Det här kan vara inte bara dagens, utan årets bästa rubrik: Sveriges rullstolsherrar överkörda av Polen.

…och för balansens skull; det här kan vara årets sämsta…

…no shit!?

SvD:s Johanna Garå sågar spanska ligan – i handboll: ”Spänningen är slut efter nio minuter”, skriver Garå. ”Ett beställningsjobb”, fräser TV4-chefen.

Journalistlandskamp mot Danmark i morgon, väldigt många som plötsligt måste jobba eller har ont i knäna. Fredagsölen som lockar? Men matchen är viktig, vi har tre rakar segrar och kan ta en fjärde. För mig är det en självklarhet att ställa upp för nationen precis som Hans Olsson brukar resonera när han kliver ner i pjäxorna.

För övrigt har vi hamnat på ett hotell i Köpenhamn som helt uppenbart är specialdesignat för kvinnor, kolla bara in den här duschen…

…förlåt.

Vår taxi från träningen hamnade bakom landslagsbussen. Vid ett tillfälle körde den klart och tydligt mot rött. Räkna med feta löpsedlar.

Just nu verkar det inte bli någon Tommy Jacobson och definitivt inte Hasse Backe i Djurgården. Som jag misstänkte fanns det anledning att diskutera nyhetsvärdet i de planterade artiklarna. Inte säkert att cirkusen därmed är över, men så här långt har de inblandade bara skapat oreda för spelare, ledare och supportrar. Till de som skapat oredan ska också lättLurade reportrar räknas som accepterat planterade artiklar utan något som helst ifrågasättande. Kan vara bra att tänka på nästa gång ni läser en Lurendrejarkrönika i konkurrenten, den kan vara ”betalad” med en planterad nyhet. Men det som fortfarande förvånar mig allra mest är att Hasse Backe valde att bli en av ingredienserna i den stinkande soppan.

Till sist; Stenberg på GryningsPressen skriver roligt apropå SVT:s chefstillsättning:

”Albert Svanberg slutar som chef på SVT-sporten. Dagen efter förmedlade Sportbladet oddsen på tänkbara efterträdare. Det gick att spela på exempelvis Jihde, Ekwall, Laul, Majlard och Expressen-Olsson. SoS-redaktören sökte förgäves efter odds på Anna Anka”.

Först en upplysning; eftersom en stackars bloggläsare hörde av sig och berättade att han satsat 500 kronor på mig i det här sammanhanget sätter jag ner foten och avråder bestämt fler från att spela, ni kastar bort era pengar.

Angående programmet:

Johan Mjällby och Erik Niva är överens i studion – danske fotbollspampen Flemming Östergaard skulle hängts ut ännu mer. Chefredaktör Helin sa nej – vad säger ni?

Jag lyckades få med Mjällby på Vasaloppet om AIK tar guld och Öis klarar sig kvar. Det gick överraskande enkelt. Vem sätter ni era stålar på i den duellen?

Vår gamle landslagskapten håller på att utbilda sig till tränare. I november-december går han förbundets kurs för före detta elitspelare. En kurs jag själv anmält mig till – men mina två säsonger i Ljungskile har hittills bara räckt till en reservplats på listan. Vi får se om det blir avhopp.

…Johan Mjällbys tränarkarriär ska bli intressant att följa, själv ser jag det ur ett lite annat perspektiv; nog för att en tränarutbildning kan vara bra att ha om vi får ta över Sirius nån jävla gång, men det skulle också bli ett intressant insidereportage – så bra eller dålig är den svenska tränarutbildningen.

Nog tjafsat – gillade ni programmet?

Svenska Fotbollförbundet fortsätter på sin nya linje; att välja den enkla vägen.

Efter att Kim Christensen friats för sin ”stolpflytt” kom Hammarby ganska lindrigt undan med 80 000 kronor i böter, vilket jag i och för sig inte har några större synpunkter på, medan Wanderson frias helt.

