Den här veckan är jag anlitad i ett projekt som går ut på att informera unga människor (20-29) om att det finns något som heter bostadsbidrag. När jag fick frågan var min spontana tanke: ”Vet inte folk det?”.Tydligen inte. När jag skaffade egen lya som 20-åring var det första jag gjorde att söka bostadsbidrag.

Frågade lillsyrran (22) och hon visste på ett ungefär men hade precis fått reda på det. Inte full koll där, alltså.

Så kampanjen är nog viktig och metoden är att ett antal kända (och mindre kända) människor förbättrar diverse Facebook-statusar – om man accepterar förbättringen får man information om hur man kan förbättra sin ekonomiska status via bostadsbidraget. Ganska smart.

Just nu är det Miss Li och jag som röjer runt på Facebook, förra veckan var det Filip & Fredrik, i nästa Thomas di Leva och Hanna Hellquist.

Häng med på sajten statusforbattraren.se.

Miss Li, jag har aldrig träffat henne, men hon har ändå en särskild plats i mitt hjärta efter den här vackra låten med Lars Winnerbäck. Ryktet säger att hon gillar fotboll också. Bra tjej.

Det fanns en del att diskutera efter Helsingborgs 2-1 mot Halmstad på Olympia. Jag tror att vi tar upp det mesta i dagens blaska.

Så jag tänkte ägna den här bloggan åt ett kärt återseende.

Senast jag såg Michael Svensson spela 90 minuter fotboll som betydde något var på Kairo Stadion och 0-1 mot Egypten 2003. Det var Svenssons sista (senaste?) landskamp innan skadehelvetet drog igång.

För att ge en bild av exakt hur länge sedan det är lånar jag några rader från svenskfotboll.se:s matchreferat:

”Debutanterna Alexander Östlund och Max von Schleebrügge gladde med sina insatser i backlinjen, och Christian Wilhelmsson hörde till de bästa i det svenska laget. Därmed har förbundskaptenerna Söderberg och Lagerbäck ändå fått några av de besked man ville ha från resan till Egypten”.

Svensson gjorde 90 godkända minuter som mittback då – i går gjorde han 90 väl godkända. Dirigerade backlinjen med fast hand och vann det som behövde vinnas i luften. Ska man klaga på något var det att tajmingen med fötterna är en bit bort. 

Men HBK föll med 2-1 och det första Svensson sa när han mötte oss i mixade zonen var:

– Skit.

Hur tycker du att det gick för dig?

– Äh, det får ni avgöra, ni som är experter. Men det funkade väl bra i 75 minuter, sedan blev det skit.

Men kroppen känns bra?

– Nja, jag måste vara igång hela tiden. Men om två dagar är det nog okej igen.

I morgon bitti?

– Då kommer det kännas.

När spelade du en tävlingsmatch från start senast?

– Rotherham i FA-cupen 2008. Det är ett tag sedan. Jag gjorde en brosktransplantion i knäet -07, det var lång rehab på den men jag var tillbaka -08 och startade the Championship för Saints, spelade fyra matcher, fick problem med hälsenan. Rotherham blev min sista match. I samma veva blev jag erbjuden att vara assisterande tränare, då tänkte jag att nu får det vara nog och hoppade på det. Egentligen var det hälsenan som satte stopp. 

Du har ju kört på i HBK:s U21-lag under våren, har du tvekat att du skulle hålla för en comeback?

– Nej. Det har känts väldigt bra. Jag är i väldigt goda händer med Simon Bakkiou (HBK:s fystränare) som gör de tester som behövs. Det hade man kanske inte gjort i England.

Hur menar du då?

– Is. Lite is. 

Sedan är det bara att köra?

– Ja. De kommer med en låda, sedan är det bara is i den. Skämt åsido, vi är ganska långt fram där. Men det ändrar väl sig, det ser säkert bättre ut i England i dag.

Men riskerar du inte något för livet efter fotbollskarriären genom att köra på nu igen?

