…då lämnar AIK:s sportchef Ola Andersson in. Om det nu var Ola som rekryterade Mikael Stahre – den normala gången i en fotbollsklubb och troligt eftersom det skedde i augusti – är detta beslut ännu konstigare.

AIK har alltså direkt eller indirekt skickat iväg VD:n samt sina två högsta fotbollschefer – sportchefen och chefstränaren – och ersatt dessa med en mer eller mindre oprövad man från Väsby. Detta för att en femteplats är för dåligt och utan fler förklaringar. Vad väntar styrelsen sig av kommande säsong?

Vem är hjärnan bakom vad som sker i AIK på den sportsliga sidan? Det är ju knappast ordföranden Per Bystedt som enligt en gammal AIK-profil jag talade med häromdagen ”knappt vet hur det luktar i ett omklädningsrum”. Det ryktas om ungdomsansvarige Leif Karlsson som jag var inne på tidigare. En man som sägs vilja verka utan att synas.

AIK-styrelsens sätt att sköta detta blir hur som helst bara en större och större parodi. Man kallar till presskonferens utan att ge några svar, smyger in några lögner, två timmar senare meddelas via pressmeddelande att sportchefen också försvinner. Nytt allsvenskt rekord?

Tacka vet jag Kalmar.

AIK:s styrelse har presskonferens och deras svar imponerar inte. Att VD:n Charlie Granfelt får gå motiveras med att bolaget inte nått upp till sina mål. Jag antar att man syftar på de ekonomiska målen. Men i delårsrapporten konstareras att det är det sportsliga bakslaget som är orsaken till minusresultatet. Så frågan hänger i luften: skulle VD klivit in och krävt att spelare skulle säljas för att rädda ekonomin, med resultatet att tränaren fått ännu sämre förutsättningar att uppfylla de sportsliga målen? Som jag spekulerade i tidigare – VD:n Charlie Granfelt har offrats för att blidka fansen och så agerar bara en svag styrelse som inte klarar av att motivera sakskälen.

Dessutom tror jag inte att ordföranden Per Bystedt håller sig riktigt till sanningen. Han säger att Mikael Stahre ringdes upp i går natt – och så kanske det var – men det har givetvis varit bestämt ända sedan konkurrenten avslöjade det i början av augusti. Vem tror Bystedt att han lurar?

Något svar på VARFÖR Rikard Norling får sparken hittar jag alltså inte i rapporterna som kommit, men givetvis är det en förlorad maktkamp med sportchefen och styrelseledamoten Ola Andersson som nu får in en marionett i form av oprövade Mikael Stahre. Men om Andersson nu också slutar, vem borgar då för den sportsliga kontinuiteten i en styrelse som i princip saknar fotbollskompetens? Anderssons timeout låter som ytterligare en Bystedt-rövare (när fansen lugnat sig är han tillbaka), och är den inte det, är allt ännu sämre skött.

…om det nu inte är någon annan, bakom kulisserna, som drar i trådarna, som ritat ”det nya AIK som ska satsa på ungt och eget”, till exempel ungdomsansvarige Leif Karlsson. Men i så fall, upp med det på bordet.

Att Rikard Norling till slut fick lämna kommer inte som någon större överraskning om man följt hur snacket gått.

Däremot blev jag förvånad över att VD:n Charlie Granfelt offras. Den enda anledning jag kan ana är att styrelsen vill blidka fansen som valt att ta Norlings parti. I och för sig är ekonomin åt skogen vilket faller på VD:s ansvar, men som det påpekas i senaste delårsrapporten läggs skulden på uteblivna sportsliga resultat (publikintäktsbortfall) snarare än ökade kostnader. Det ska bli spännande att höra styrelsens motivering.

Att Norling ersätts med den helt oprövade Mikael Stahre är inte heller överraskande om man ser till vad som sagts och läckt ut, däremot märkligt och fortfarande återstår frågan varför? Min slutsats är att det ligger väldigt mycket sanning i maktkampen mellan Norling och sportchefen Ola Andersson. Andersson vann och har anställt en marionett som blir ansiktet utåt för klubbens satsning på yngre spelare. För jag antar att det är sportchefens jobb att rekrytera tränare och styrelsens att utse VD?