När det gäller Wanderson kan man tycka väldigt mycket, det mesta har jag redan uttryckt, jag ser domen som ett resultat av att förbundet underkänner sitt eget regelverk och styr upp det till nästa säsong. Nog om detta för tillfället.

Efter ett år av stridigheter mellan Djurgårdens ”nya” styrelse och den ”gamla” gjorde Tommy Jacobson och indirekt Bosse Lundquist en sista attack fyra omgångar från slutet. Är det bara jag som reagerar på att Hans Backe används som bete i kampanjen först fyra omgångar från slutet? Om detta gjorts på ett hyggligt sätt mot föreningen, nuvarande ledare, spelare och supportrar skulle förslaget givetvis ha kommit i somras – eller åtminstone vid förra landslagsuppehållet. Vad kan Backe bidra med som ”rådgivare” nu, med fyra matcher kvar? Hela historien stinker, å andra sidan petades Lundquist och Jacobson bort på ett för föreningen minst lika negativt sätt i fjol. I den här soppan finns inga vinnare och ingen är fri från skuld men Djurgårdens IF är den stora förloraren. Jag förstår heller inte att Backe satsar en del av sitt anseende genom bli en av ingredienserna.

Veckans Laul Calling är inspelat, temat är vinna eller försvinna inför ödeslandskamperna och därför bjöd vi in Johan Mjällby – en av de största vinnarskallar svensk fotboll haft. Med hjälp av Mjällby går vi igenom vilka som egentligen är av det rätta virket i dagens landslag, ta del av diskussionen från klockan 12.00 i morgon.

I morgon ansluter jag också till papperets bevakning inför ödesmatchen på Parken.

Det gnuggades försvarsspel under landslagets stängda träning på Stadion, och nog för att Danmark har den här Bendtner att hålla reda på men…det ska inte vara några större problem. Låt Mellberg och Majstorovic köra en dubbelmacka vid första luftduellen och vi lär inte se så mycket mer av honom.

…eller som Hasse Backe sa inför förra danskmötet då han gästade Laul Calling:

– Bendtner behöver en bra start, annars händer det ingenting med honom.

I alla fall jag är mer oroad över det rappa, danska passningsspelet som vållade en del problem på Råsunda, i alla fall så länge Christian Poulsen deltog i offensiven. Ju längre matchen led, desto längre bakåt drog sig danskjävlarna, det ska vi inte glömma.

…just nu tror jag på 0-0 eller 3-0 till Sverige…jag ska fundera vidare på hur matchen kan tänkas utvecklas. Sveriges viktigaste spelare på lördag – Kim Källström.

Förbundskaptenernas elva:

Isaksson

Nilsson, Mellberg, Majstorovic, Safari

R. Elm, Svensson, Källström, Holmén

Zlatan, Henke

Min elva:

Isaksson

Nilsson, Mellberg, Majstorovic, Safari

S. Larsson, Svensson, Källström, R. Elm

Zlatan, Henke

Uttrycket ”danskjävlar” vållar en del debatt, men jag tar bara vid där Ernst-Hugo slutade.

Läser och bläddrar bland konkurrentens sju sidor Djurgården (!) utan att hitta något direkt nytt. Blött krut i den bomben vars egentliga fakta Mr Flinch avslöjade redan för några månader sedan: att riskkapitalbolagets Tommy Jacobson och indirekt Bosse Lundquist vill ha tillbaka makten i föreningen och så lär det också bli.

…Hasse Backe? Återkom när vi vet hans eventuella Dif-roll så ska vi diskutera nyhetsvärdet i det.

Följde landslagets presskonferens via sportbladet.se (vågade inte visa mig ifall Zlatan skulle fortsätta att retas) och det som stack ut mest var Barca-stjärnans utläggning om Danmarks 4-3-3-system (här översatt fritt ur minnet):

– De spelar 4-3-3 men jag tror inte att de har spelarna för det systemet, det är egentligen bara Cristian Poulsen som passar in i det systemet. Så som Danmark vill spela, det är så Barcelona spelar. Och det är stor skillnad när Barcelona och Danmark spelar. Och när Ajax och Danmark spelar. Vi har ett mer komplett lag än Danmark.