– Det är redan kört. 

Michael Svensson är tillbaka. Det gillar vi.

Till sist: den här veckan jobbar jag för Försäkringskassan och förbättrar Facebook-statusar. Häng på.

Hur hjälper vi ”Magnus”?

”Hej Robert! 

Ni vet att jag för ett tag sedan brukade kalla TV4:s duktige bloggare Patrick Ekwall (han är lite sämre i TV) för Ledstjärnan. Jag slutade med det eftersom han verkar vara emot journalistisk granskning av fotbollslandslaget och anse att vi bara ska skriva sådant förbundskapten Erik Hamrén tycker att vi ska skriva.

När jag läser Mats Olssons söndagskrönika i Expressen i dag (ni vet han som heter Konkurrentens ende krönikör här i bloggen) slår det mig att Ledstjärnan verkligen är en ledstjärna – för Olsson.

Kolla bara, hela dagens krönika (21 augusti) är ett enda stort plagiat av Ekwalls fina texter. Olsson har med berått mod stulit min ledstjärna rakt upp och ner – utan att fråga om lov.

En ursäkt kanske vore på sin plats?

* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *

Ekwall i krönika 25 juni:
Det är därför så många män inte kan låta bli att jämföra dam- med herr fotboll, för alla har något att relatera till och vi tycker att vi kan det bättre. 
Egentligen är det inte konstigare än att alla vuxna svenska män som någon gång har spelat fotboll inte bara tror att de är förbundskaptener – de tror sig kunna spela fotboll också. 
Annat med höjdhopp, för hur många tror att de kan hoppa två meter? 

Olsson i krönika 21 augusti:
Och det är nog bara damlandslaget i fotboll som fortfarande får utstå en sorts glåpord från män som tror sig veta bättre eftersom de är just män och därmed själva spelat fotboll.
Ingen hånar Emma Green Tregaro för att hon hoppar lägre än manliga aktiva. Det beror på att väldigt få män framför tv-n och datorn kan hoppa så högt som Emma Green Tregaro ens om de står på en studsmatta.

* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *
Ekwall i blogg hela juli:
• Debatten kring att Kåmark som expert sagt vad han har tyckt under en fotbollsmatch är den mest bisarra jag upplevt i det här yrket.
• Hade Andreas Isaksson blivit lika hårt sågad som Hedvig Lindahl efter en (eller två) tabbar? Militanta feminister, forskare, Bakar och Bladet-krönikörer ska snart på seminarium över fyra dagar för att utreda den högintressanta frågan.

Olsson i krönika 21 augusti:
När ett landslag får så stor tv-publik som damlandslaget i fotboll fick i somras är en stor del av publiken ovan vid idrott. Det är därför vi fick bisarra debatter som att Pontus Kåmark, före detta expertkommentator i TV4, skulle vara extra kritisk mot damlandslaget för att det är tjejer som spelar.
Och könsfrågorna blir lätt omvända när det hette att målvakten Hedvig Lindahl aldrig hade fått så mycket kritik om hon hade varit man och spelat i herrlandslaget.

* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *
Ekwall i blogg 15 augusti:
Intressant att de tokstollar som fick för sig att på Swedbank Stadion (av alla ställen efter allt som hänt på senare tid) skrika “SvFF-fotbollsmördare”” blev utvisslade av den övriga publiken.

Olsson i krönika 21 augusti:
Lite lustigt att delar av MFF-publiken skanderade den käcka ramsan ”SvFF fotbollsmördare” (och blev utbuade) vid Malmö FF-Milan i söndags. Matchen var ju ett Ica-arrangemang.

* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *
Ekwall i blogg 15 augusti:
Du kan tycka vad du vill om uppvisningskaraktären och VM i byten: 1,1 miljoner såg träningsmatchen Malmö FF-Milan i SvT. Det säger en del om Zlatans dragningskraft, trots allt.

