Japp, det är bekräftat och sant.

Jag har vattentäta bevis på att Ryan Air lurar sina kunder. Och då menar jag lurar på riktigt, inte bråkar om väskor och sådant, utan riktiga jävla lögner. Häng med på den här fredagkvällen om ni vågar.

21.05 Planet mot Skavsta skulle lyfta från Gatwick men var försenat. Ny avgångstid 21.45.

22.00 Vi lyfter till slut från Gatwick mot Stockholm, Skavsta, enligt piloten.

23.50 Piloten berättar att han precis fått information om att vi inte kan landa på Skavsta eftersom det inte finns tillräckligt med brandpersonal. Vi måste flyga till Arlanda. Han beklagar och tackar för vårt tålamod. Förvirring bland passagerarna, framför allt de utländska.

00.15 Vi landar på Arlanda.

…MEN…

Redan klockan 21.45, alltså en kvart innan vi lyfter, skickar jag iväg det här twitter-inlägget:

”Otroligt. Brandmännen har gått i strejk på Skavsta. Flyger till Arlanda istället. Hur fan ska Vesslan då komma hem?about 17 hours ago from txt”.

Genom min man inom flygvapnet får jag nämligen reda på att det inte går att landa på Skavsta. Ändå väntade Ryan Air till 25 minuter innan landning innan passagerarna informerades.

Spelar det här någon roll? Tja, kanske inte. Men om vi fått korrekt information från Ryan Air före avfärden kunde man kanske valt ett annat flyg, krävt pengarna tillbaka, stannat i London, begärt fria drinkar på planet eller vad fan som helst. Nu fick de det att låta som att ett plötsligt hinder dykt upp som de själva inte rådde över.

Dessutom; Ryan Air hade tre timmar och en kvart på sig att fixa fram bussar till Arlanda för att ta oss som hade vår bil på Skavsta dit. Ändå fick vi vänta i nästan två timmar innan vi kom iväg. 04.00 var jag på Skavsta och plockade ut Vesslan från P-huset, 05.30 var jag hemma efter att ha krupit fram i 70 km/h på glashal väg i snudd på arktisk snöstorm. Jag var utmattad och förbannad, jag var en dödsmaskin på fyra hjul i svarta natten.

Bara så ni vet: Ryan Air jobbar inte bara med svårtydda bagageregler och annat stök…de drar sig inte heller för att lura sina kunder på riktigt.

Det här är för övrigt kapitel ett i den modernare variant av Bibeln jag tänker skriva. Första budordet: ”Du ska icke flyga med Ryan Air”.

Ni minns att vi diskuterade fotboll vs hockey häromveckan. Den här länken stänger diskussionen om vilkas supportrar som är mest korkade i alla fall.

2-0 till fotbollen.

Kanske var jag lite snabb i mitt hyllande av GSI-filmerna…eller vad fan säger ni om det här?

Hängt på Fulhams Training Ground större delen av dagen, samt på ett brittiskt öl-hak dit vi gick för att få lite annan miljö till intervjun.

Blir du igenkänd? undrade jag innan vi klev in.

– Nej nej, sa David Elm.

Engelsman 1 på puben: ”Dave, one goal next game”.

Engelsman 2 på puben: ”Two goals!”.

Engelsman 3 på puben: ”Give us a hattrick, Dave!”.

Annars hann vi med att snacka om det mesta; råris, Mohamed Al Fayed och hur man fraktar en häst till en ö med bil. Davids flickvän rider och hästen skulle med.

Reportaget, det kommer att bli bra, ser ni i säsongspremiären av Laul Calling 12 mars.

…blev en liten nyhet till morgondagens tidning också.

Ryan Air-planet som ska ta oss till Skavsta är givetvis försenat. Inte riktigt det man behövde efter ett hektiskt dygn. Tänk på att vi ska köra Vesslan från Skavsta till Stockholm också. 