Zlatan menade vidare att Danmark saknar spelare som Jon-Dahl Tomasson och Ebbe Sand…men om jag minns rätt är och var dessa herrar strikers, och Tomasson är väl med i Danmarks trupp?

…Zlatan har faktiskt lite rätt angående Jon-Dahl – han står som mittfältare i truppen.

Kan tänka mig att det blir rubriker kring de här utläggningarna och det gillar vi, in med så mycket kol som möjligt inför mötet med danskjävlarna.

Nej, jag talar inte om förbundskapten Lars Lagerbäck utan om min bil Vesslan. Han besiktades i dag med inte mindre än SJU fel varav ett par ganska allvarliga plus att fläkten gett upp vilket besiktningsmannen missade.

Det var hjullager hit och avgasvärden dit och antagligen fel på katalysatorn. Nu ska den in på översyn hos gubben Säfström på Bilia och det återstår att se om notan landar på en nivå där det är värt att göra alla ingrepp.

…för övrigt kanske Lagerbäck också borde åka in på besiktning? Mr Flinch och Fitness rapporterar i dag om hur Blågult ändrar sina rutiner inför ödesmatcherna medan Danmark tuffar på som vanligt. Förvisso bara medierutinerna men det lilla jag kan om idrottspsykologi har lärt mig att man INTE ska ändra inför viktiga matcher, effekten blir att redan pressade spelare blir ännu mer pressade när mönster bryts.

Blev uppringd av Mona Sahlins pressekreterare nyss. Hon hade inte mycket koll på fotboll.

– Laul kalling, vad är det? Är det en person eller är det en fotbollsterm? undrade pressekreteraren.

Laul är mitt efternamn, kalling är en kalsong men om du syftar på programmet där Mona är med heter det Laul Calling, förklarade jag irriterat och förnärmat.

Det gällde i alla fall rubriken till vår senaste vinkel ur showen – ”Vad f-n gör Mona Sahlin i Laul Calling” – och pressekreteraren berättade att hon nu blev uppringd av personer som ställde just den frågan mer eller mindre aggressivt: ”Ja vad fan gör Mona Sahlin i Laul Calling?”.

Politikerna har uppenbarligen ömmare tår än Zlatan och det slutade med att vi ändrade till ”Men vad gör Sahlin – i Laul Calling? Här ställer partiledaren sin fotbollsfråga – besvaras av fotbollsexperterna”.

Om ni efter detta meningslösa dravel vill ha svar på vad fan Mona Sahlin faktiskt gör i Laul Calling, klicka på den här länken.

Herrejävlar vilken dramatik på Gamla Ullevi.

Jag hade redan satt rubriken AIK borde ge Dime medalj till det här inlägget…Dime gjorde aldrig någon större succé på Råsunda när han stod i AIK för några år sedan, men i dag höll han på att betala tillbaka till sina forna supportrar. Vilka räddningar.

Men när Gustav Svensson lyfte in en lyra och Jakob Johansson vann höjdduellen hängde inte ens Jankulovski med för där kom Stefan Selakovic flygande och fläkte in sitt andra för kvällen.

Zlatan behövde 93 minuter och sju sekunder på sig för att sänka Ungern, Selakovic bara 93 minuter och två sekunder för att ge Blåvitt energin och poängen som behövs för att hänga på AIK hela vägen till ”finalen”.

Utan de två ”extrapoängen” mot Gais hade Bojan troligen kunnat ha med sig bucklan i bussen. Nu lär det bli en renodlad final 1 november. Blåvitts spelschema är tuffare och deras stora vinst med kvällens seger är att de har råd att spela oavgjort mot formstarka Malmö FF borta i nästa omgång med bibehållen guldchans.

