Jag skrev det efter 2-1 hemma mot Chelsea, och även om vi inte riktigt trodde på detta fantastiska Inter då, så är det värt att upprepa: ”Ett bättre Inter än jag någonsin sett tidigare i Champions League. Den fart som laget så ofta saknat finns nu på ett antal offensiva positioner”.

Denna speed – och en defensiv aggressivitet som nästan höll Helsingborg-klass – gav en 3 – 1 – s e g e r hemma mot Barcelona i första semifinalen i Champions League 2009/10.

Den medvind Mourinho piskat in i sitt gäng gör att det tamejfan är fördel Inter inför returmötet på Camp Nou. Vända 0-1 till 3-1 är starkt.

Milito och Sneijder stora hjältar (även om Militos mål såg ut som offside), men också en backlinje som visade att sätter man försvarsspelet mot Messi går även han att stoppa. Det är liksom annat än att möta Arsenal.

När Barca möter riktigt bra motstånd får spelare som Dani Alves problem defensivt. Vi såg flera exempel på det i kväll. Att Alves sedan kanske skulle haft straff – och inte varning – mot Sneijder bör så klart också nämnas.

Zlatan var överhuvudtaget inte med i matchen. Steget efter i alla dueller. Vilken ödets ironi för vår superstjärna om det nu blir ”vänsterbacken i Lyon” som får spela Champions League-final i stället. Finns nog en och annan i vårt landslag som inte kan låta bli att flina lite extra åt det – speciellt som Zlatan i kväll byttes ut mot vänsterbacken Abidal. Som kom till Braca från – just det, Lyon.

…Zlatan har spelat för lite vänsterback, det är vad han har gjort?

Jag är inte den som brukar ställa mig på barrikaderna för att mindre lag och nationer tvunget ska överraska, jag vill ha de stora elefanterna vidare, men det finns något sympatiskt i detta Inter som redan skickat ut Chelsea, och nu har en bra chans att göra det samma med ett Barcelona som dominerat i Champions League i snart två års tid.

Så nu håller vi på Inter, okej?

Vi såg allsvensk fotboll när den är som bäst på Olympia kväll. 

Då menar jag inte att spelkvaliteten var extraordinär, men det var en spännande, intensiv, händelserik och underhållande seriefinal.

Fotboll enligt Helsingborg à 2010 handlar inte bara om en extrem press, det handlar också om en smart press. Noterade ni hur många anfall de bröt på Malmö FF:s planhalva? Jag räknade till ett tiotal bara i första halvlek. I de situationer där MFF krånglade sig förbi pressen hade HIF hunnit samla sin backlinje med resultatet att stressade Malmöspelare endast skapade korta anfall mot ett samlat försvar. Helsingborg fick däremot längd på sina anfall genom andrabollsarbetet, löpvilliga och korslöpande yttrar, samt ett fungerande anfallspar. Där ligger grunden till HIF:s seger och serieledning efter sju omgångar. Det – plus att spelare som Marcus Lantz, Erik Edman och Christoffer Andersson väldigt sällan tar felbeslut, oftast är spelbara och nästan alltid löser besvärliga situationer.

Jag kan tycka att MFF:s tränare Roland Nilsson borde valt ett annat innermittfält men å andra sidan hade Nilsson inte så många andra alternativ.

…han kunde valt andra yttermittfältare också för den delen, även om Jeffrey Aubynn inledde hyggligt.

Domaren Markus Strömbergsson bjöd Malmö på en straff – det var ingen hands på Marcus Nilsson – och även om bollen rört handen i det läget tycker jag det är tveksamt att blåsa när bollen skjuts upp på från en halv meter. Onaturlig handställning? Tja, men hur ska man annars komma in i en situation? Jag förstår faktiskt inte alltid handsregeln trots att jag själv spelar efter den varje vecka.

Fram klev i alla fall Wilton Figueiredo trots att ”Rolle” skrek på one touch-Danne som skulle slå. Wilton gjorde inget misstag – men det var fan på håret.

…straff borde det varit när Erik Sundin gick omkull mot just Wilton i andra straffområdet – men då friade Strömbergsson.

Aubynn drog Lantz i örat, Lantz försökte dra tillbaka i Aubynns öra. Det var mycket gulliga bilder.

