon som gick igång på Ledstjärnans skjorta i TV4-sporten i går? Bör jag köpa en likadan nu när jag ska göra TV?

Det krävdes en blåvit armé för att stoppa den röda maskinens segertåg. I frontlinjen, en 17-årig kamikaze som allt mer kliver fram som en av de största talanger vi haft på år och dag. Robin Söder gjorde varken mål eller sköt straff men skapade chanser och spelade fam Hysén till ett antal lägen. Robin Söder, min kille alla dagar i veckan.

Jag vet att landslaget en gång fick kritik för att inte varit tillräckligt förberedda på en straffläggning, det var efter kvartsfinalen mot Holland 2004, men vad ska man då säga om Petter Wastå. Såg han inte helt ointresserad ut?

…dansken däremot, honom var det bra fart på.

Två chanser kvar för Kalmar. Som jag ser det, är enda hotet mot SM-guldet att det går bra i Europa.

…å andra sidan, Blåvitt fick sig en rejäl knäck när det gick åt skogen i Basel. Hur skulle Kalmar reagera om de slarvade bort drömläget mot Feyenoord?

Vissa morgonar är värre än andra. I dag varknade jag en kvart före väckarklockan, det var ett jävla väsen. Min första tanke var att ryssen kommit över sjön, men så kom jag på att de fräschar upp parkeringsplatsen utanför och just denna morgon hade den stora borrmaskinen tagits fram. Jag kanske inte ska gnälla på sådant, men man kan få en bättre start på veckan.

Det här tycker jag låter som ett ganska sunt exempel på hur det ska gå till i en demokratisk fotbollsförening. Det handlar om MFF-supportrar som har fått nog. Men jag vet inte, det kanske är en kupp det också…? Fast det verkar inte så, den sker i alla fall inför öppen ridå vilket är grundläggande.

Jag är inte säker på att det gick lika öppet till när det gäller det jag själv skriver om i dag, nämligen bakgrunden till Djurgårdsbasen Bosse Lundquists avhopp.

Dock är klubbarnas problem väsenskilda. Kritiken mot Lundquist handlar i synnerhet om att han blivit språkrör för det nya lagförslaget (den så kallade huliganlagen), medan kritiken mot Buffalo Madsens styre i första hand handlar om sportsliga misslyckanden.

Nu är jag fri att berätta om TV-projektet jag just nu jobbar med. Så här ligger landet lite kortfattat.

* Programmet heter LAUL CALLING och börjar sändas fredag 3 oktober och en gång i veckan från det.

* Ses på sportbladet.se och ligger ute i en vecka.

* I studion förutom jag själv: Wennman & Wegerup, Bank & Niva.

* Inslag och diskussioner om internationell fotboll, svensk fotboll och livet i allmänhet. Högt och lågt, djupt och platt.

* Varje program cirka tjugo minuter långt.

* Ett stående inslag kommer att vara en tittarfråga som jag ställer till mig själv, eller till någon av de andra. Ni kan redan nu mejla era frågor på robert.laul@aftonbladet.se.

* Läs mer om satsningen här och här.

Det absolut roligaste med den här artikeln, Daniel Nannskog på väg till AIK, är Nebojsa Novakovics sköna uttalande om skyttekungen i Norge:
– Det är synd att han har spelat i Djurgården och att han är 34 år.

…apropå att Nebojsa själv värvades från Djurgården till AIK vid 33-års ålder. Glimten i ögat, respekt.

Satt i bilen på väg hem från jobbet och gjorde en Gråskallen; jag lyssnade alltså på Radiosporten.

Precis när jag skulle parkera gick matchen mellan Feyenoord och Kalmar igång. Gunnar Brink rapporterade från De Kuip och konstaterade:
– Kalmar hoppas så klart att få med sig ett bra resultat hem, och då helst oavgjort.

Från parkeringen till min lägenhet tar det cirka tre minuter och jag hann tänka ut ungefär 56 resultat som Kalmar hellre skulle vilja ha med sig hem än oavgjort. Ett av dem var just seger med 1-0.

Elm slog frisparken och Elm nickade in målet i 72:a minuten och sedan stod den röda maskinen stadiga till matchslut (just i dag var den klädd i vitt).

…vilka Elm? Ja, det vete fan.

Nu är det nästan så man får be Chefen att han skickar ner en till returen, det här kan bli riktigt intressant. Hade varit ett lämpligt tillfälle att besöka Fredriksskans IP för första gången.

…om det nu inte vore så att Fredriksskans IP inte pallar Uefas krav och matchen i stället spelas på Borås Arena.

På planen är den röda maskinen dominant i fotbolls-Sverige just nu, men föreningen har en del att jobba med vid sidan av. Annars ska ju tränar-Nanne sluta har han sagt.

Nåväl, kvällens seger gjorde att jag surfade in på Elmarnas blogg för att se om de hunnit skriva något, men det hade de inte. Rydström har ju slutat blogga hos mig, men jag gick in på hans också, och hittade inget om matchen, däremot några kloka rader om borgarnas politik:

”Man utgår från att gemene man inte vill ha ett jobb, att gemene man hellre lever på bidrag, att en invandrare inte är intresserad av att få en plats i samhället och det finns säkert människor som resonerar så, som kan tänka sig utnyttja systemet, men merparten av oss vill arbeta, vill bidra, vill ha sin plats på ett självständigt sätt, men debatten dag handlar hela tiden om att misstänkliggöra den som saknar sysselsättning. Och alla förbättringar satsas på de som har en gynnsam livssituation och klyftan mellan de som har det bra och de som har det dåligt blir bara större och tydligare”.