Men det är fortfarande som så att om AIK gör vad de ska fram till matchen på Gamla Ullevi, kan de ställa upp sin försvarsmur och ta guldet till Solna med ett kryss, den fördelen har Gnaget fortfarande.

Här sista omgångarna:

AIK

Gefle (h), Hammarby (d), Örebro (h), Blåvitt (b)

Blåvitt

Malmö (b), BP (b), Halmstad (h), AIK (h)

…Elfsborg promenerar på tätt bakom men går knappast om båda lagen på fyra matcher.

Det kan sluta så här…

1. AIK 61 poäng.

2. Blåvitt 60 poäng.

3. Elfsborg 59 poäng.

…det kan lika gärna sluta så här…

1. IFK Göteborg 60 poäng.

2. AIK 60 poäng.

3. Elfsborg 59 poäng.

…eller möjligen, möjligen så här…

1. Elfsborg 59 poäng.

2. AIK 58 poäng.

3. IFK Göteborg 57 poäng.

Derbyt på Gamla Ullevi var högintensivt från början. Stiller startade på topp, gjorde vad han skulle på Bärkroths inlägg, Selakovic var på tå i straffområdet och vräkte in 1-0 strax innan paus. Men i andra halvlek bugnickade Eyjólfur Héðinsson (känn på den stavningen) in kvitteringen, ett resultat som stod sig i 93 minuter och en sekund.

Återigen en intressant straffsituation där Wanderson klart och tydligt föll på en blåvittfot i straffområdet, en situation som gett frispark utanför alla dagar i veckan, och med tanke på de ”direktiv” domarna har fått om att främja offensivt spel skulle Stefan Johannesson givetvis ha blåst.

…för övrigt ett vackert ögonblick när Niclas Alexandersson byttes in i slutet med tröja 38 på ryggen. Men rörde han bollen nån gång?

Till något helt annat. En del av jobbet med Laul Calling består av att ringa runt och bjuda in olika gäster. Det innebar att jag i dag pratat med en gammal räv som Alexander Östlund som blev uppenbart förvånad över att vi fortfarande kom ihåg honom. Han tyckte dock att han inte hade något att tillföra i programmet eftersom han ”gjort fler operationer än vad han spelat fotbollsmatcher senaste tiden”. Östlund tillhör danska Esbjerg men har en tung skadeperiod bakom sig. Dessutom berättade han att han nuförtiden har ett så stort skägg så att han kan ta jobb som tomte framåt jul. ”Salle” får med andra ord se upp för sin gamla polare Zlatan.

Efter bara tre månader som ordförande slutar Hammarbys Staffan Thorsell. I ett öppet brev skriver han att det beror på hot, att hans fru är rädd att möta folk i trapputgången. Det är tragiskt och ledsamt.

Jag tycker Thorsell var modig som stod upp för det han trodde på, men uppenbarligen utmanade han krafter som var mörkare än han kalkylerat med och hans beslut att kliva av går inte protestera emot.

Thorsell satt i tre månader, den ekonomiska situationen har han inget ansvar för, inte heller särskilt många av de spelarvärvningar och försäljningar som gjorts, hans sportsliga ”misstag” skulle vara delaktighet i att kicka Tony G men om Bajen nu skulle klara sig kvar går det inte att protestera emot. Efter gårdagens seger är det inget omöjligt scenario.

Ska man för balansens skull påpeka något han borde gjort annorlunda kunde han ”läst spelet” bättre och avstått en av bokmässans tre dagar för att vara på plats i Malmö, men ingen ska behöva få sin familj och sig själv hotad för ett sådant val.

Jag vet inte vilka sportsliga konsekvenser det här får i det korta perspektivet, som spelare befinner man sig ändå rätt långt allt det här i tankarna, men om det får någon effekt är den knappast positiv. Det bidrar till en obehaglig miljö som ingen spelare vill ha i anslutning till sin arbetsplats. Vem är nästa kollega på listan? Och framför allt, vem vågar ta över som ordförande? Och hur ska den personen förhålla sig till den viktiga kamp hans företrädare initierade?

