Så var det dags för fotbollsgala igen. Den här gången blir det jobb, bara jobb. Kanske lika bra det. Miss Modin och jag ska ha en studio utanför Globen och sända live, exakt vad som händer får vi se. Sedan blir det hem för att tina upp och se galan på TV. Länge sen jag följde spektaklet så, men det kan vara kul det också. Wennman den Store har fått min plats bland högdjuren. Jag räknar ändå med att kunna leverera en fyllig rapport från fest och efterfest via ett antal rapportörer.

…alla som läser morgondagens Sportbladet lär bli en aning förvånade, vågar jag nästan lova.

Jag berörde Djurgården i ett inlägg i går kväll, i dag spekuleras i att Sören Åkeby och Zoran Lukic kommer tillbaka som tränarpar. Att Zoran återvänder som individuell utvecklingstränare har det snackats om…men jag undrar om Zoran & Snuffe är rätt väg att gå. För någon av parterna. Magnus Pehrsson är min man. Går han inte att lösa i år, går han säkert att lösa till nästa år. Siggi och Paul har ett år kvar på kontraktet och vill fortsätta. Varför göra något förhastat? En tydlig kommunikation i alla riktningar och problemet är löst.

Lugnet har lagt sig över AIK igen. Det varar väl i några månader.

Bäst rustade av Stockholmslagen inför 2009 står tveklöst Hammarby vars tränare Tony G kan bygga vidare i lugn och ro på inslagen väg. Men denna säsong kommer kraven. Jag tror ingen nöjer sig med ett Bajen som inte slutar topp fyra 2009. Tony G har som jag ser det fortfarande en hel del att bevisa och truppen behöver spetsas i de flesta lagdelar.

Bäst rustade inför 2009 totalt sett: IFK Göteborg och Elfsborg. Kalmar riskerar att tappa fler nyckelspelare än Viktor Elm och jag tror att Blåvitt och Elfsborg gör upp om guldet 2009. Givetvis måste man först se vilka som gör vilka värvningar och vilka spelare som försvinner…men Blåvitt och Elfsborg blir topplagen 2009.

Så rasade mitt kära gamla Ljungskile ner i superettan igen och vi säger grattis till Brommapojkarna. Men det känns lite skitsamma. Visst, jag har en speciell relation till LSK men är tveksam till att de nånsin kommer kunna skapa en tillräckligt stark och stadig grund för att tillföra något i allsvenskan. Därför sörjer jag inte deras sorti.

…möjligen unnade man Jörgen Wålemark att hänga ett till i dag, han var riktigt bra. Då hade han fått avsluta karriären med att skjuta Ljungskile kvar i högsta serien.

Brommapojkarna är heller inte mycket att gå igång på. De har en del spännande talanger, knappast något mer.

Matchen var stor underhållning, inte för spelet, utan för Ljungskiles brutalitet och våldsamma satsningar i alla närkamper. Men tre man utvisade i ett avgörande kval…den förste redan efter en kvart…man undrar vad tränare David Wilson sa innan avspark. Det var rena turen att inga BP-spelare lämnade Starke Arvid med ambulanshelikopter. En av tränarens uppgifter är att lägga spelarnas tändning på rätt nivå, det misslyckades Wilson – som jag annars gillar – totalt med.

…apropå Wilson, vad tror ni om den här tränarkarusellen: Magnus Pehrsson till Djurgården, David Wilson till Gais? På tisdag ska Dif-VD:n Alf Johansson lämna sin utvärdering till styrelsen och allt tyder på att den innehåller ett förslag om ett tränarbyte. Mycket handlar förstås om att Djurgården ska hitta ett bättre alternativ än Siggi/Paul. Går Pehrsson inte att få loss kanske man avvaktar ett år, även om målsättningen alltså är att hitta en lösning redan nu, som en slags nystart med Göran Aral som högste sportslige tjänsteman. Det innebär att klubbdirektören Bosse Anderssons makt i klubben begränsas och det återstår att se om ”Super-Bo” accepterar sin nya roll eller om han lämnar skeppet. En del svar kan komma i början av veckan.

