Så blev det till slut Tyskland som tog hem U21-EM. Jag tippade tyskarna som slutsegrare ganska tidigt, ändrade mig visserligen två gånger: hade Spanien ett tag innan turneringen, bytte till Italien och sedan till Tyskland när jag sett en omgång. Det är okej när det gäller U21 eftersom man inte har den blekaste vad det är för spelare nationerna kommer med.

Niva – som bytte från Serbien till England – hade en tyngre kväll, utsänd på Malmö New Stadium och allt.

Mesut Özil hade jag också – tror det eller ej – koll på. Enbart för att Marcus Berg nämnde just Özil när jag frågade vem som kunde hota honom i kampen om turnerings bästa spelare, men ändå. Özil är en Labinot Harbuzi med speed.

När man trodde att man sett Michele Liuzzi för sista gången, vad händer då? Jo han dyker upp i rosa kavaj för att ta emot folkets hyllningar på innerplan i pausvilan Tyskland-England. Liuzzis insats under EM bestod i att han scoutade Italien. Ni minns hur det gick.

Enligt Jörgen Lennartsson är Sverige de moraliska mästarna (vad är det för ett uttryck egentligen?) och jag hade gärna sett en final mellan Sverige och Tyskland. Jag kan sträcka mig till att det hade varit den moraliska finalen.

…apropå Lennartsson verkar min artikel inte nått hela vägen hos alla läsare. Förbundskaptenen är högste ansvarig. Han kan när som helst ta en spelare av planen. Därför borde Lennartsson sagt efteråt: ”Med facit i hand var det ett misstag att vi inte tog 18-årige Söder av planen när vi såg hur han haltade och knappt kunde röra sig. Jag delar ansvaret med läkaren”. I stället blev det en situation där läkaren hävdade att han inte gjort något fel, och Lennartsson hänvisade undantagslöst alla frågor till läkaren. Hur alla ni som gnäller kan tycka att det är ett okej agerande övergår mitt förstånd.

Nu är U21-EM helt slut. Nästa insats i ett fotbollssammanhang blir lördag, Hammarby-Trelleborg. Enligt vår gamle mentor Lasse Sandlin måste man alltid skriva första allsvenska matchen efter ett mästerskap. Detta för att stå kvar med fötterna i myllan och inte sväva iväg på grund av all fin fotboll man sett. Just Hammarby-Trelleborg känns perfekt i det sammanhanget.

Sverige förlorade alltså med 41-0 i JVM-premiären mot Mexiko i amerikansk fotboll. Enligt mediarapporteringen kom Sverige till matchen med hopp om seger och förbundskapten Jan Jenmert beskriver genomklappningen som ”förbryllande”.

Detta är inte acceptabelt. Bloggen går nu ut som publikation och kräver att förbundskapten Jan Jenmert måste avgå.

För landslagets skull. För amerikansk juniorfotbolls skull. För folkets skull. Avgå, Jan Jenmert, och gör det omedelbart.

På vägen upp till Stockholm stannade miss Modin och jag vid en sjö för att bada. På väg från sjön träffade vi en gris mitt ute i skogen. Jag försökte förklara för grisen att han ska spela enkelt, det är vad han ska göra…

…men han tog ett ryck åt höger i stället…

…grisen måste ha spelat för mycket vänsterback, det är vad han har gjort.

Tyckte naturligtvis synd om Gråskallen när jag såg rubriken Storbrand i Lagerbäcks skog på nätet. Samtidigt kan jag inte låta bli att skoja lite om det. För nästa gång han ber mig ”dra åt skogen” är det bara att svara:

– Men den har ju brunnit upp!

Om vi ska sammanfatta senaste dygnet då…

När det där 3-3-målet kom flög jag upp ur stolen…till och med Bank lyfte en smula på arslet även om han snabbt återfick balansen…det händer inte ofta att han rycks med men det här var en sådan match. Fitness, som satt en bit bort, tog en tiometerslöpning endast för att göra highfive med oss…Kaninen glömde för ett ögonblick bort eventuella skadevinklar…Vikingstads liverapportering tog stilla i flera sekunder och miss Modin, som satt längst fram av oss, vände sig om direkt och hon hävdar att hela pressläktaren stod upp och jublade.

Jag vet inte när det hände senast – VM 1994? Det var en sådan match. Det säger något om vilka känslor detta lag väckt.

Är det fel att låta känslor ta överhanden? Det tycker säkert vissa men ni vet hur det är med känslor – vi styr inte alltid över dem.

Marcus Berg gjorde en av de bästa individuella prestationer jag sett en spelare göra på en fotbollsplan. Satt i sitt sammanhang, alltså. Om han inte missat straffen hade varit läge för sex plus om tidningsledningen gått med på det.