Olsson i krönika 21 augusti:
Men helt sanslöst att över en miljon tv-tittare såg jippot i Malmö. SVT fick i förväg spott och spe för att de sände en jippomatch, men… Zlatan Ibrahimovic är större än vi anar.

* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *
Ekwall i blogg 15 augusti:
När ska Giffarna Sundsvall be om ursäkt efter förlusten mot Ljungskile?

Olsson i krönika 21 augusti:
Måste Gif Sundsvall be om ursäkt för att de fick stryk av Ljungskile nu? 

* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *
Ekwall i blogg 17 augusti:
Såg ni bilderna på Kwame Karikaris måljubel i Norrköping?
Vad gjorde han?
Tryckte med kraft borta alla medspelare och, jag vet inte, men inte kändes det som om de uppskattade gesten?

Olsson i krönika 21 augusti:
Det var svårt att tyda Kwame Karikaris målgest efter AIK:s segermål mot Norrköping. Medspelarna verkade inte riktigt förstå eller uppskatta varför de blev så bryskt undanskuffade när de skulle gratulera honom. Och vad fan gjorde han med händerna? Kollade himlen? Försökte ställa ett horoskop?

* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *
Ekwall i blogg 18 augusti:
Inte bara Riihilahti, på slutet kom Jari Litmanen in och glänste lite för HJK.

Olsson i krönika 21 augusti:
Är inte alls förvånad över att Jari Litmanen blev inbytt när HJK Helsingfors 2-0-skrällde mot Schalke. 

Ni vet hur det är, det är mest av allt ett jävla slit. 

Uppe i ottan för att hinna mala ner en skål bacon från hotellfrukosten, en vända på gymmet, sedan 28 dryga från Kalmar till Malmö på det som heter Europaväg 22 men egentligen är en pimpad grusväg.

Lyckades inte pricka en enda passande kebabsylta trots många tips på Twitter. Taxade in på Swedbank Stadion hungrig som amerikansk medelklassfamilj men här finns bara O’Learys där supportrarna laddar. Jag vet inte hur sugna de är på att en utsvulten murvel stjäl utrymme i öl-kön.

Det fick bli en sådan där kiosk där vanligt folk handlar popcorn i pausen. Swedbank Stadion må vara Sveriges bästa och fräschaste fotbollsarena på vissa områden men när det kommer till det gastronomiska utbudet är det samma som på Jonsereds IP eller annan valfri idyllisk idrottsplats.

Korv med bröd.

Bara korv med bröd.

En smal variant, en tjock.

Jag beställde en av varje, toppade med en mugg mineralvatten, det gick loss på 70 spänn och inget fel på korven men…ja ni fattar.

Jag kräver inga trerätters men varför inte en pizzaslice, en rejäl baguette, ett litet grillspett?

Nä, så långt har vi inte kommit även om mycket annat hänt när det gäller svenska fotbollsarenor.

(Pressfikat på Swedbank är ofta magert, nästan lika illa som på Råsunda och Stockholms Stadion som är sämst i allsvenskan. Bäst är Borås Arena, Behrn Arena och Olympia – därifrån behöver du aldrig gå hungrig).

* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *

Det startade en liten debatt i går efter att Black Army och Järnkaminerna ska protestera med tio tysta minuter under omgång 24 och 25 av allsvenskan. På blackarmy.se kan följande läsas:

”Svensk fotboll har problem. Den misshandlas av enskilda individers illdåd, svartmålas av opportunistisk media, bestraffas kollektivt av förbundet och åtstramas av populistiska politiker. Att media fördömer läktarvåld är positivt. Men en oproportionerlig uppmärksamhet i media i kombination med en helt ny inställning till när en match bör avbrytas slungar oss allt snabbare in i en utveckling vi inte kan stoppa. Vi får inte låta en orimlig medial exponering beskriva sällsynta läktarincidenter som om dessa vore ett präglande inslag i svensk fotboll”.