Roligaste med Canal+ lördagsfotbollssändning – förutom att Erik Edman ”sågade” Johan Elmander som målskytt – var att den hattricksammanställning (som mr Svensk Fotboll satt ihop) var ljudsatt med Iron Maidens Be quick or be dead. En fin sång som jag hade som mobilsignal en gång i världen. Jag tvingades dock byta eftersom folk i min omgivning blev för stressade. Alla som hört inledningen vet att den är ganska…energisk?

…apropå Elmander gjorde han en ganska blek insats, framför allt i första halvlek.

Liverpool vinner Premier League, vad tror vi om det? Ska bli jävligt intressant att se om de hänger med hela vägen och håller undan för Chelsea och Manchester United. Liverpool har jag alltid gillat. Kan de vinna? Det är en intressant diskussion.

Lördagkväll, vad gör man då…jo man sitter i Solna med en flaska Pepsi Max framför Landet Runt på SVT. Dags att göra något åt det.

Bra respons på senaste Laul Calling, det är kul, galan verkar ha gått hem även om många reagerar på Hjalmar Jonsson. Han är ingen nyckelspelare, heter det. Nä, han är inte nyckelspelaren men han är väl en av Blåvitts nyckelspelare sett till att han spelar varenda jävla match, har gjort så i många år och dessutom tar hand om en del fasta situationer. Och om ni lyssnar på diskussionen utser juryn faktiskt Dembo Tourray till årets sämsta nyckelspelare…men jag gjorde en liten kupp.

Till sist, dags att stoppa pressarna igen: TV-kanalens fotbollshemsida dammar på en het story om Petter Furuseth (han som tidigare hette Furuseth-Olsen). Den här gången berättar Furuseth att han har flera år kvar i kroppen och att det finns en mängd intressenter i många olika länder för hans fotbollstjänster.

Är Henrik Rydström en man för landslaget? Det tycker Roland Andersson…men Rydström håller fast vid sin bojkott tills vidare. Frågan är vad han säger om det blir skarpt läge…vad tror ni?

Andra ämnen i dagens Laul Calling är vår egen speciella fotbollsgala där vi utser vinnare i följande kategorier…

ÅRETS SÄMSTA TRÄNARE
– Roland Nilsson, Malmö FF
– Sören Åkeby, Ålesund/Gif Sundsvall
– Síggi Jonson/Paul Lindholm, Djurgården
– Mats Jingblad/Sören Cratz, IFK Norrköping

ÅRETS SÄMSTA NYFÖRVÄRV
– Jeffrey Aubynn, Malmö FF
– Rami Shaaban, Hammarby
– Bojan Djordjic, AIK
– Lasse Nilsson, Elfsborg

ÅRETS SÄMSTA PRESTATION
– Djurgården
– AIK
– Malmö
– Norrköping

ÅRETS SÄMSTA NYCKELSPELARE
– Nils-Eric Johansson, AIK
– Dembo Tourray, Djurgården
– Jonas Sandqvist, Malmö FF
– Hjalmar Jonson, IFK Göteborg

ÅRETS PENSIONÄR
– Niklas Skoog, Malmö FF
– Mattias Jonson, Djurgården
– Fredrik Söderström, Hammarby
– Jörgen Wålemark, Ljungskile

Är det för elakt? Eller finns det en poäng i att – i dessa galatider – också sätta fingret på sådant som inte varit bra då allt fokus är på det som varit bäst?

SVT:s Debatt diskuterade elakheter i går och den emellanåt mycket underhållande Alex Schulman grillades i studion. Men den stora stjärnan i svensk humorelit, som också var på plats i studion i går, är tveklöst Björn Ranelid. Han borde ha en egen stand up-show.

…apropå Laul Calling bjuder vi faktiskt igen genom att låta tittarna rösta om sämsta fotbollsjournalisten…där jag själv givetvis är nominerad.

Skakande att läsa om de dödshot som AIK:s ordförande Per Bystedt har utsatts för, nu bekräftas det rakt upp och ner vilket gör det öppna brev Magnus Hedman och Johan Mjällby skrev häromdagen ännu mer angeläget.
Även om en ordförande i en fotbollsklubb råkar ta en rad dåliga beslut, är det avskyvärt, uselt och fegt att han ska hotas till livet för dessa beslut. Jag tycker att Bystedt gjort en rad felbeslut  – vilket han också erkänner – men han är samtidigt väldigt stark som står upp i den här stormen. Många hade kastat in handuken för länge sedan.