När det gäller lagets prestation ska inte vi inte använda lika stora bokstäver, Sverige nådde semifinal som värdnation och det är klart godkänt men ingen bragd. Upplevelsen förstärks av att Sverige gjorde det genom ett offensivt, eget spel. Elm och kompani spelade sig igenom samlade försvar och skapade målchans på målchans. Det är det bestående intrycket, väsenskillt från Gråskallens spelmodell som bygger på att utnyttja motståndarens misstag. Lennartsson vågade och vann.

Ändå tror jag inte att särskilt många från det här laget spelar i A-landslaget till hösten. Steget är stort. Elm är given i startelvan, Berg kan hota om platsen bredvid Zlatan på topp, Bajrami borde få en chans, kan Wernblooms utveckling fortsätta skulle han vara intressant, Rasmus Bengtsson behöver utvecklas ytterligare i en bättre miljö än allsvenskan och det samma gäller Gustav Svensson. Men förutom Elm tror jag inte att någon från U21-gänget är på planen när Sverige möter Ungern 5 september i VM-kvalet.

Tilbaka till Lennartsson. Han blandade och gav, han gav mest, som det kliniska bytet Emil Johansson ut, Robin Söder in. Det var matchcoaching på hög nivå. Jag tycker att hans försvarsresonemang om straffarna håller. Då var misstagen betydligt fler under straffläggningen i EM 2004. Däremot ska Lennartsson jagas för hur han hanterade Robin Söders skada, han flydde sitt ansvar på dagens presskonferens, sköt över allt på läkaren och trots att han är ytterst ansvarig vägrade han svara på frågor om det. När han pressades om saken tappade han fattningen. Men i det stora hela har Lennartsson stärkt sina aktier att ta över A-landslaget. Ett par enskilda misstag – till exempel valet av Andreas Landgren och att Sverige aldrig fick försvarsspelet på defensiva fasta att fungera – förändrar inte den saken.

Det här citatet gör ont att läsa:

– Robin har en mycket allvarlig korsbandsskada. Han har en blödning i skelettet, korsbandet är av och han har en meniskskada, säger IFK Göteborgs läkare Jon Karlsson.

Mina fem i den här turneringen:

1. Marcus Berg. U21-EM:s bästa spelare är svensk.

2. Pontus Wernbloom. Lagets andlige ledare, på och utanför planen.

3. Rasmus Elm. Har en potential som är större än hela övriga U21-truppens tillsammans.

4. Gustav Svensson. Den enskilt största överraskningen. Potentiell A-landslagsklippa på sikt.

5. Emir Bajrami. Hans internationella steg är också värt att provas på högre nivå.

Bubblare: Ola Toivonen som växte för varje match. Om han inte blivit skadad mot England hade Sverige avgjort matchen under ordinarie tid eller i förlängingen.

Dagen efter den tunga förlusten bjöds vi i media på öppet hus i spelarna fikarum på hotellet. Alla var där. Alla svarade på frågor. Den öppenhet som landslagsledningen gick in i turneringen bevarades hela vägen, trots det bittra slutet.

Spelarna ägnade fredagnatten åt att ta sig en stänkare eller två på Push. ”Stället var sådär, det finns inte så många hardcore-ställen i Göteborg”, som Martin Olsson uttryckte det. I nästa mening berättade han att han haft svårt att hitta hem till hotellet vid sextiden på morgonen när festen började ebba ut. Nu skulle han hem till Helsingborg och dra i sig en stora kebab.

Kul som fan har det varit. Men efter 26 eller 27 raka arbetsdagar på fältet ska det bli skönt att komma hem till Stockholm. Hammarby-Trelleborg i allsvenskan på lördag.

Bank snappade upp Tommy Söderbergs avskedsord till busschauffören Stickan och jag låter dem avsluta det här mästerskapet:

– Du har ju varit glimrande, din jävel.

Innan vi pratar om något annat, titta på det här. Titta på det svenska 3-3-målet, det är ett mycket fint fotbollsmål, ett fantastiskt mål mot en samlade engelsk backlinje. Elms snurrfint, tryck i passningen ut till Molins, kraft i inlägget, en geniklack av lille Söder och ett Corneliusson-avslut upp i taket av Berg. Det är en klassiker som kommer bli ett av mina stora minnen från den här turneringen. Kolla på det en gång till, det går inte att göra bättre. Här kan ni se det en gång till. Och  en tredje gång här. Sicket mål.

Jag ska skriva mer sedan men just nu måste jag kolla på målet en gång till här.

Startelvorna bekräftade och inga konstigheter någonstans förutom att Theo Walcott går till vänster och James Milner till höger. Mikael Lustig får sätta det långa benet före medan Emil Johansson måste byta kant om han nu ska ta det där kortet direkt.