Mot bakgrund av den oerhört stora och positiva uppmärksamhet allsvenskan får jämfört med andra idrotter och de jämförelsevis få negativa skriverier som förekommer kan jag för mitt liv inte förstå hur medierna åker med på den här båten. Jag förstår ännu mindre varför supportrarna vill fäktas med medierna när alla vet att det bästa sättet att få positiv publicitet runt en verksamhet är dialog i god ton, knyta kontakter, komma med tips, förslag, hitta på nya grejer, leta upp någon hungrig reporter och kasta ett par spännande, positiva suppporterrelaterade köttben åt honom. Så fungerar det inom alla branscher om man vill få positiv publicitet – men fotbollssupportrarna agerar tvärtom.

…i de här kretsarna verkar många mest tycka att spelarna är dåliga, domarna är dåliga, förbundet är dåligt, medierna är dåliga, svennefansen är dåliga medan hardcoresupportrarna är de enda som är bra och betyder något. En tröttsam sektmentalitet.

Om ni har frågor kan ni läsa den här artikeln innan ni ställer dem.

Äh, vi lämnar det.

* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *

Var på Kalmar-IFK Norrköping i går, här min analys av 5-0-matchen och mina tankar kring bottenstriden.

I dag Malmö FF-Gais. I MFF startar nye Miiko Albornoz till vänster på mittfältet, i Gais lirar Bassombeng(t) på topp bredvid Wanderson.

Till sist: med tanke på att Hoola Bandoola Band lirar på Stortorget klockan 18.00 vore det bra om Knallskotts-Kenny kunde se till att matchen blir max en halvlek lång så man hinner dit för en bra plats.

…och kanske en korv.

* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *

PS Sportbladets expert på skånska drog den här anekdoten: Malmö mötte Hammarby för rätt många år sedan och hade stora, stora problem att freda målet. Från publiken kastades det in massa bröte, bland annat golfbollar, och till slut tog speakern till orda:
– Om det kommer in enda golfboll till bryter polisen matchen!
Då reste sig Calle Palmér, ex-landslagsman, passionerad MFF:are och journalist på Sydsvenskan, och ropade:
– Ge mig en golfboll.

Efter Malmö FF:s orgie i avgörande och billiga misstag fick vi se ett svenskt klubblag stå upp i 90 minuter, tack för det.

Bollinnehavet var jämnt, de heta chanserna fördelade ungefär lika, Standard Liège gjorde matchens enda mål men Helsingborg lever inför returen på Olympia, det är det viktiga.

Jag skattade MFF:s chanser mot Dinamo Zagreb som 25-75, HIF-Liège kändes fifty fifty och även om det har svängt lite till belgarnas fördel tror jag att Helsingborg kan vända detta.

Att Standard Liège vann var ändå logiskt. De var genomgående numret större i luften, unge Joseph Baffo var genomgående en säkerhetsrisk i HIF:s försvar. Målet kom när belgarna vann en luftduell efter hörna (onödig bjudning av Pär Hansson) och Baffo var för het när han skulle rensa, tog i för kung och fosterland i stället för att lyfta undan mjukt med en felträff som resultat. Det gick att se det komma.

Reine Almqvist i alla ära, det var han som scoutade motståndet, men hade han koll på hur starka Standard är i luften? Ska man klaga på något är det tränarteamets val att spela Baffo från start som mittback och inte flytta in högerbacken Markus Holgersson centralt.

Sedan om det hade förändrat resultatet vet jag inte men det kanske är något att fundera på inför returen, hur lovande Baffo än må vara, och att då spela Christoffer Andersson till höger i backlinjen.

Att skylla på Pär Hanssons magsjuka eller Erik Edmans tidiga skada håller inte då Standard Liège saknade tre tunga pjäser, bland annat mittbacken och lagkaptenen van Damme vilket förklarar varför Rasmus Jönsson reser hem med båda benen i behåll.