Blir en mellandag i morgon.

Jag blev intervjuad av Göteborgs-Posten häromdagen och nu har intervjun publicerats.

Men jag är lite besviken. En av frågorna ströks, nämligen frågan ”Vad gör du om tio år?”. Jag svarade att ”Då har jag skaffat familj, flyttat hem till Göteborg och tagit över efter den formidable Mats Härd som krönikör på GP”.

…det kom inte med i intervjun som för övrigt innehåller åtminstone en kärleksfull känga till Ledstjärnan. Man får passa på när man får chansen att uttrycka sig i medier.

Klockan är ännu inte nio slagen här i London, jag ska strax gå ner för att se om Park Plaza Victorias hotellfrukost platsar på topplistan. Taxi sedan ut till New Malden, Surrey, där Fulham har sin Training Ground. Vad jag förstår är det långt åt helvete i väg och vi kommer inte att få en skymt av Craven Cottage.

…Roy har presskonferens i dag men honom är väl ni bloggläsare för unga för att minnas? Knappt så jag själv kommer ihåg hans tid i Sverige; han lämnade Malmö FF 1990. På -70-talet vann han allsvenskan två gånger med Halmstads BK. Tveksamt dock om vi hinner pressa in både presskonferensen och David Elm-intervjun.

Annars inte särskilt många vettiga förslag på frågor – menar ni på allvar att jag ska resa till London för att fråga om grabben har tilltång till råris eller inte? Tja, kanske lite roligt ändå.

…är det för övrigt inte Davids lillebror Rasmus som kör det här kostprojektet?

Apropå råris får min hotellfrukost gärna innehålla allt utom just det.

Till sist; snackade med farsan som har bra koll på Blåvitt men kanske inte allt annat kring fotboll:

– Vad hette han du skulle intervjua, Älg?

Kopplade upp mig och undrade varför det är så många ilskna kommentarer här på bloggen. Gick in på sportbladet.se (förlåt) och såg mitt eget taskiga yttre ihop med rubriken: ”Därför bojkottar jag OS”. Gör jag det nu också? Jag gav bara några tips på alternativ, att undvika det helt går inte.

Själv gillar jag faktiskt en gren skarpt, nämligen den här…

…boardercross!

Där har vi dramatik, rävspel, taktik, teknik, styrka och fart så att det nästan påminner om en Champions League-match i fotboll. Framför boardercrossen är jag bänkad. När börjar OS?

Berättade tidigare om min skräckdag…efter en bättre köttbit, ett glas rött och en halvtimme i badkaret på Park Plaza Victoria i London börjar jag så smått varva ner igen. Känner mig redo för fredagens uppgifter.

Jag är inte det minsta förvånad att ”Cirkus Svennis” nu kopplas ihop med Nigeria. Landet har sparkat 20 coacher på 19 år (eller något åt det hållet) och värre högriskprojekt går inte hitta. Jag betraktar ”Cirkus Svennis” som klar för ett par uppträdanden.

Om ni undrar vad jag gör i London ska jag träffa David Elm. Något särkilt ni vill veta?

Noterar ett massivt stöd för min kampanj mot vinter-OS. Det gläder mig. Vissa drar det så långt som ”Död åt vinter-OS”. Lite för starkt för min smak, däremot jobbar jag på en annan kampanj: ”Död åt Robbie Lauler”.

Jo så här var det…tre mil från Skavsta upptäcker jag att jag tagit mitt makulerade pass i stället för mitt nya. För sent att vända, till London går inte att resa med ID.

Vad göra?

Av med bältet, jobba upp Vesslan i 180 och rakt in största, bästa gran? Fast det vore förstås lite stökigt för min kameraman Micke i sätet bredvid.

Som tur var gick det att fixa ”rosa” pass på Skavsta men det kostade mig (Aftonbladet?) 980 kronor.