AIK:s agerande i dag innebär inte att turbulensen kring klubben minskar, tvärtom. Det ska bli intressant att se vilket stöd styrelsen, sportchefen och den nye chefstränaren har vid några inledande förluster 2009. Utrymmet för misstag är ytterst begränsat.

Hur man än vänder och vrider på det har styrelsen skött tränarfrågan amatörmässigt. Uppgifter om att Norling skulle sparkas och att Stahre skulle ta över läckte ut redan i början av augusti – dagens händelseutveckling visar att konkurrentens uppgifter var korrekta och att beslutet fattades redan då. Ett beslut som ställde till förvirring och förstörde delar av årets säsong och därmed, indirekt, bäddade för det dåliga ekonomiska resultatet. En kompetent styrelse hade aldrig försatt sig i den situationen, men lösningen blev att sparka två av sina tyngsta anställda.

Guldfirandets roligaste text läser jag faktiskt hos konkurrenten. Det är en liten notis apropå vad Henrik Rydström sa i TV4:s direktsändning om att Pontus Wernbloom gjort med SM-pokalen (jag behöver kanske inte påminna…).
Wernbloom kommenterar det hela med ett hemlighetsfullt garv och konkurrentens lilla notis avslutas med att förbundets generalsekreterare Sune Hellströmer uttalar sig:
– Jag har svårt att förstå varför de säger sådana saker, muttrar Hellströmer och det samtalet hade man onekligen velat höra.

…för övrigt har konkurrenten en underbar bild där Petter Wastå ger champagne till en häst och Rydström lyfter en get med en cigarr i mungipan med Elm sprejar guldfärg på ett annan stackars get, humor.

Så här gick det när Sveriges sportjournalister tippade allsvenskan. Bara att ta nya tag till nästa säsong.

…själv överskattade jag framför allt AIK, Djurgården och Norrköping, hade Kalmar fyra samt underskattade Örebro och…som vanligt…Gais. Så här såg min tabell ut i april.

Örebro är den största överraskningen i årets allsvenska, trodde aldrig deras offensiva satsning skulle hålla, men ÖSK har gjort en beundransvärd säsong och den där finländaren som till slut anställdes, Sixten Boström, som man först undrade om han kom från Mars eller Pluto, har varit genialisk i det tysta.

Kalmars SM-guld – analysen gjorde jag förra veckan – är framför allt en underbar knäpp på näsan på de dryga storklubbarna – jag tänker på AIK, Malmö, Djurgården och i viss mån Hammarby och Helsingborg – som samtliga tappat fotfästet med stängda träningar och omklädningsrum, hemliga telefonlistor, onödigt otrevliga översittatarattityder från klubbföreträdare.
Kalmar visade att man inte behöver krångla till saker mer än nödvändigt och jag hoppas att det inte är någon slump att allsvenskans tre öppnaste toppklubbar slutar etta, tvåa (Elfsborg) och trea (Blåvitt).

Kommande veckor blir intressanta, framför allt i Malmö, Djurgården och AIK. Rikard Norlings öde ska avgöras, precis som Siggi Jónsons/Paul Lindholms. I MFF – plockas Patrik Andersson in i organisationen och vad händer med herrar Madsen & Borg? Jag är inte säker på att sista ordet är sagt där, även om svaret kan komma att dröja ett tag.

Ljungskile har fortfarande chansen att klara sig kvar och nu när racet står mot Brommapojkarna i stället för Gif Sundsvall, då hoppas jag att LSK klarar det.

Fick börja dagen med att hitta nån jävel med domkraft och när de givna alternativen föll bort klev Aftonbladets fotograf Jimmy Wixtröm fram. Domkraft, fälgkors och några minuter senare var saken klar – nu har Vesslan åtminstone ett vinterdäck. Resten byter vi någon annan dag. Jimmy Wixtröm – en svensk hjälte.

Storyn om att Helsingborg betalade en afrikansk klubbpresident 220 000 euro i cash för Adama Tamboura är oslagbar. Skatteverket upptaxerar Tamboura med 422 353 kronor (innebär att han ska betala ytterligare 191 169 kronor i skatt). De 422 353 kronorna fick Tamboura av klubbpresidenten vilket uppdagades eftersom denne man fastnade i tullen på Nice flygplats. Jag upprepar…en oslagbar story som Kanien grävt fram.