Talangfulle Jönsson blixtrade till men vägde för lätt, han har ett par steg kvar att ta och de lär han ta i Tyskland. Bäst i HIF var centrala mittfältet där May Mahlangu visade att han håller internationell nivå i steg och bollkontroll men också Ardian Gashi som gör väldigt mycket rätt. Kul att se.

Var det förresten inte någon på konkurrenten som inför säsongen skrev en lång krönika att Helsingborg har för dåligt innermittfält för att ens hota om SM-guldet? Läge för avbön.

Det som oroar mig mest är HIF:s bänk. Mot slutet fick Alvaro Santos speltid och som någon påpekade på Twitter: belgarna måste trott att det var busschauffören som smet in på plan.

Till sist: det var ingen vidare standard på Lièges vattensjuka gräsmatta.

Det började som ett skämt men slutade i ett seriöst förslag till Victoria och Daniel: kan inte deras ”kärleksbarn” heta Glenn? Kung Glenn I. För Sverige i tiden. Bättre än något av de där gamla måste-namnen som mer signalerar ledordet ”Sverige – förr i tiden”.

(Apropå kärleksbarn…jag förstår att man använder det i den här kontexten men det låter lite konstigt…vad finns det mer för slags barn? Bakfyllebarn? Otrohetsbarn? Trekantsbarn?).

I alla fall.

Det slog mig när jag satt hukad över blaskorna framför en bättre tonfisksallad att Pontus Wernbloom och hans Nina gifte sig på samma dag som V&D förra sommaren. Och Mille är faktiskt redan fyra månader. ”Boom Boom” gör alltså skäl för sitt smeknamn: han har ett betydligt mer träffsäkert artilleri än Danne.

…eller i fotbollstermer: Prinsen vs Pontus 0-1.

Om man ska ta det ett steg längre: Gnaget vs Blåvitt 0-1. Kungabarn föds ju in i Allmänna Idrottsklubben medan Wernbloom är så mycket Blåvitt det går att bli efter Fölet, Bebben, Torbjörn, Glenn och Håkan.

Åter till pricksäkerheten. Om Vickan i stället hade smörjt upp Wernbloom så hade vår blivande regent redan varit home safe och konklusionen blir då att Vickan borde gift sig med Wernbloom i stället.

(Nu vet vi i och för sig inte om Janne Plånbok är helt oskyldig i Wernbloom-fallet men till eventuell skuld är bevisad dömer vi ingen).

Vi hade hur som haver stått inför en situation där Pontus Wernbloom fått avsluta sin fotbollskarriär i svart och gult i stället för blått och vitt. Det hade blivit något för svenska folket att hantera.

Ungefär här landar vi i namnfrågan: vad skulle ungen hetat om pappa Pontus fått en del att säga till om? Tja, en inte helt orimlig gissning är något i stil med Glenn Wernbloom Bernadotte I – och det ligger fan inte fel på tungan.

Sedan att det kanske blivit svårt att hantera för en och annan göteborgare får man ta…

* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *

Att Hammarby sparkar Roger Franzén är ingen överraskning och bakgrunden är att det var ett felbeslut från början. Backa bandet och läs krönikan jag skrev när han kontrakterades så förstår ni hur jag menar. När huvudtränare kickas och assisterande tar över (som i Bajen nu) är det hyfsat vanligt att huvudtränaren inte har klickat med spelartruppen.

Djurgården går på med dunder och brak på hemsidan i arenafrågan – Swedbank eller Stockholmsarenan som temporär hemmaborg från 2014 då de inte längre får spela på Stockholms Stadion? Jag har aldrig trott på att Djurgården själva kommer att bygga något, därför kan flytten nog ses som permanent. Jag är inte djurgårdare och eftersom jag inte har alla fakta i frågan är det en nöt för medlemmar och fans att knäcka, därför nöjer jag mig med att konstatera att man kanske ska ta med i beräkningarna att flytten inte behöver bli så temporär som det påstås.