Upptäckte en annan grej; tydligen stryks inte varningarna. Berg och Toivonen missar alltså finalen om de får ett kort i dag.

Inte en enda engelsk journalist på den svenska presskonferensen i går – i dag är de desto fler.

Nu börjar det faktiskt bränna till känner jag. Det kommer att vara laddning därute. Det börjar kännas mästerskap.

Svensk vinst och vi rullar mot Malmö i morgon. Svensk förlust och jag skippar finalen och åker upp till Stockholm.

Jag trodde inte att Ljusskallen skulle satsa på Andreas Landgren, det trodde jag inte.

Bank och jag tog på oss hans hatt i förrgår men den passar inte riktigt ännu, vi trodde på Elm i mitten och Molins till höger. Det blev alltså Landgren. Jag är lite tveksam till det valet och ni vet att jag gärna hade sett Harbuzi mer i det här mästerskapet. Men Ljusskallen har överraskat tidigare och den enkla förklaringen – oavsett vad alla vi andra tror och tycker – är att de kvaliteter Landgren visat i träning och match gör att Ljusskallen anser att han är bäst lämpad att ta sig an Nivas favoritlag. Vem vet, om vi följt U21-landslaget på lika nära håll under lika lång tid hade vi kanske resonerat på samma sätt.

Det här är nog sommarens mest meningslösa artikel.

Jeffan däremot skriver klokt om U21-lagets öppenhet och jag förstår alla som undrar vad fan det är frågan om – hur har vi kunnat acceptera Gråskallens Nordkorea-styre, det förstör ju delvis svensk fotboll även om Gråskallen halkat vidare till ett mästerskap eller tre. Men det hade Bank, Niva och jag också fixat med det spelarmaterialet.

Fotboll ska vara glädje, skriver Jeffan och jag håller med – fotboll var glädje när jag själv spelade, fotboll är glädje i U21 och var glädje i U21 även innan resultaten började gå Sveriges väg – men i toppen för vårt A-landslag sitter en snubbe som tror att man jagar honom med mjältbrandvirus när man vill ställa en fråga om U21-EM. Det är i längden ohållbart och det krävdes ett U21-EM för att vi alla skulle inse det.

Jag intervjuades av BBC i går. Jag hamrade fast att Englands enda chans att vinna är om matchen går till straffar och jag lät programledaren veta att Sverige kommer vinna EM. Det var kul. I dag tar vi oss an P1.

Jag hoppas att matchen går till straffar, att Sverige vinner, men jag tror att Landgren och kompani fixar det på ordinarie tid. Ska vi säga 3-1?

…men satsa inga pengar på det, jag var toksnett ute på Serbien-matchen där jag trodde Sverige skulle få däng. Men den energi, kvalitet och självförtroende Sverige uppträder med borde de promenera hem hela turneringen. Det skulle möjligen vara att Wernbloom och Bajrami saknas lite för mycket.

First Hotel G på centralen var länge ett favortithotell. I dag blev det skarpt läge och då betydde gammal vänskap inte ett smack. Nu söker vi ett nytt favorithotell i Göteborg. First Hotel G är som den där salta tjejen på högstadiet; hon lattjar lite med dig och verkar vara med på noterna men när det börjar brännas drar hon sig undan. Pass opp.

Annars gillar jag den här rubriken…

…jag visste faktiskt inte att jag hade en stil, ännu mindre att den var ett etablerat begrepp bland fotbollskanalen.se:s läsare.

Informationschef Nystedt mejlade i dag att landslaget vill ha tillbaka sin boll.

”På Avenyn vill väl inte ens Sportbladets utsända lira?”, skriver han i ett mejl.

Vilket påhopp! Bank, Wennman jr och jag funderar på att spela gris på Avenyn i kväll och låta folk lägga pengarna i Wenmman jr:s keps. Hade blivit en bra slant.

Apropå Nystedt skojade han till det på dagens presskonferens. Englandspionen Reine Almqvist, som han tidigare kallat ”Vitryssen” då Almqvist följde Vitryssland fick i dag heta ”Sir Reine”.

Den var du nöjd med, sa jag till Nystedt efteråt och då log han stolt.

Wernbloom pratade om betydelsen av att spela i Göteborg på Gamla Ullevi:

– Det här är Sveriges hjärta, som han uttryckte det.

Stort fokus på straffsparkar och visst hade det varit fantastiskt underhållande om matchen gick till ett straffdrama? Jag tror att Berg nätar, Elm nätar, Toivonen missar, Bengtsson nätar och Svensson nätar. Men det skulle antagligen räcka.