Kuriosa: pågår det en intern mustachtävling i Helsingborg? Det ser onekligen ut så om man studerar Lantz, Edman och några till. De rakar sig inte förrän första förlusten – eller är det Skånes motsvarighet till slutspelsskägg?

…Rasmus Jönsson lär också vara med i ”mustachtävlingen”, problemet är att han inte har någon skäggväxt ännu.

Naturligtvis stördes Malmö av skadorna på Edward Ofere och Richardinho men jag tror att Helsingborg vunnit ändå som orkade hålla i sin press större delen av matchen och något MFF-tryck blev det knappt ens mot slutet.

…derbyenergi, kanske?

Sedan fick vi se Joseph Elanga spela fotboll igen, alltid något. Även om han har tappat en hel del sedan glansdagarna.

Noterade också att Henke Larsson flyttat från ”gubbhyllan” på Olympia till en plats bland jämnåriga.

För en gångs skull tippade jag rätt slutresultat. Däremot går Hammarby mot seger, jag trodde på kryss…om de nu inte tappar en ny 2-1-ledning som är resultatet när dessa rader skrivs.

Till sist; skulle ÅFF göra något mål alls i årets allsvenska?

Svar: Japp, i kväll blev det tre stycken, varav två i egen bur. Grattis, Djurgården.

…därför får det bli en ny Till sist; Helsingborg kan mycket väl bli årets svenska mästare. De har alla ingredienser i startelvan. Frågan är om truppen är tillräckligt bred.

Jonas Bergström hade allt: ihop det med prinsessan, uppskattad av kungen, kompis med prinsen. Nu rapporteras det i norska medier om ett högt handbollsspel på Bygget i Åre (av alla ställen). Om det stämmer kan man fråga sig: var det värt det?

Sharbel Touma från start för Djurgården i dag. Vi vet att han har en hög högstanivå men det är inte alltid han visar det. En bra Touma-säsong kan göra viss skillnad för Djurgården.

…annat med finländarna som invaderat allsvenskan senaste åren. Det har väl gått så där. Djurgårdens Kasper Hämäläinen är bra, Joona Toivo lirar från start i kväll medan Jani Lyyski är petad. 

Om vi vidgar perspektivet: Tomi Maanojas, AIK, plats i startelvan har hängt på en skör tråd, Gais-keepern Henri Sillanpää har inte fått en minut, Jens Portin har inte rosat Gefle-marknaden, Tuomo Turunen har det tungt i Blåvitt, Hannu Patronen nöter bänk i Helsingborg, Paulus Arajuuri skulle täta Kalmars försvar men det har blivit tvärtom, Markus Halsti är komplementspelare i Malmö och Paulus Roiha har inte lyckats spräcka Åtvidabergs målnolla.

…egentligen är det väl bara Örebros Roni Porokara som levererar på allvar?

Kanske dags att sätta övriga på första bästa Cinderella-avgång?

Bajen är hetare än 2001. Då mötte laget också Gif Sundsvall i hemmapremiären, vann med 1-0 och vann senare hela jävla allsvenskan. I kväll väntas publiksiffran bli högre än 10 196 – men frågan är om resultatet blir bättre? Lutar åt kryss.

Kryss känns som ett smart tips på Olympia (där väntas ännu större publik by the way) – men jag sticker ut hakan och säger 2-1 till Helsingborg. Till skillnad från Sportbladets expert på skånska – som menar att HIF utan Marcus Lantz inte är mycket bättre än Åtvidaberg – är jag ganska imponerad av vad Conny Karlssons gäng åstadkommit. Och Lantz är med i kväll.

Vad händer om du sätter 20 superstjärnor hundra mil i buss inför en viktig fotbollsmatch? Svaret får vi ikväll när Inter och Barcelona möts i Milano. Barca-tränaren Pep Guardiola lär kommenterat det hela med att ”Jag är glad att Inter slog ut CSKA Moskva”. Bussturen hade blivit aningen längre annars…

…kanske är det den sortens positiva tänkande som gör att Barca grejer detta, kanske lyckas Inter med den taktik min kollega Simon Bank ritar upp i senaste Laul Calling (ni kommer direkt till klippet). Det är hur som helst en match att se fram emot.