Till sist apropå Lagerbäck: som jag skriver i inlägget nedan var han snett på det före matchen, efteråt visade han engagemang, det var kul, han hade en del träffsäkra analyser, precis som Ola Andersson, precis som även Bosse P har emellanåt. Men att det skulle vara något nytt att man måste vinna man-man-situationer eller att bra lag byggs bakifrån…kom igen, det har vi hört tusen gånger tidigare. Precis som alla vet att en viktig del i Barcelonas vinstmaskineri är deras tresekundersregel: bollen ska återerövras direkt den tappas, där börjar försvarsspelet. Misslyckas de med det eller misslyckas med att sätta motstådaren under press, då faller de och hittar rätt i position. Det behöver man inte heta Lagerbäck för att veta, även om han fick det att låta som han var först i europeisk presshistoria att påpeka det. Han kanske borde skaffa en TV-apparat och börja läsa lite tidningar så han vet vad som sagts tidigare och inte?

NU laddar vi för Standard Liège-Helsingborg. En fifty fifty-chans för ett formstarkt HIF över två matcher men jag kör en standard-tippning: 1-0 till hemmalaget…fast det var innan jag såg att Pär Hansson tvingas avstå spel på grund av magsjuka – eller är den någon belgare som har förgiftat honom?

Det har hänt förr och det kommer att hända igen – när svenska lag är nära att göra bra resultat i Europa-spelet, då faller de på det de så sällan lyckas skaffa sig: internationell erfarenhet. Djurgården, Kalmar och IFK Göteborg är andra närliggande exempel.

Nu handlade det om Malmö FF och det är enkelt att illustrera vad jag pratar om:

Dinamo Zagreb är – som de flesta bedömde – ett bättre fotbollslag spelare för spelare. Jag skattade chanserna till avancemang som 72-25 i kroaternas favör (vilket många hävdade var fel, att det snarare borde vara 50/50 men icke, var är odds-snickesnackarna nu?).

Men det räcker inte alltid att vara bättre för att vinna matcher, det har historien visat. Däremot vinner du ofta matcher om den lite sämre motståndaren därtill bjuder på ett par mål. För att Malmö skulle göra ett mål krävdes först en klassprestation av Halsti (passningen), sedan två klassprestationer av Mehmeti (löpningen, avslutet). Tvärtom när det gällde Dinamo Zagrebs mål, inga klassprestationer utan odiskutabla MFF-misstag:

* 1-0 på grund av målvakten Dusan Melichareks/Ivo Pekalskis korta inspark.

* 2-1 när Halsti chansbröt och Daniel Andersson stod på hälarna.

* 3-1 var en totalt onödig straff som Melicharek får ta på sig.

* 4-1 ska bara inte få komma i det läget, slutet av matchen, när Mamö har bollen under kontroll på Zagrebs planhalva.

Plocka bort åtminstone två av de här målen – säg 3-1 och 4-1 – och 2-1 hade varit ett okej resultat med CL-gruppspel inom räckhåll. 4-1 betraktar jag som omöjligt att vända. Med andra ord faller ett svenskt lag återigen på sin bristande internationella erfarenhet.

– Man kan alltid lära sig något, sa Lasse Lagos i TV-studion – men grejen är att nästa år är det ett annat lag som kvalar och som inte fått sig den här läxan. Det är svensk fotbolls eviga dilemma.

Å andra sidan ska MFF spela Europa League i år – kanske Helsingborg också, jag ger HIF 50/50 att gå vidare mot Standard Liège – så det går åt rätt håll, vi ska inte glömma det.

…fast då kommer nästa fråga: är de spelare som kör Euro League i år kvar i MFF nästa gång föreningen får chansen att CL-kvala? Knappast.

Jag får ge Niva segern i vår två år gamla vadslagning där jag hävdade att Sverige skulle ha ett lag i Champions League senast 2011 vilket han kapade – och lär få rätt i.

Nånstans var det ändå hyfsat ”nära” även om det inte känns så just nu. Men hur hade det sett ut med Johan Dahlin i MFF-målet? Det får vi aldrig veta.