Intensivt, tufft och emellanåt välspelat på Borås Arena, Elfsborg lite närmre segern men fotboll består av både anfalls- och försvarsspel och den defensiva AIK-muren imponerade och släppte till väldigt få öppningar.

Är Elfsborgs guld borta? Ja, nja, njä, inte helt …men det ska väldigt mycket till om de tar sig förbi både AIK och Blåvitt under de fyra återstående matcherna.

AIK då, är det alltså AIK:s år? Tja, naturligtvis kan den här Gnaget-poängen borta mot Elfsborg visa sig oerhört viktig i sluträkningen men Blåvitt har fortfarande alla möjligheter vid seger mot Gais i derbyt i morgon.

Fanns ett par lägen som går att diskutera…Ortiz tackling i eget straffområde på Anders Svensson hade gett frispark utanför alla dagar i veckan, och med tanke på de ”direktiv” domarna har fått om att främja offensivt spel skulle Martin Ingvarsson givetvis ha blåst. Men jag kan inte påstå att jag är särskilt upprörd över att han lät bli. Canal+-studion visade i paus hur Jos Hooivelt screenades ganska kraftigt av Florén och där hände ingenting.

Eftermiddagsmatchen i Premier League var skön att se även om Liverpool nu fick stryk…men Chelsea kändes tyngre och 1-0-målet där bollen gick på ett snöre från Essien via Deco till Drogba och till sist Anelka som stötte i nät trots besvärlig fotrörelse…ett klassmål, 110 procent koncentration i alla inblandade spelares agerande i det anfallet.

Pallar knappast en match till nu…tar målen från Sevilla-Real Madrid på nätet i morgon. Även om det just denna gång fanns anledning att se även andra halvlek. Å andra sidan är det Sevilla det handlar om, det lag som är närmast giganterna i toppen.

Efter några omgångars poängtiltje i botten kan man lugnt konstatera att det hänt grejer.

Först och främst; Hammarby upp på 22 poäng och har grepp om kvalplatsen. Bajen lyckades, precis som jag misstänkte, få med sig energi från avslutningen i Malmö till mötet med BP på Söderstadion. Simon Helg slog till igen, i krysset.

Öis lämnade jumboplatsen efter att Alvaro Santos besegrat Kalmar med 4-2 hemma. Santos, som i vissa situationer ser ut att väga uppemot 100 kilo, gjorde två kliniska mål. Brassen trivdes uppenbarligen i höstregnet, brukar annars vara lite si och så med det där.

Djurgården tog vad som just nu känns som en poäng utan värde mot Trelleborg. Dembo stoprspelade visserligen, annars lär allt ha varit som vanligt på Stadion denna säsong.

Striden om kvalplatsen är fortfarande öppen men vi kan konstatera att det inte är fördel Djurgården i alla fall…och att jag inte behöver plocka fram rullskidorna riktigt ännu.

…gillade Helgs citat i pausen:

– Det sjöng till i foten och blev en bra visa.

En poet.

Vill ni se sambafotboll får ni kolla här i stället, Sportbladet körde över FC Z med 12-2 på Hammarbyhöjdens IP. Själv blev jag utsatt för rena överfallet av en robust mittback i det gamla kändisgänget…

…men roligt hade vi.

När Pedro satte 1-0 för Barcelona (ett klassmål) bytte jag till Här är ditt liv och tyckte att det var ganska underhållande att höra storyn om Stina Lundberg Dabrowski, teater eller icke.

…men så långe jag var med i fotbollen tyckte jag att Almeira spelade ganska smart mot ett allt mer frustrerat och oinspirerat Barcelona när det inte gick lika lätt som tidigare.

Har precis skrivit och skickat en krönika till Magasinschefen. S går i graven som ni säkert vet. Ett par nummer till blir det, sedan är det över. Det är förstås lite sorgligt.

Nu laddar vi för Chelsea-Liverpool.

Sedan Elfsborg-AIK.