Helsingborg – det nya Blåvitt? Nä, så illa är det inte, men försöket med att hävda att Rob Jansen inte är Henrik Larssons agent för att spara någon miljon lurar i alla fall inte mig.

Veckans Laul Calling ser ni här, nu ska jag ta helg.

AIK Fotboll AB gör en förlust på knappa sex miljoner kronor perioden januari till september. Årsresultatet lär hamna, gissningsvis, kring tio miljoner back. Lite hårdvinklat kan man säga att Rikard Norling alternativt Ola Andersson får skulden om man läser delårsrapporten:

”AIK gör en stor satsning relativt sett till övriga lag i allsvenskan. Med det följer högt satta sportsliga mål, som för 2008 var att delta i toppstriden och lägst hamna på fjärde plats i allsvenskan. Både kostnader och intäkter har i budgeten dimensionerats efter detta ingångsvärde. Avvikelserna utgörs främst av uteblivna intäkter, publiksnittet budgeterades för de första nio månaderna till 19 250 åskådare/match och utfallet blev 17 334. Avvikelserna har uppstått som en följd av det sportsliga resultatet, det vikande publikintresset vilket delvis är en direkt följd av det sportsliga resultatet men också en generell trend för samtliga lag i allsvenskan samt som ett resultat av rådande lågkonjunktur. Ökade kostnader utgör en mindre omfattning av avvikelsen och avser kostnaden för sporten samt extra ordinära kostnader”.

När halvårsrapporten presenterades hade bolaget fortfarande hopp och en målsättning om ”lönsam tillväxt” vilket inte kan sägas varit någon vidare prognos…tre månader senare konstateras följande:

”Resultatet för året kommer att bli negativt. Ett antal åtgärder har vidtagits för att öka intäkterna och minska kostnaderna för att återställa lönsam tillväxt. Styrelsen och ledningen kommer att presentera dessa åtgärder vid ett eller flera informationstillfällen under november månad”.

Jag är ingen ekonom men AIK är ett bolag som inte går speciellt bra just nu.

Hittar också en intressant detalj från Malmö FF:s medlemsmöte där VD:n Pelle Svensson bland annat presenterade framtidens målsättningar. Jag noterar följande mål, infon har jag lånat från svenskafans.com:

* Nöjd kund: 75% nöjda, (man skall göra undersökningar för att kolla nöjdheten hos medlemmar, sponsorer, etc).
* Anställda: 90% nöjda.
* Media: 80% nöjda.

MFF:s målsättning är alltså att 75 procent av kunderna, 90 procent av de anställda och 80 procent av media ska vara nöjda. Borde inte målsättningen vara 100 procent? Eller kalkylerar man med ett bortfall per automatik i och med att herrar Madsen & Borg blir kvar?

Upplagt för tidernas TV-kväll. Först Liverpool-Atlético Madrid (som tack och lov inte visas på Viasat Motor), sedan rätt över till CNN och aftonbladet.se för valvaka. Har följt USA-valet till och från sedan landslagets januariturné då jag stod i timmar på löpbandet (nåja) klistrad framför CNN och följde kampen mellan Obama och fru Clinton. Obama vann den matchen och det är bara att hoppas att han vinner nattens också. Finns det egentligen någon vettig svensk som är republikan?

Senaste Laul Calling tickar mot 100 000-vallen, konceptet har satt sig och ännu så länge är tittarna med oss. Nytt program spelas in på torsdag och jag har en känsla av att ämnet kommer engagera.

Ryktet om att Patrik Andersson är på väg in i Malmö FF nådde mig för någon vecka sedan. Enligt de uppgifter jag fick var diskussionerna långt gångna, men inblandade parter dementerade, förutom Patrik själv som inte ville kommentera. Vi valde att inte skriva något, nu ser jag att TV-kanalens fotbollshemsida skriver om dementierna och det är bra…då finns det svart på vitt senare om nye VD:n Pelle Svensson är att lita på. Han förnekar nämligen i sten att diskussioner överhuvudtaget förts med Andersson. Eftersom jag fått information om upplägget i detalj är det bara att följa händelseutvecklingen och se var det landar.