Man kan också se att när det verkligen gällde, då klev Zagrebs brassestjärna Sammir fram medan Malmös Wilton Figueiredo aldrig kom in i matchen.

* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *

Lasse Lagos satt alltså i Viasat-studion och började med att såga Dinamo Zagreb och gav MFF goda chanser. Han trodde inte på en matchbild där kroaterna skulle ha mycket boll. Det slutade 4-1 och 19-1 i avslut och ett bollinnehav på nånstans i närheten av 70-30. Det är inte lätt att vara murvel, Lagos.

…efter matchen var han vassare och hade hyfsat intressanta förklaringar till olika skeenden. Men mest för att man är nyfiken på den gamle förbundskaptenen i en ny roll, tror jag. Om tre veckor lär Lagos kännas ungefär lika spännande som Bosse P. På håll ser de dessutom likadana ut.

Jaha ja, en händelserik dag.

Det började med kritik mot min tyckare om Rasmus Jönsson. Jag fick skit för att folk trodde att jag slagit fast att han skulle till Wolfsburg för 25 miljoner. Det har jag aldrig gjort. Jag förhöll mig bara till mina kollegors uppgifter i nyhetsartikeln intill. När ska nätgenerationen lära sig att läsa tidning på nätet?

Tvärtom skrev jag:
”Jag är förvånad om Helsingborg inte lyckas ta bättre betalt för Jönsson än de 25 miljoner det pratas om”. 

Jag tycker att HIF bör få 3,5-4 miljoner euro för Rasmus, det vill säga en 32-37 millar. Vi får se var det landar till slut.

Jag gjorde däremot en tabbe i krönikan. Jag hade inte koll på att Bengt Adolfsson – Sänga-Bengt – fortfarande har rätt till procent på spelare som Helsingborg säljer. Vi talar om 50 procent på McDonald Mariga, sedan 20 procent på Joel Ekstrand, Marcus Nilsson, Andreas Granqvist, Rasmus Jönsson och Pär Hansson. Det borde jag haft koll på men icke. Det blev snabbt korrigerat tack vare Twitter och kommentarsfältet till krönikan. På så sätt är den nya kommunikationen mellan journalister/insatta fans positiv. Fel och missar upptäcks direkt. Det är bra.

Sedan tog Vikingstad och jag silverbilen till Norrköping, stannade för en kebab på Rosa Pantern, den mest bisarra pizzeria jag besökt…

…här har vi Vikingstad som ser konfunderad ut.

Själva kebaben får skakiga LLL vilket inte motsvarade förväntningarna.

IFK Norrköping-AIK…var ska vi börja? Belgiska Club Brügge hade en delegation på plats. De satt på pressläktaren men vi var osäkra på vilka de var. Det tog Vikingstad några minuters googling via Nya Parkens rövhål till internet (de måste fixa detta) innan vi fick napp: en av männen framför oss var påfallande lik Club Brügges klubbdirektör Vincent Mannaert. Jag böjde mig fram och väste ”Vincent” lagom högt varpå den misstänkte vände sig om med ett förvånat ansiktsuttryck.

Bekräftat och klart.

…i pausen försökte jag prata med honom:
– Vi är här på semester, sa han och flinade brett.
Kom igen, ingen åker till Norrköping på semester, kontrade jag.
Då flinade han ännu mer. 

Mer om transfercirkusen i papperstidningen i dag.

…och om matchen, så klart.

Citerar Bobbie Friberg da Cruz som var på planen i 18 minuter innan han fått två gula kort:
– Jag har lovat att hålla käften och inte såga någon allt för mycket men skit ska han ha Martin Hansson. 

Jag brukar inte heller kritisera domarna men här är jag beredd att hålla med: Hansson missade en sanslöst solklar straff när Anders Wikström höll fast Kwame Karikari.

… Kwame Karikari förresten…honom ser det ut att bli något av.

