OM Zlatan Ibrahimovic blir ny lagkapten för det svenska landslaget, då MÅSTE han börja snacka med Sportbladet igen. Landslagsledningen utser inte en lagkapten som driver en tre år lång personlig vendetta mot Sveriges största tidning. Om det är Gråskallens plan att göra Zlatan till kapten, då har Zlatan gått med på att sluta tramsa, vilket är bra för alla parter – landslaget, Sportbladet, fansen och Zlatan själv. En av lagkaptenens viktigaste uppgifter är just kontakten med media och sponsorer. Jag ser gärna Zlatan som kapten av det skälet (givetvis), men jag ser honom framför allt som kapten eftersom jag tror det skulle få honom att växa ännu mer ute på planen.

Skulle Ola Toivonen lämna Malmö FF, det ryktas om Bröndby, har Sveriges rikaste förening inte mycket till lag kvar. Vilket egentligen inte går ihop, men jag har sagt det förr och jag säger det igen; problemet är inte tränaren – har inte varit på länge – utan problemet är en inkompetent klubbledning med Madsen och Borg i spetsen som borde ha lämnat in sina avskedsansökningar redan för två år sedan.

Tredje besöket på The Dark Knight i går. Nu blir det inga fler. Nu kan jag filmen och kan vinna en debatt om dess storhet mot vem som helst. Niva var helnöjd även om han saknade Bronstigern medan hans förtjusande flickvän Anna tyckte Batman Begins var bättre. Nu släpper vi Batman i vår filmcirkel. Nästa film blir något helt annat.

Det verkar inte bli någon större diskussion i fotbolls-Sverige om att Dumskallen inte tog ut Robin Söder i U21. Och i ett kort perspektiv är det givietvis skitsamma om Söder kommer med i denna, nästa eller någon träningslandskamp nästa vår. Det är attityden jag är ute efter.

Varför är svenska landslagsledningar altid så noga med att påpeka att åldern inte har någon betydelse uppåt, men alltid gör den till ett starkt vägande argument nedåt? Varför passar man inte på att skicka uppmuntrande signaler till klubbar och spelare runt om i Sverige att det lönar sig att kämpa och träna, vi satsar på unga spelare?

Som Jokern säger; ”It´s about sending a message”.

…kommer från Johan apropå förbundskapten Jörgen Lennartssons hjärnsläpp att inte plocka med Robin Söder i U21:

”Hej Robert.
Läste inlägget i din blogg där du tar upp att Robin Söder anses vara för ung och att det gått för fort för att han ska få pröva på spel i U21-landslaget. Håller med dig om varje ord du skriver.
Jag menar, jämför till exempel med hockeyspelaren Magnus Pääjärvi-Svensson, som fyllde 17 när hockeysäsongen nästan var slut, i april.
Han spelade åtta matcher i TV-pucken för Skåne, fem matcher för Timrå J18, 18 matcher för Timrå J20, 35 matcher för Timrås A-lag. Och för landslaget spelade han sex matcher för U18-landslaget i VM, och sex matcher för U20-landslaget i VM. Lägg där till 17 andra landslagsmatcher för U18 och ytterligare åtta för U20-landslaget. Totalt 103 matcher, plus ett tiotal träningsmatcher på försäsongen. Som sextonåring.
Otroligt hur man ser på talanger i fotboll jämfört med i hockey, eller hur?
MVH
Johan”

Hela grejen är sjuk. Jag skulle önska att någon som har lite mer tyngd än vad jag själv har – till exempel någon tränare eller känd spelare – sjöng ut om vad fan Jörgen Lennartsson och kompani håller på med.

Roland Nilsson eller Stefan Andreasson eller Bosse Lundquist eller Martin Dahlin eller Henrik Rydström eller någon annan – är det inte helt uppåt väggarna?

Jag brukar ju kalla förbundskapten Lasse Lagerbäck för Gråskallen i den här bloggen (han kallar sig själv för en envis gråskalle). Efter den här historien har jag kommit på ett bra smeknamn åt Jörgen Lennartsson också. Han ska få heta Dumskallen ända till han plockar med Söder i sitt lag.

Första arbetsdagen till hälften avklarad. Den har bestått av första steget i ett av många nya projekt. Just det här projektet, som har med TV att göra, kan bli riktigt bra om vi får alla pusselbitar på plats. Har en del andra grejer på gång också, exakt vad kommer att visa sig inom typ två veckor.