Sexsymbolen vi skriver om i papperet i dag är – Ola Toivonen.

Söderberg mötte media för första gången sedan bråket i spelargången. Han tyckte inte att Uefas gula kort var så mycket att skriva om: ”En storm i ett vattenglas. Ni känner Tommy, han knuffar inte människor”.

…jodå, vi känner Tommy och vet att Tommy kan bli väldigt väldigt arg. Självklart är det rätt av Söderberg att skydda sina spelare om de utsätts för verbala attacker. Å andra sidan lärde man sig redan på dagis att man inte får knuffas.

Att Smiljanic slog Pärmen ur Söderbergs händer och slängde den i backen tyckte han inte heller var så mycket att orda om: ”Det var inte så farligt. Vi skakade hand efteråt”.

…jag tycker att man kan se Smiljanics pärmattack på två sätt: antingen som ett angrepp på hela den svenska fotbollsidentiteten. Eller som att det var på tiden att någon agerade…

Nu blir det jobbrace, sedan ska jag vara med i BBC i kväll och P1 i morgon. Börjar bli tung.

Det är 23:e eller 24:e dagen på fältet (jag har tappat räkningen) och vi är tillbaka i Göteborg. Alltid något.

Vi har lämnat Matchen bakom oss, i morgon tittar vi framåt i tidningen, förutom att vi dröjer oss kvar vid Tommy Söderbergs inblandning i bråket i spelargången. Det måste vi göra eftersom Söderberg är anmäld av en Uefa-delegat (inte av Serbien) och riskerar avstängning.

Bank och jag funderade lite över hur männen runt landslaget egentligen sköter sig? Vi betygsätter ju spelarna i varje match men hur fungerar staben? Jo, så här:

Överledaren Börje Sandgren +++

Kommentar: Fixade bort Rasmus Elms varning, det plussar vi. Men oss veterligen är både Wernbloom och Bajrami fortfarande avstängda utan att Sandgren agerat överhuvudtaget.

Informationschef Nystedt +++++

Kommentar: Han gav oss en boll och vann våra hjärtan.

Spionen Michele Liuzzi +

Kommentar: Det obekvämaste vi sett i en TV-sändning sedan Birgit Friggebo sjöng ”We shall overcome” i Rinkeby.

Landslagschefen Lasse ”Tick-tack” Richt ++

Kommentar: Dyker endast upp i anslutning till segrarna. Varför inte göra det i A-landslaget också?

Medicinska teamet +++++

Kommentar: 23 spelare, 20 träningar, tre matcher, noll skador.

Kocken +

Kommentar: A-landslaget får pizza efter matcherna, U21 varmkorv med bröd.

Målvaktstränaren Mats Svensson +++++

Kommentar: Säg så här; vi känner att Mats ska ha en femma.

Sten ++++

Kommentar: Den gamle domarens roll i U21-staben är något oklar men Sverige har trots allt haft domarna med sig i detta mästerskap. Dessutom såg vi Sten och Pedro Proenca Oliveira Alves Garcia på Pepes Bodega i går natt.

Busschauffören Stickan +++++

Kommentar: Det är helt jävla obegripligt att han inte kör A-landslagets buss.

Annars är det England som gäller, ett eventuellt straffdrama och ett nytt mittfält som ska pusslas ihop. Vi har våra teorier.

I dagens tidning avslöjar vi också vem som är U21-lagets sexsymbol. Håller ni med?

Bor på utmärkta First Hotell G som i all sin briljans är fullständigt livsfarligt. När man sitter vid skrivbordet och hamrar på datorn har man en ENORM skål med godis till vänster och en FULLMATAD minibar till höger om sig. Det lite enklare hotell Kärnan i Helsingborg var lika trevligt, men där fanns varken minibar eller godisskål. Fördelen med First Hotell G är att man kan jobba, möla och kröka på en och samma gång. Nackdelen är att man skiter i jobbet efter ett tag och vaknar upp vid sidan av Avenyn, dyngrak och smällfet. Bank och jag insåg snabbt våra begränsningar och sitter nu i lobbyn och skriver med varsitt glas isvatten.

Jag valde ett rum med badkar och i det ska jag alldeles strax sänka ner mig.

Gråskallen var på besök i U21-lägret igen. Han kom promenerandes utanför presscentrat med Lasse Tick-tack och jag rusade ut och frågade efter en kommentar om Sveriges turnering. Gråskallen stirrade på mig som om jag jagade honom med ett mjältbrandvirus och gick vidare. På presskonferensen förklarade informationschef Nystedt att Gråskallen var förkyld och läste upp en hälsning som gick ut på att Sverige är det bäst organiserade laget i turneringen, detta kryddat med individuell skicklighet.

Nu badkar.