Viktig dag i morgon för AIK som då lägger fram sin delårsrapport. Första halvåret i år gick bolaget med 7, 7 miljoner förlust – tredje kvartalet i fjol gjorde man en vinst på 18,1 miljoner tack vare spelarförsäljningar. Fjärde kvartalet brukar inte ge något överskott, med andra ord kan det bli ett dysters årsresultat. Handlar sparkningen av Norling om att flytta fokus från det svaga ekonomiska resultatet? Han verkar ju ha spelarnas förtroende och en femteplats kan – som Lennart Johansson påpekar i min intervju i dag – inte ses som ett tränarfiasko. Jag undrar fortfarande varför klubbledningen vill förändra på just tränarsidan.

Svårt att hetsa upp sig så mycket över Elfsborgs 3-0 på Halmstad…det finns fortfarande inte en chans i helvetet att de går i kapp Kalmar. Ämnet känns avhandlat.

Däremot satt jag ner med Lennart Johansson en stund på eftermiddagen…Lennart var på plats för den årliga Guldbollen-middagen där representanter för Aftonbladet och Svenska Fotbollförbundet träffas på vår representationsvåning för att utse årets vinnare.

Sådana fina tillställningar får naturligtvis inte jag vara med på, men eftersom Lennart kom en och en halv timme för utsatt tid höll jag honom sällskap och fick både en och två och tre goda historier för besväret. Den gamle Uefapresidenten åkte ju på en stroke för en tid sedan men är nu på fötter igen.
– Jag har inte druckit en droppe sedan 15 april. Det är nytt personligt rekord, sa Lennart och tog en klunk mineralvatten.
– Nytt svenskt rekord, fyllde Lars-Åke Lagrell i.

Lennart berättade att han tippat Kalmar som svenska mästare och att Andreas Isaksson borde få Guldbollen.
– Han kom ju tillbaka så fint och gjorde ett bra EM efter att ha varit kritiserad av alla, menade Lennart.

Vad som senare sades på mötet har jag ingen aning om, mer än att det är inte helt okomplicerat att ge den till den ende som egentligen förtjänar den, alltså Zlatan. Enligt Lagrell finns det tydligen något i statuterna som säger att andra gången man får Guldbollen ska man ha presterat bättre än första gången. Ska man då ha den en tredje gång – vilket ingen spelare någonsin har fått – krävs ytterligare ännu mer.

Jag kan ändå inte se något annat än att Zlatan får sin tredje guldboll, men jag vet alltså inte mer än ni.

Skrattar bäst som skrattar sist som det heter…jag har bara sett det på text tv…Hammarby-Malmö 3-6…och tre mål av Jeffrey Aubynn. Vad hände där?

Hörde också att Niclas Alexandersson hyllades på det sätt han förtjänar efter Blåvitts 3-1 på Djurgården, ”Alex” sista match. Vi talar om en hedersman som jag hyllade så här varmt när beslutet togs.

Det var Bank som informerade mig om problemet, det går inte att skicka SMS. Telias SMS-tjänst brakade ihop någon gång vid lunch. Hösten 2008 är man hjälplöst handikappad utan SMS. Jag har en hel hög med personer jag behöver skicka SMS till, nu måste jag ringa dem i stället, det har jag inte alls någon lust med. Fixa detta nu, det är inte nyårsafton.

Kalmars man i drevet, Sportbladets reporter/spelexpert Ulrik Sandebäck, mejlar en tempohöjare:

”Lite kul i går när jag surrade med Elm (du får gissa vem). Avslutade texten så här, men cheferna valde att kapa i botten…kanske tur det…
* Till sist. Du sa att du inte ville flytta för att du hade tjej då. Är ni fortfarande ihop?
– Nej, jag är singel. Skriv det.
* Vet inte om jag vågar, sist vi gjorde en kontaktannons blev det inte så populärt…
Viktor Elm svarar med ett stort leende. Om han pratar med oss i morgon? Vi svarar med ett Zlatan-svar: Ingen aning.”