Jag är skyldig er en ledtråd till inför fredagens program: ”Adebayor – Bälinge IF”.

…men egentligen, skit samma hur bussresan påverkar: vilka satt på varsin sida om Zlatan längst bak? Det är den stora frågan.

Dagens roligaste rykte är annars att Tobias Hysén var på SM-finalen i Globen i går – iförd djurgårdshalsduk. Kan detta verkligen stämma?

Så har då killen som beskrivs som vår nästa anfallsstjärna presenterat sig för den allsvenska publiken (de var i och för sig inte så många på Vångavallen men ändå):

John Guidetti löpte smart på rensning från egen målvakt, tog med sig bollen med ett koncentrerat tillslag, avvaktade, tittade upp, snettinåtbakåt på läppen på Olof Guterstam som kunde stöta förbi bortspelad målvakt. Då var det fyra sekunder kvar av matchen och Guidetti hade varit på planen i knappa 25 minuter.

John Guidetti, som fyllde 18 i torsdags, har under sin relativt korta karriär en förmåga att alltid göra poäng, framför allt mål.

Tidigare i dag satte jag min praktikant Samuel på att göra lite research, han kom fram till följande:

* 37 mål på 16 matcher i pojkallsvenskan.

* Värvades till Manchester Citys ungdomsakademi som 15-åring av Sven-Göran Eriksson.

* Under tiden i Manchester Citys U18-lag gjorde John 13 mål på 13 matcher.

* P17-landslaget: 11 matcher – 8 mål. Men den största bedriften kom i U19 i höstas; Guidetti gjorde fyra mål mot Holland (4-4).

* Flyttades upp i Manchester Citys reservlag och gjorde tre mål mot Burnley samt fixade en straff.

* Utlånad till BP under våren men 1 juli ska han vara tillbaka i City.

…mr 100 procent?

Såg första halvlek av Kalmar-AIK där AIK fick betalt för sin aggressivitet och utdelning på sina chanser för första gången i år. Vi anade att hemmaförlusten mot Halmstad i förra veckan var ett fall framåt, och i dag kom bekräftelsen, även om vi inte ska glömma att Gnaget fick god hjälp av ett fortsatt förvirrat Kalmar-försvar; det var uppsnurrade ytterbackar och passiva innerbackar mest hela tiden. Men också två mål i straffområdet av Miran Burgic. 

…och starkt av Dulee Johnson att skjuta så bra med vänstern fast han inte ens kan skjuta med högern. Är det kanske så att Dulee i alla år har trott att han är högerfotad fast han i själva verket är vänsterfotad?

Här förresten förklaringen till att Clecio inte är spelklar: brasilianska förbundet glömde tydligen att registrera övergången i det datoriserade, internetbaserade TMS-systemet. Tur det kanske – för frågan är om Clecio hängt ”Burgics två” i dag?

Sedan undrar jag lite om Kalmar har tänkt göra något åt sitt försvarsspel? Det enda Nanne, Rydström och kompani gör är att vifta bort frågorna om vad som är fel.

Häcken borde fått oavgjort mot Mjällby men nykomlingen tog med sig alla poäng från Rambergsvallen. Moestafa El Kabir hann ta emot bollen, vända upp, ringa Erton och önska lycka till i sista Eredewise-omgången innan Häckens backlinje började fundera på att kliva fram och stöta. Då hade El Kabir redan siktat in sig i bortre, lagt dit bollen och sagt hej då till Erton.

Alla som tippat Alexander Gerndt som skyttekung kan räcka upp en hand (själv gick jag på Mathias Ranégie men han har mig veterligen inte haft ett skott på mål ännu). Gerndt gjorde i alla fall sitt sjätte mål i kväll och leder skytteligan. Det hjälpte föga mot Örebro som vann 3-1 och hänger på i toppen.

…sedan kan man också fråga sig – apropå att Gerndts mål i dag kom på straff – varför Gefle fick straff. Någon som har en susning?

Efter snart sju omgångar är allsvenskan en blandning av upp-och-ner-svenskan och all(a-slår-alla)-svenskan med Kalmar på nedflyttning och AIK på kvalplats medan Mjällby ligger trea. Elfsborg har släppt in tio mål medan BP släppt in tre (de har i och för sig bara gjort tre också). I morgon möts Malmö FF och Helsingborg i en tidig seriefinal som mycket väl kan sluta med att båda förlorar. Förbundet borde snabbt trycka upp en ny slogan: ”Allsvenskan is like a box of chocolate. You never know what you’re gonna get”.