Mordhoten är inte bara en tragedi för Bystedt och hans familj, fotbollen och samhället, de flyttar också fokus från sakdebatten om varför Rikard Norling fick gå. Men hur jävligt Bystedt än har behandlats, måste man sakligt kunna diskutera vidare vad som egentligen hände när Norling sparkades. Precis som att läktarvåldet inte ska få vinna över fotbollsmatcher, ska våldet inte få stoppa debatten. Jag rekommenderar alla att läsa Simon Banks krönika i dag.

På måndagens presskonferens var orsaken att Norling ”inte uppnått resultat”. Att det var en bluff lägger jag fram bevis för i Laul Calling i dag, och mycket riktigt, på gårdagens medlemsmöte erkände Bystedt att det inte var sanningen.
– Vi gjorde en egen analys och vi kom fram till att stämningen på Karlberg inte var bra, ledarskapet var inte bra, det har varit bra men har blivit sämre. Det fanns en risk för oss att förlora spelare och det fanns även svårigheter att rekrytera nya, motiverade Bystedt nu sparkningen.

Tidigare ville Bystedt inte hänga ut en enskild individ, nu var det inte så noga längre. När han pressades av medlemmar och supportrar kom motiveringen fram. Det ska bli intressant att höra vad Rikard Norling har att berätta när han väljer att tala ut, nu när fördämningarna har brustit. Jag är nämligen skeptisk även till den förklaring som nu ges.

Inget större intresse är meningen för dagen…varken för den supporterfrågeställning jag tog upp i förra inlägget eller för Daniel Nannskog bland svenska klubbar. Nannskog vill ju eventuellt flytta hem till Stockholm, jag vet att AIK spanade in honom, men intresset kanske försvann med Rikard Norling. Funderar på att bjuda den norske skyttekungen till Laul Calling så alla kan se att det är en trevlig och rolig snubbe. Dessutom gör han ju mål också. Nannskog till Laul Calling, jag ska höra efter när han kan.

Dagens inspelning är avslutad och till i morgon har vi ett väldukat bord med en alldeles egen fotbollsgala (en väldigt ovanlig sådan dock), en kul nyhet om Henrik Rydström – denna underskattade, defensive mittfältare som jag hoppas att vi får se under landslagets januariturné, samt en gäst i form av Sportbladets expert på skånska, Stefan Alfelt (troligen den journalist som ser flest allsvenska matcher live varje år). Dessutom lottar vi ut Iván Óbolos snusdosa.

I dag mullrade AIK-styrelsens desinformationskampanj igång. Per Bystedt – som alla tidningar och medier sökt utan framgång – ställde upp exklusivt för konkurrenten och jag förstår varför. Det var en av de mest okritiska intervjuer jag någonsin läst. Jag förstår att han lät sig intervjuas av Lur, klassisk taktik för att undvika de kritiska frågorna.

Till Svenska Dagbladet skickar AIK fram en avhoppad styrelseledamot (jag kände inte ens igen hans namn) som levererar ett par halvbleka exempel som skulle motivera att Norling fick foten. Jag tycker inte något av dem håller. Till skillnad från konkurrenten gör SvD:s skribenter dock ett hederligt journalistiskt arbete och trots att Norling inte vill bemöta kritiken bemöts den ändå på ett bra sätt.

…vi tar givetvis upp AIK från en ny infallsvinkel i morgondagens Laul Calling, missa inte det ni som är intresserade av härvan.

Till sist; den här är ganska underhållande.

…men inte ens Fadde är lika underhållande som AIK:s försök att förneka sin desinformationskampanj. Bland det värsta skitsnack jag läst.

Jag var inbjuden till den här hearingen i går som AIK-alliansen, BajenGruppen och Järnkaminerna annordnat för att ”rädda svensk fotboll”…jag hade till och med tackat ja…men insåg i måndags att de lagt den exakt samtidigt som landslagets presskonferens och fick avboka.