Sägs att CL-fajten mellan Celtic och Man United i veckan visas på…Viasat Motor? Min makt visar sig återigen begränsad.

Birro gav Sören Cratz en del stryk i går i Canal+-studion när Cratz reagerade på Felix Magros heltokiga utvisning. Jag tycker Cratz gjorde rätt. Det sägs ju att spelare måste få reagera, det gäller väl även tränare?
– Ta det internt i stället, menade Birro men jag tycker det är uppfriskande när folk öppet står för vad de tycker och inte ska ta alla jävla saker internt hela tiden.

…då var Birro mer rätt på det när han jämförde Petter Wastå med en dörrvakt, humor.

Det råder ingen som helst tvekan om att sportchefen Ola Andersson och VD:n Charlie Granfelt kommer att rekommendera AIK:s styrelse att göra en förändring på tränasidan. Sedan vet jag inte exakt vad deras förslag innebär…det kan vara att Norling görs till ensam syndabock och får lämna skeppet…och aldrig att styrelsen i det läget går emot vad Andersson och Granfelt för fram, det vore en enorm misstroendeförklaring. Jag skulle bli förvånad om Rikard Norling tränar AIK nästa år.

…däremot förstår jag inte riktigt varför han ska tvingas bort, Norling är en engagerad och bra fotbollstränare. Och jag undrar vem som under dessa förutsättningar vill kliva in som hans efterträdare…föreställ er den motvind som kommer att blåsa mot denne man och hans spelare vid några inledande förluster våren 2009.

Härlig fotboll på Fredriksskans där det egentligen aldrig var något snack. Kalmar stampade gasen i botten direkt…fick en loppa på stiftet i mitten av första…men så åkte Felix Magro på två tjusiga gula kort och ettan kom, tvåan kom och det kändes i luften att här händer mer så småningom.

Kristoffer Arvhage – han fyller tydligen år i morgon, grattis – gjorde så gott han kunde tillsammans med övriga i Norrköpings backlinje men det räcker ju som bekant inte så långt, och Elm kunde hänga ett par bollar till, vet inte hur många, jag tappade räkningen.

…vilken Elm? Viktor!

Kalmar FF svenska mästare 2008, det finns naturligtvis inte en chans i helvetet att Elfsborg når i kapp, och det är bara att lyfta på hatten och konstatera att det lag jag tippade fyra – efter AIK, Elfsborg och IFK Göteborg – slutar högst upp i tabellen.

Varför vinner Kalmar guldet? Vi gjorde den analysen redan i fredagens Laul Calling, en chansning som med facit i hand gick hem. Vi konstaterade där att Kalmar inte har den bästa truppen men pratade faktorer som öppenhet, ödmjukhet och kontinuitet.

Man ska inte glömma att Kalmar vinner allsvenskan ett år där samtliga Stockholmsklubbar inklusive Malmö FF floppar totalt, där IFK Göteborg knäcks av en snöplig Champions League-kvalsorti och där Elfsborg till slut fick för tunga skadesmällar.

…men även det säger en hel del om Kalmar som, precis som Blåvitt, åkte på en tung smäll i Uefakvalet – men kunde hantera den. Till skillnad från Elfsborg lyckades Kalmar hålla sina nyckelspelare friska.

Man ska inte heller underskatta lagkaptenen Henrik Rydströms betydelse i det här guldet…allmänt betraktad som en snickesnackare men i själva verket en bra fotbollsspelare – ni såg hans geniala passning till Elms 1-0 i dag. Tvåvägsmittfältare, riktigt bra passningsspelare, extremt klok i positionsspelet och med ovärderliga ledaregenskaper. Gråskallen! Ta med honom på landslagets januariläger, han skulle bli en bra ambassadör även för landslaget.

…vilken Elm? Rasmus!

Kalmar har den bästa tränaren, den smartaste värvningsstrategin, det starkaste laget mentalt sett, bästa träningsmetodiken, skickligaste fysteamet, de är allsvenskans mest öppna förening och de sålde inte sitt guld när Heerenveen viftade med miljonerna i höstas.

Den röda maskinen är värdiga mästare och jag tycker det är förbannat kul att de vann – det är ett jävligt sympatiskt gäng.

…vilken Elm har jag glömt? David!