Jag har rest i nio år i tjänsten. Det här var mitt andra misstag. En gång reste jag till Madrid utan dator. Den gången var det mitt fel, nu beror det på att jag har för mycket att hålla reda på.

Nåväl, det löste sig till slut. Nu ska vi kliva på planet. Får man sig sedan en dubbel i hotellsängen kanske pulsen går ner under hundra.

Det är dags att förena oss bröder. Snart börjar vinter-OS. En månad av elände i TV, i spalter och på nätet. Jag rekommenderar oss sanna fotbollsälskare att välja den här länken, fotbollsbladet.se. Där slipper vi folk som försöker dansa på is, flyga med skidor och sopa fram stenstoder med kvast. Vi slipper se halvkorkade hockeyspelare banka på varandra till kommentatorernas upphetsade bröl, vi behöver inte plågas med bilder på Anja Persson och framför allt – inte en enda jävla rubrik om skidskytte. Hög tid att välja sida.

Jag vet inte om man ska säga det högt men jag har fastnat för GSI-filmerna om Johan Falk. Ettan och tvåan är kanske inte mycket att hänga i granen men National Target och Leo Gaut, alltså del tre och fyra, är riktigt vassa, snudd på L L L L vilket man inte ger svenska actionfilmer särskilt ofta. Seth Rydell är en kvalitetsgangster och Frank Wagner intressant blandning av knarkande psykopat och ansvarstagande familjefader.

…totalt sex bra alternativ till OS-sändningarna hur som helst.

Dramatik i Premier League igår när Babbel prickade ribban för Liverpool vid underläge 0-1 mot Arsenal. Nu tog Arsenal tre poäng och med tanke på att de klarat av alla möten även med Manchester United och Chelsea kanske Gunners kan plocka en del poäng på målrakan. Dessutom förlorade både United och Chelsea poäng i går.

…själv är jag på väg över till Premier League-land i skrivande stund.

Fredrik Risp presenterad och klar, det gick undan. Nu vill vi veta vad han fick i lön, han som skulle spela gratis. Borde Fredrik kunna gå ut med.

Svaret…

”Jag har anpassat mig efter de ramar som finns i Blåvitts budget. Det var säkert Håkans enklaste förhandling hittills. Jag tror att jag är en billig lösning”.

…är vi inte nöjda med.

Hektisk planeringsdag. Drar till London i morgon för att göra reportage för Laul Calling. 

62 procent vill att Erik Hamrén ger David Elm chansen i landslaget. Wennman den Store är inne på samma linje i sin krönika i dag.

…jag har inget emot Henok Goitom. Men vad är det nya med att tjata om det? Det har väl ”drivits kampanjer” även för Goitom på sina håll?

När det gäller Elm har jag inte läst att någon tycker att han ska ges en ordinarie plats i Blågult, det skrivs att Hamrén borde testa honom, ge honom en halvlek mot Wales åtminstone för att se hur han fungerar i den ensamma forwardsrollen, jag tror att han kan passa ganska bra där. Vi vet inte förrän det har provats, eller?

…att jag vurmar lite extra för just David Elm beror kanske på att jag tidigt (nåja) tyckte mig se en hyfsad potential i honom…så här skrev jag efter supercupfinalen i mars 2009:

”En Elm såld, en Elm på läktaren och bara den vanligtvis mindre hete storebrorsan David på planen. I en defensiv mittfältsroll. Men jag tycker att han var briljant. Rätt beslut varje gång, ofta på ett tillslag, öppnande snabba passningar. Kan mycket väl bli kvar på den positionen”.

…han är visserligen inte kvar på den positionen, tvärtom, men jag noterade i alla fall samma sak som Fulham och Roy Hodgson måste ha noterat – att killen inte enbart är lika lång som Peter Crouch.

…vilken Elm?

Det vete fan.

…skoja bara…det kanske inte var så dumt ändå när jag föreslog att Erik Hamrén eller Marcus Allbäck borde ta sig en titt på David. I kväll var i alla fall Wennman den Store på plats, vi får läsa hans rapport i morgon.