Party-Janne köpte inte min teori på presskonferensen att ”Peking” ofta släpper in sina mål på fasta och inlägg. Efter presskonferensen visade han en lapp som ”bevisade” att de ”bara” släppt in sju sådana mål av 35 totalt. Han har säkert rätt men i så fall har jag lyckats pricka in matcher där de släpper in mål just på inlägg och fasta.

…by the way så coachade Party-Janne i keps i går…

…jag tror att det är en Nike-keps men givetvis borde Party-Janne coacha i en sådan här.

Jag visade Andreas Alm dagens AIK-uppställning i den officiella pressinformationen och påpekade att den här gången fungerade IT:n bättre, det blev en helt korrekt elva.
–  Men vi försökte faktiskt få in Laul på topp men det gick inte datorn med på, sa Alm.

Mitt i allt ringde en kompis farsa. Han skulle vara med i Postkodmiljonären i veckan och ville ha mig som livlina på sport och film. Det är bara att ringa.

Jag kan inte påstå att jag gick igång på Mamö FF-Milan. Jag förstår och respekterar att andra gjorde det (som kidsen, MFF-fansen och SVT-kramarna) men en träningsmatch är en träningsmatch är en träningsmatch. Häromåret spelades en träningsmatch mellan Brasilien och Argentina, sådana träningsmatcher ska inte spelas, det förtar rivaliteten som byggts upp under ett århundrade.

…därmed inte sagt att MFF-Milan aldrig skulle spelats, det var väl fint att Steven Segal…f’låt Zlatan Ibrahimovic fick komma hem för att hyllas men som sagt: jag går inte igång på träningsmatcher. Gjorde inte som spelare heller.

Först tre timmar efter slutsignal tog jag reda på resultatet på Swedbank, det säger väl något. 

…men nu har jag glömt det.

Undrar hur kul det känns för SVT att den klubblagsfotboll de lyckas komma över att sända är en – träningsmatch?

Fabregas klar för Barcelona och nu undrar alla: var ska han spela, vem ska han peta? Xavi kan hålla fem år till, killen är bara 31. För att inte tala om Iniesta, 27. Eller Busquets, 23. Min erfarenhet är att sådant ger sig naturligt. Iniesta kan flytta upp ett hack, det är många matcher så det behövs roteras plus att Busquets lirar mittback emellanåt. Det som känns konstigt nu har snart blivit något självklart. 

Min tippade Premier League-vinnare Chelsea imponerade inte direkt i premiären. Det gjorde å andra sidan inte David de Gea i Manchester United-målet heller. Eller Arsenals nye spillevink Gervinho. För att inte tala om Liverpools andra halvlek mot Sunderland…men 37 omgångar kvar.

…Sebastian Larssons ”Negrete”-volley var det dock inget större fel på. Kul för sympatiske Seb att hamna i sådant fokus att Rio Ferdinand till och med twittrade om prestationen.

Söndagkvällen tillbringades på Stockholms Stadion. Örebro vann ganska komfortabelt med 2-0. Djurgården spelade naivt och tog felbeslut i båda straffområden. Efteråt hintade Managern om att det kan göras en forwardsvärvning detta transferfönster. Det känns som att det var länge sedan Djurgården gjorde en riktigt bra, offensiv värvning.

Utvecklar tankar kring matchen i papperstidningen. Men Örebro är bra igen. Så bra att de kan komma trea. Bäst är Valdet Rama.

Det finns inget som stoppar Helsingborg verkar det som…eller jo det gör det: Felix Magath, manager för tyska Wolfsburg. Han kan hjälpa Elfsborg i kapp – och förbi?

Taxichauffören jag åkte med från Stadion hävdade att Gais Mervan Celik är klar för Galatasaray. Det har jag inte lyckats få bekräftat.

I dag sitter Vikingstad och jag i en bil till Norrköping. Peking-Gnaget på programmet.

Till sist: när tänker Gif Sundsvall be sina fans om ursäkt för 1-3-förlusten mot Ljungskile?