…och i tider då publiken sviker är det kul att IFK Göteborg bjuder på lite extra. ”Tobbe é klar”-filmen, när Hysén skriver nytt kontrakt med sportchefen Håkan Mild, är ett piggt initiativ.

Till sist (trots att Åtvidaberg inte spelar förrän i morgon); kommer ÅFF göra några mål alls i årets allsvenska? 

Terje Liveröd, före detta rådgivare till Sebastian Eguren, har förekommit en del i media under våren. Ni minns väl hans sågning av AIK i samband med Eguren-övergången? Häromdagen blev jag uppringd av Liveröd igen. Återigen handlade det om att allt var bättre på Ola Anderssons tid, plus att Liveröd lovade skänka 5 000 kronor till AIK:s ungdomsfotboll om nye brassen Clecio blir en succé.

Jag har Clecio under bevakning, men att döma av de första rapporterna kan Liveröd faktiskt få rätt. Tyvärr spelar Clecio inte mot Kalmar i kväll, vilket var ganska väntat. Jag har faktiskt inte riktigt förstått hur han ska få speltillstånd alls i och med att fönstret är stängt?

John Guidetti är däremot spelklar för Brommapojkarna. Inte en dag försent. BP hade licenspapperna inne innan fönstret stängde 31 mars. Men eftersom beskedet kom under förmiddagen i dag lär Guidetti knappast vara med i startelvan mot Trelleborg. Så ge honom ett inhopp, Kim Bergstrand.

En tredje match man faktiskt vill se är Häcken-Mjällby – även om den meningen inte fanns på kartan för tre år sedan.

Dags för ledtråd till fredagens Laul Calling-gäst(er): ”Mr 100 procent – Hammarby”.

Vilken helg. I fredags den briljanta idéen att samla Bank, Niva och Leffe på läktaren i mitt vardagsrum för att återuppleva världens bästa VM-match någonsin – kanske också världens bästa fotbollsmatch genom alla tider.

Jag talar så klart om Frankrike-Brasilien från VM 1986, ansedd som en av de bästa tillsammans med semifinalen -70 mellan Italien och Västtyskland (4-3). Jag håller Frankrikie-Brasilien högre eftersom jag inte sett den andre matchen. Tvåa i min bok: Italien-Tyskland från VM 2006 (2-0). Trea: Västtyskland-Frankrike VM 1982 (4-3).

Resultatet av denna kväll ser ni i skriven form i vår bibel inför fotbolls-VM, och i Laul Calling.

Lördag blev en vilodag, på söndagen årets första fotbollsmatch: Vasasällskapet B körde över Enebyberg (?) med 4-2. 

Dagens internetkurs…

…så ser vår Laul Calling-puff ut. Folk gnäller på att man inte kommer direkt till klippet. Men herregud…hur övertydligt ska det vara? Om du trycker på den översta länken (Peruanske skyttekungen…) kommer du DIREKT till klippet som rubriken syftar på. Om du klickar på EXTRAMATERIAL kommer du till ett fem minuters extramaterial. Om du klickar på Se hela Laul Calling så börjar programmet från början. Det övergår mitt förstånd att man kan misslyckas att förstå detta.

Jag räknade bort IFK Göteborg från guldstriden i förra veckan. Vad händer? De tvålar dit Elfsborg med 5-1. Missade tyvärr matchen (på grund av min egen match) men vad jag hör spelade Blåvitt inte särskilt bra trots de stora siffrorna. Väntar därför med att backa från min teori.

…däremot gillar jag Tobias Hyséns känga till Emir Bajrami:
– Man får ju lära sig att spela efter förutsättningarna. Annars får han vara så bra att han får spela i en annan liga där planerna är bättre. 

Annars har vi intressanta fotbollsdagar framför oss. Kalmar-AIK i kväll, Malmö-Helsingborg i morgon plus två Champions League-semifinaler. Barcelona bör klara Inter, och frågan är om Lyon kan stoppa Bayern München som verkar vara inne i en hysterisk form? Men jag ser hellre en final mellan Zlatan och Kim.