Jag skriver under på andemeningen – en ökad dialog mellan fotbollen och supportrarna – och på många andra punkter också, och konstaterar att suportrarna och förbundet resonerar på samma sätt i alla fall när det gäller första punkten, ”en attitydförändring hos förbunden. Börja lyssna på kunderna (supportrarna)”.

På gårdagens presskonferens informerade nämligen generalsekreteraren Sune Hellströmer att SvFFska göra en webbundersökning med frågor riktade till gemene supporter om hur man ska få publiken tillbaka till arenorna. Eftersom publiktappet är som störst i storstäderna kanske förbundet och nämnda tre supportergrupper gemensamt ska utforma frågorna? Ett bra första steg på vägen.

Den mest kontroversiella punkten, så vitt jag förstår det, handlar om den så kallade Huliganlagen som bör ”omarbetas för att rättsskydda den vanliga supportern”. Hur ställer sig förbundet, klubbledningar och andra supportrar i den frågan? Kommentera gärna.

Nånstans måste man ju beundra målvakten Silvio Dulcich i Aurora som gick till attack mot ett tiotal kravallpoliser utrustad endast med en hörnflagga. Bara i Bolivia, barn, bara i Bolivia eller hur är det talesättet går?

Årets nomineringar till Guldskölden på svenskafans.com damp ner i dag. Jag konstaterar med viss bitterhet att jag har tappat min plats i den tyngsta kategorin, Sveriges bästa sportjournalist alla kategorier, där jag faktiskt klämde mig in i fjol. Inte ens i kategorin Sveriges bästa programledare finns jag med, men det kanske har sin naturliga förklaring. Däremot gör jag upp om segern i Sveriges bästa sportbloggare tillsammans med Ledstjärnan, Rydström, Niva och Birro.

Johan Mjällbys och Magnus Hedmans öppna brev var bra. Oavsett vad som nu skett kring Ola Andersson…några direkta ”hotbevis” har ju faktiskt inte presenterats…är det bra att tunga profiler tar tydlig ställning mot hot och våld. Och är det inte illa nog att delvis maskerade män tar sig in på en presskonferens och skanderar ramsor. Är det ett klimat vi vill ha? Sedan kan man fundera över vår förbundskaptens inställning i frågan när han antyder att det bara handlade om ”fem-tio tonåringar”. Hade det varit annorlunda om det varit ”fem-tio 30-plussare”? Jag vill minnas att det blev upprörda känslor bara när Filip&Fredrik dök upp på en landslagspresskonferens och ställde ovidkommande frågor om medellivslängden i världen.

…för övrigt beskriver Stuart Baxter bra vilken situation styrelsen genom en rad märkliga beslut försatt AIK i. Jag tänker gå vidare på det temat i fredagens Laul Calling.

…anledningen till att jag inte direkt köper den hotbild som beskrivs kring Ola Andersson är att den känns lite för välregisserad:
1. Pressmeddelande om Charlie & Norling. 2. Presskonferens med ordförande Bystedt ”vi har fullt förtroende för Ola”. 3. Kraftiga reaktioner från supportrar. 4. Nytt pressmeddelande. 5. Rubrikerna ”Ola avgick efter hot”.
Vi får väl se vad som framkommer, men som sagt; att tunga spelarprofiler tar tydlig ställning mot hot och våld är aldrig fel.

Först lite AIK. Att förre chefsscouten Björn Wesström tar över som sportchef stärker tesen om att det är ungdomsansvarige Leif Karlsson som är någon slags spindel i nätet i AIK:s nya fotbollsorganisation. Både Mikael Stahre och Wesström beskrivs som ”Karlssons pojkar”. Den 56-årige ur-AIK:aren sägs dock vilja verka utan att synas, men det kanske är dags att intervjua honom om Gnagets nya fotbollsvision?

Ingen Martin Olsson i A-landslaget…det var väntat…han är trots allt bara 20…däremot sa Roland Andersson en intressant sak om att ”fortsätter Martin spela i Premier League är han väldigt aktuell snart” och det lät som att Roland menade det. Jag tror vi får se Olsson redan i februari mot Österrike om han fortsätter spela ordinarie i Blackburn. Dessutom utvärderas han ju i U21-landslaget.

Apropå U21: kul att Gabriel Özkan är tillbaka. Helt klart en man för landslagets januariturné om han håller sig frisk.