Jag för ett liknande resonemang i min senaste krönika i Sportmagasinet och blev glad när jag såg att jag har en själsfrände i den röda maskinens lagkapten. Det är sådana förebilder världen behöver.

Nya numret av Sportmagasinet är snart i butik, eller det kanske redan är i butik, det finns i alla fall på redaktionen. Jag har hävt min bojkott och levererat en ny krönika efter att Magasinchefen skickade ett mejl där han bad på sin bara knän:

”Hej Robert.
Angående din bojkott av oss på Sportmagasinet, skulle jag vilja vädja till dig att inte stirra dig blind på ett tillägg på fyra kvadratcentimeter i tidningen, utan försöka se hela bilden av vår bevakning av dig. Jag skulle vilja påstå att den är utan tvekan övervägande positiv. Om du vill skulle jag och en reporter kunna resa upp till Solna för ett förutsättningslöst möte där vi försöker reda ut det här. Medtag egen vattenflaska”.

…nåväl, det nya numret innehåller på tok för mycket ishockey, men mellan alla sargpuckar och slagsmål ett och annat läsvärt fotbollsreportage. Niva har tydligen irrat runt i Kosovo ett par dagar med hetero-Bardell i släptåg och fick till och med in en passus om Partille i reportaget. Sånt gillar vi.

När det gäller kritiken som supporterföreträdarna i Djurgården framförde, men som ännu inte kommunicerats, låg tonvikten enligt mina uppgifter på:
* Missnöjet med Dif Säkerhet som har sin upprinnelse i derbyt då vakter ska ha använt övervåld mot supportrar. Samt dess efterspel.
* Att Bosse Lundquist sitter på för många stolar (han är även ordförande i Svensk Elitfotboll och därmed per automatik vice ordförande i Svenska Fotbollförbundet).
* Man ville föra fram Douglas Roos som föreningens nya starke man.
Jag kan inte, i den uppkomna situationen, se hur det skulle skada Djurgården om kritiken kommunicerades via föreningens hemsida eller som en debattartikel på svenskafans.com eller i Sportbladet. Sedan kan uppgifterna ligga till grund för ett medlemsmöte eller en öppen diskussion inför årsmötet. Men det kanske finns mer?

Ibland kvällar som den i går, händer hur mycket som helst. Så var börja?

…man börjar alltid med Robin Söder. Efter den matchen mot HBK kan han nog glömma allt vad U21 heter under en ganska lång tid framöver…jag menar, nu går det ju alldeles för bra. Räkna alltså inte med Söder nästa gång U21-kapten Jörgen Lennartsson tar ut en trupp. Om Söder nu inte skulle tappa formen.

Malmö har 0-14 på sina tre senaste matcher (i alla fall i de trakterna) och en tvåsiffrig tabellplacering. Man undrar ju vem Buffalo Madsen ska lägga skulden på i år…eller det vet vi ju redan, ni minns väl det här?

…om ni inte orkade klicka på länken kan jag berätta att Madsen i vintras blev intervjuad av Sydsvenskan och sa följande:
– Min fru kan ingenting om fotboll men har alltid bra åsikter. Nu sa hon om ”Rolle” att han alltid är glad och sprider bra energi omkring sig. Så det blir nog bra.

Efter domare, fysteam, tränare, spelare och supportrar är det alltså fru Madsen som åker ut med huvudet före. Eller det kanske bara blir en liten lusing?

Träning med Vasasällskapet i går. Vi har två raka förluster. Det var på tiden. Nu kanske man slipper division tre trots allt. Tredje raka på lördag?

Kvällens grej i Champions League – Andreas Johanssons Ålborg klarade 0-0 borta mot Celtic. Starkt.

Det hände en hel del på svenskfronten:

…Juninho & Benzema kollade nyligen in SVT:s VM-krönika från 1994. Sedan körde de samma variant, med Juninho som Mild och Benzema som Brolin. Inga likheter i övrigt.

…eller var det Kim Källström som kom med tipset?

…Peter Fröjdfeldt hamnade i fokus efter att ha missat en huvudskada och jag vet inte om det bara är en känsla men…jag tycker alltid att svenska domare lyckas hamna i fokus på något sätt när det är internationella matcher. Men som sagt, kanske bara en känsla.

…när Juventus gick in Champions League satt Olof Mellberg på bänken medan Giorgio Chiellini spelade. Juve vann med 1-0 mot Bank & Nivas favoritlag.

…mer Källström. Han gjorde 90 minuter, men som vänsterback, och känner jag Kim rätt sov han ungefär lika dåligt som Mellberg i natt.

Är det inte dags för de tre supporterföreträdarna i Djurgården att ta bladet från munnen och berätta vad det är för kritik de riktar mot Bosse Lundquist och styrelsen?

Jag har kollat runt lite men man anser tydligen att det vore dåligt för Djurgården om de berättade…jaha…men situationen just nu där fans och medlemmar inte vet nånting, är den bättre?

Säg vad det handlar om så att folk kan avgöra om kritiken är vatten värd.

Att Lundquist tiger kan jag förstå, han tjänar på den uppkomna situationen, men varför supporterföreträdarna inte berättar begriper jag inte alls.

…men kanske är det, som jag trott hela tiden, så enkelt som att Lundquist förutsåg den här situationen när han drog igång sin lilla…f’låt rätt stora cirkus?