Bilderna på Eddie Gustafssons benbrott är som alla andra bilder på benbrott: ytterst obehagliga.

Känns det inte lite tidigt för tvillingbroder Olsson att vara aktuell för att bli utlandsproffs? Så mycket har han väl ändå inte presterat. Men det är möjligt att Martins succé i Premier League är en dörröppnare. 

Min ledstjärna inom journalistiken tar upp en intressant grej i sitt senaste blogginlägg, nämligen att vi är på väg att vinna. Det är en lång väg kvar men vi är på väg att vinna. Det handlar om näthatet. Jag märker det för varje dag, hatinläggen blir färre och färre, idioterna verkar ha tröttnat, de orkar inte hata lika intensivt längre, däremot orkar Ledstjärnan och jag skriva, underhålla, provocera och väcka debatt. Vi kommer att vinna till slut. Om ni kollar Bank & Niva-bloggen, och även denna blogg, så är det ganska städat numera. Det var annorlunda förr. Vi kommer att vinna. Lösningen är inte att stänga kommentarsfälten, lösningen är marginalisera idioterna – dessa tjocka, fula, ensamma, lågintelligenta varelser som skriver massa skit utan att stå med namn. Hur tänker ni? Kan inte något anonym ”tala ut” här på bloggen? Hur tänker du? Är du packad, drogad eller bara dum i huvudet?

…just därför är det tragiskt när offentliga personer, framför allt Broder Birro, allt som oftast sänker sig till dräggens nivå, talar dess språk och ger dem syre att fortsätta hata. Det är trist att Broder Birro känner sig tvungen att hata på samma sätt som de anonyma dräggen. Här en lista på uttryck som Broder Birro använt i sin blogg om kollegor och andra:

avskum

skalbaggar

radioaktiva krymplingar

rövhål

inavlade

efterblivna

apor

arsel

klamydia i skallen

fladdermöss

mediala luder med själen uppkörd i tarmkanalen

…jag tycker att Broder Birro borde sluta med detta, han bidrar till ett sämre klimat i världen. Han och Island.

Manchester-derbyt tände inte riktigt till. Bäst var egentligen halvtidssnacket. Jens Fjellström – jag har skrivit detta tidigare – är en personlig favorit. TV-begåvad och fotbollskunnig i samma person. Nästan i klass med Bank & Niva. Skulle ni vilja se honom i Laul Calling? Låta honom prata lite om sig själv? Förste journalist efter Stefan Alfelt att bli inbjuden i så fall.

…i början hade vi problem att få gäster, nu står folk i kö.

Paul Scholes nickade in matchens enda mål i 93:e minuten. Det räddade spänningen i Premier League. Nu får vi se hur Chelsea svarar – eller om Tottenham ska fortsätta på den inslagna vägen och sänker nästa guldkandidat.

Annars har vi tydligen lite problem på tidningen. Folk klagar på att vi skriver mer om AIK:s kris än om Helsingborgs och Malmö FF:s framgångar. Här måste jag hålla med våra läsare. Vi här uppe i Stockholm vill också läsa om varför det går bra för HIF och MFF. Men inte ens på vår nätsida hittar jag särskilt mycket om det. 

Som många av er redan räknat ut – Halmstad BK:s ytterst lovande mittfältare Anel Raskaj gästar Laul Calling i dag. Han kom till Sverige som 14-åring, är bara 20 år men har redan gjort dryga 60 allsvenska matcher. I december får han sitt svenska medborgarskap och har då tre landslag att välja mellan: Sverige, Kosovo och Albanien. Hur går tankarna i ett sådant läge? Det diskuterar vi givetvis med utgångspunkt i att Raskaj var lagkapten för Kosovo i mötet med Albanien i februari (förlust 2-3).

Apropå Raskaj, stackarn. Det isländska askmolnet ställde in hans flyg hem, alla tåg blev snabbt fullbelagda och vi hade till slut inget annat val än att skicka honom med taxi till Halmstad. Det gick på 7 000 kronor vilket är en tiondel av vår budget. Anel var förkrossad och skickade flera SMS där han bad om ursäkt för att han ställt till det för oss…snacka om ödmjuk kille…jag fick förklara att det är sådant man måste räkna med i TV-branschen och att han inte ska ha dåligt samvete – detta är helt och hållet staten Islands fel. Men nu har vi en broder till i kampen för att sänka ön. Läs mer här.