Min kommer här:

Tycker att man kan ha överseende med att Elm emellanåt ser vilsen ut och kommer fel till en del bollar – det var hans andra match från start i fucking Premier League. Så jävla enkelt är det inte att kliva in där och lira där även när motståndet ”bara” är Burnley.

Min polare Ante tyckte att han såg ut som ett torn mer än en fotbollsspelare men när jag kontrade med ”Sett Peter Crouch nångång?” höll Ante snabbt med.

Det som imponerade på mig var att Elm och Bobby Zamora många gånger visade ett riktigt bra forwardssamarbete mot samlat försvar, de skapade möjligheter för sina medspelare att sätta upp bollen, de behöll den och tog sig till målchanser.

Elms prestation vid assisten till Danny Murphy var kvalitet. Tajming, blicken på bollen, balans, styrka att hålla undan motståndaren – och sedan en perfekt avvägd nick. Skit samma att han var offside, han gjorde allt rätt i momentet efter.

Målet hade väl en annan också satt men det handlar ju om att komma på rätt ställe i rätt ögonblick och det gjorde Elm.

Mot bakgrund av vad han presterat tidigare i Kalmar och vad han nu gör i Premier League är det klart att han borde få en chans i Hamréns trupp i någon av vårmatcherna. Givetvis är Johan Elmander fortfarande en bättre fotbollsspelare men han har märkligt svårt att få ut sin kapacitet i Blågult och kanske passar Elm bättre i en ensam forwardsroll än vad Elmander gör?

Vi vet inte förrän det har provats. Och så länge Zlatan velar är det väl lika bra att ta reda på det redan mot Wales, eller?

Den här dagen har ägnats åt något som inte har särskilt mycket med vare sig fotboll eller idrott att göra; jag har stylats av ett manligt månadsmagasin enligt kvinnligt månadsmagasins ”gör om mig”-koncept.

Det tog ta mig fan hela dagen.

Den stora utmaningen var när det krävdes att jag skulle färga håret. När jag hörde orden ”färga” och håret” fick jag en känsla i magen som påminde om första nedförsbacken i Balder på Liseberg. Jag var tvungen att ringa Simon Bank för att be om en second opionion.

– Om du känner dig trygg i din manlighet att du har färgat ditt hår så kör, sa Bank.

Det är just det som är problemet, förklarade jag men körde ändå. Nu har jag gått över ”färga håret”-bron, en bro jag aldrig trodde jag skulle gå över. Livet blir inte alltid som man tänkt sig. Före/efter-bilderna lär dyka upp vad det lider.

…min stora oro nu: tänk om någon annan tidning eller TV-program föreslår att göra om mig? Vad svara man då? ”Men jag är ju redan tillsnyggad?” Eller ska man gnida till sig lite platikkirurgi?

På väg till redaktionen köpte jag en tonfiskpastasallad och insåg jag att det är hög tid att sätta ner foten. Jag syftar på salladshysterin i Stockholm. Om jag beställer en tonfiskpastasallad vill jag ha mycket tonfisk, lagom med pasta, några tomater, kanske lite paprika och möjligen en åttondels gul lök.

En pastasallad i Stockholm innehåller nuförtiden i stort sett varenda grönsak som går att få tag på i västvärlden: tre sorters lök, kronärtskocka, majs, oliver, groddar (vem fan äter groddar?), champinjoner, rädisor och morötter…ja säg något som inte är med. Nu får det vara nog med överkonsumtionen, ge oss en pastasallad bestående av en köttbas, lagom med pasta och ett par tre sorters kaninfoder max.

Dagens ”Jag mötte Lassie”: Joakim Thåström promenerade förbi utanför stylingstudion. Honom ser man inte så ofta.

Nu laddar vi för Fulham-Burnley med David Elm från start.