Men nu handlade det alltså om Holland. Rasmus Lindgren, Petter Andersson och ViKtor Elm får chansen, det finns inget att klaga på där. Jag är heller inte jätteupprörd över att Jonas Olsson inte kom med, det är samma mittbackstyp som Sverige redan har tre av i truppen. Andreas Granqvist representerar en lite annan, spelskickligare, typ. Rätt att fortsätta satsa på honom så får vi se om det ger utdelning.

Många har önskat det, och den här gången kommer Marcus Berg att få speltid, minst en halvlek. Gråskallen valde att lyfta just Berg både en, två och tre gånger under presskonferensen, det tyder på att Berg kommer att få en rejäl chans. Johan Elmander är ju petad på grund av ”för dålig form”. Den kändes tuff men betyder antagligen inte ett skit. Elmander är tillbaka när det drar ihop sig i mars.

…Zlatan är med i truppen, men jag är som sagt beredd att sätta en hel del stålar på att han inte spelar många minuter i den matchen. Jag skulle bli förvånad om han ens åker till Amsterdam.

Henrik Larsson är tillbaka, Henrik Larsson är lagkapten och Henrik Larsson fortsätter troligen även nästa säsong…det var vad som sades om Henke. Henke brukar ju alltid göra tvärtemot vad alla tror, så då slutar han väl efter landskampen mot Holland?

…nej, det tror jag faktiskt inte.

Sammanfattningsvis en ganska rolig trupp för en rätt kall match.

Vad hände mer då?

Jodå, enligt Roland är det 4-4-2 som är Sveriges spelsystem framöver. 3-5-2 kan plockas fram någon gång då och då…när det eventuellt passar bättre…men 4-4-2 är vad som gäller eftersom spelarna känner större trygghet då. Tack för det.

Förbundskaptenernas passning till media bestod den här gången av att förklara anledningen till Zlatans friska knä – han spelar två gånger 90 minuter varje vecka – med att han fick vila den där omdiskuterade matchen mot Frankrike. Jag vet inte om någon mer i salongen köpte det.

Jag avstod kanelbullarna (TV-inspelning på torsdag) och råkade oavsiktligt stjäla ett papper av generalsekreterare Sune Hellströmer. Hoppas han inte har gjort något konstigt med det.

Om missnöjet med Ola Andersson övergick från muntliga protester till våld och konkreta hot finns det inget positivt med det, det ska bara fördömas och förkastas. Fans ska inte springa in på presskonferenser och skandera ramsor. Fans ska framför allt inte avgöra hur en fotbollsklubb organiseras, det ska den av medlemmarna/aktieägarna valda styrelsen göra. Sedan kan fansen kritisera styrelsen, men om styrelsen nu anser att deras beslut är bäst för klubben får de gälla fram till nästa årsmöte/bolagsstämma.

Men.

Vad en styrelse i en klubb som AIK måste göra, om man nu planerar personella förändringar man vet kommer skapa stor upprördhet, är att förklara läget, upp med informationen på bordet, motivera besluten, förklara hur tankarna gått, orsak verkan. Detta verkar ordföranden Per Bystedt inte alls ha begripit och hur han kan vara så korkad övergår mitt eget förstånd.

Det sätt AIK-styrelsens skötte det här på, gör de indirekt ansvariga för det sätt extramfansen reagerade på. Sedan är det givetvis extremfansens handlingar som ska fördömas i första hand, men om jag vore supporter och fått så knapphändig information om vad som sker i min klubb hade jag också blivit rasande. Jag hade dock aldrig hotat någon, så gör man inte i ett civiliserat samhälle.

…om det nu verkligen var så att Ola avgick på grund av konkreta hot, det är väl mest spekulationer om det.

Till sist; ett intressant uttalande från avgående VD:n Charlie Granfelt:
– Ola gjorde det han trodde var bäst för AIK, och han var övertygad om att Mikael Stahre var rätt man för klubben. Men som läget blev kände han att Stahre hade en större chans utan att vara utpekad som en marionett till Ola.

…Ola avgick alltså inte alls på grund av hot, utan beroende på vad jag skrev på min blogg under eftermiddagen? Det låter som en efterhandskonstruktion. Sådan makt har jag knappast.