Vi pratar en hel del fotbollsteknik. Inslaget där BP:s Dalil Benyahia visar sina dragningar kan bli en Youtube-klassiker om någon orkar lägga ut. 

Tobias Grahn är med på ett hörn och tycker att han nu är redo för en plats i landslagets startelva…

Simon Bank visar hur Inter kan stoppa Barcelona, och i extramaterialet lanserar jag tesen att Zlatans två mål borta mot Arsenal var en större prestation än Messis fyra hemma på Camp Nou.

Efter kritik från er tittare har jag programmet till ära bytt skjorta. 25 raka program blev det för Ekwall-skjortan – nu är den historia.

Här ser ni programmet i stor skärm, och i lite mindre här…

Upp-och-ner-svenskan är nog här för att stanna.

I går blev det klart att AIK missar guldstriden till hösten. I dag blev två lag till klara för en mittenplacering som bäst – IFK Göteborg och Kalmar. Visst, bara en femtedel av matcherna är spelade, men att AIK skulle hämta in 14 poäng, Kalmar tolv och Blåvitt elva, det tror jag faktiskt inte.

Som Farsan sa i går:

– På Torbjörns tid snackade de inte så mycket, de bara spelade. Nu är det bara en massa snack, men inget spel.

Självklart har större mirakel skett men allsvenskan är så jämn och varken AIK, KFF eller IFK är så starka att jag ger dem några större chanser att lyckas passera såväl Helsingborg och Malmö FF som Elfsborg.

…för Elfsborg kan vi inte räkna bort. Starkt att vända tidigt underläge mot Djurgården (Johan Oremo på straff) och vinna 3-1. Denni Avdic – jag blir aldrig riktigt klok på varför han åker in och ut ur Magnus Haglunds startelva hela tiden – vände matchen med två mål. Viktigt för Boråslaget.

Örebros Alejandro Bedoya slåss om en plats i USA:s VM-trupp. Bedoya ordnade tre poäng borta mot Brommapojkarna – och har om jag förstår saken rätt en ganska bra chans att nå VM. Bedoya är en intressant spelare och kan mycket väl vara årets utropstecken när säsongen ska summeras. Men då gäller det att hans lag levererar, ÖSK har inlett säsongen för svajigt.

Frågan är hur många poäng Gais kommer att ta den dag Wanderson försvinner? Å andra sidan är brassen på väg att fixa tillräckligt många för att rädda nytt allsvenskt kontrakt redan under våren. Matchjälte i dag igen mot svårslagna Gefle.

Allt gick bra, vi spelade in ett kliniskt avsnitt av Laul Calling, gästen levde upp till våra högt ställda förväntningar och inslagen ska ni inte missa – speciellt inte det där BP:s Dalil Benyahia lurar skjortan av er käre programledare. Sista finten är snudd på världsunik, Bank var chockad i studion.

…sedan började problemen och allt är naturligtvis Islands fel.

Vi hade bokat en flygbiljett till vår gäst som satte sig i en taxi ut till Bromma. Där fick han beskedet att flyget var inställt på grund av det moln som bildats av vulkanaska från utbrottet vid glaciären Eyjafjallajökull (vad är det för ett namn?)

Fattar ni hur mycket 1800-tal detta är? Inga normala länder använder vulkaner som turistattraktioner längre, det ställer till med för mycket elände. Den här gången har Island lyckats slå ut större delen av norra Europas flygtrafik. Och det är inte första gången.

Flygkaoset innebar att alla tåg i kväll är fullbokade men vår Laul Calling-gäst behövde komma hem till morgondagens träning. Det slutade med att vi fick sätta honom i en taxi – här kommer sista ledtråden – till Halmstad! Jag brukar inte använda utropstecken men här kommer ett till! Det kostade oss sju lax, pengar vi nu kräver staten Island på. Detta slår hårt mot vår lilla budget.

Det enda raka är naturligtvis att lossa förtöjningarna och låta ön sjunka dit den hör hemma: någonstans i närheten av Atlantis. Det hade besparat såväl isbjörnarna som övriga världen en hel massa bekymmer.