Första arbetsdagen möts jag av uppgifter att AIK-ledningen tagit beslut om att Rikard Norling gör sin sista säsong som huvudtränare och att han ersätts av Väsbys AIK-anställda tränare Mikael Stahre.
Det är inte sant, men nog KAN det bli så.
Att allt inte är frid och fröjd började jag ana i samband med att jag fick information som resulterade i den här artikeln som ni kanske inte minns (det var en notis) men det sägs samma sak nu – glädjen saknas i omklädningsrummet och på Karlberg. Å andra sidan har AIK:s ledning gjort ett vägval som innebär att just den biten kan vara svårjobbad och jag vet inte om det räcker att ersätta Norling med Mikael Stahre. I slutänden handlar det som det alltid gör om resultaten. Skulle AIK rycka upp sig och landa en tredjeplats via fin fotboll är dagens uppgifter knappast huggna i sten.

I morgon håller Gråskallen sin första presskonferens efter EM, han ska presentera truppen till träningslandskampen mot Frankrike på Ullevi 20 augusti. Därefter väntar VM-kval mot Albanien och Ungern i början av september. Gråskallen ser Frankrike-matchen som ett viktigt avstamp inför VM-kvalet, räknar därför inte med alltför många nya ansikten. Men nog är det dags att ge Rasmus Lindgren, Petter Andersson, Peter Larsson och Marcus Berg chansen på allvar (för att nämna några som inte varit med så mycket).

Sebastian Rajalakso? Skoja bara.

U21-landslaget bygger en trupp inför EM på hemmaplan 2009, ska inte Robin Söder vara med där? Det tycker jag nog, alltså ska han även vara med i U21-landslagets nästa landskamp, oavsett vad Jörgen Lennartsson sa i TV häromveckan. Eller varför vänta, Jörgen?

Nu åkte vi…eller?

”Jag har glömt hur man bloggar”.

Den meningen tog mig tio minuter att komma på. Jag vet nämligen inte vad jag ska skriva eller börja. Hur var det egentligen jag gjorde det här…jag skjuter från hjärtat tills jag kommer på vad det är jag har glömt:

…jag såg The Dark Knight under min semester. Två gånger. På bio. Däremellan petade jag in en Batman Begins-repetition. Nu är jag övertygad…The Dark Knight är bättre och därmed den bästa actionfilm som någonsin gjorts. Andra gången man ser filmen…när man har lite översikt på den aningen krångliga storyn…då växer den enormt. Sommaren 2008 var sommaren då The Dark Knight satte en ny ribba för hela actiongenren.

…sommaren 2008 var också sommaren då vi gick från ord till handling. Min barndoms badplats vid sjön Aspen i Jonsered visade sig vara helt förfallen, bortglömd av de jävla politikerna i Partille kommun som inte gör ett skit, det gjorde vi, vi målade hopptornet rosa.

…sommaren 2008 upptäckte jag också Din Gata i P3. Vilket genialt radioprogram. Erzan och Souz (eller vad fan de heter) är briljanta på sin blatteskånska och inslaget om sommardagar förstörda av regn med familjen vars älgsafari gick åt helvete är en radioklassiker. Ladda ner den nånstans. Sverigedemokraterna borde börja lyssna på programmet och inse att de bedriver en politik som inte hör hemma i världen år 2008 heller. Vad hade sommaren 2008 varit utan dessa underbara invandrare?

…och vad hade sommaren 2008 varit utan Robin Söder när fotbollsabstinensen till slut blev för svår? Det är ju sådana gubbar som konkurrentens ende krönikör ska driva landslagskampanjer för…inte Behrang Safari, Sebastian Rajalakso och andra medelmåttor.

…sommaren 2008 noterar jag med en lätt gäspning att damfotbollen har utvecklats. Kolla målen i de inledande OS-matcherna: klockrena avslut, perfekt tajmade nickar och smarta löpningar. Det trodde jag aldrig att jag skulle få se. Och apropå OS som jag brukar vara relativt ointresserad av – Sportbladets bevakning de första dagarna: L L L L L. Oväntade, intressanta och välskrivna reportage, krönikor och artiklar. Väldigt långt från den vanliga, trista vinna/förlora-rapporteringen. Till och med jag läser om OS, det brukar jag alltså inte göra.

…jag läste två böcker under sommaren 2008; Den som dödar draken av GW och Aldrig fucka upp av JP. Orkar ni bara läsa en av dem, fucka då inte upp, den är ännu bättre än Snabba Cash. Jens Lapidus som sommarpratare rekommenderar jag också, men bäst så här långt tycker jag att Kajsa Bergqvist varit. Sommaren 2008 kom jag på vad min dröm är just nu – att få göra ett sommarpratarprogram. Hoppas att någon som jobbar på P1 läser det här (det är väl i och för sig ingen större risk).

…sommaren 2008 blev sommaren då jag laddade ner en skiva av Markus Krunegård (via iTunes) och gillade den.

…fem av mina sex blommor dog under sommaren 2008. Tre under EM, två under semestern i Göteborg. I dag, min sista semesterdag sommaren 2008, köpte jag fem nya på IKEA och har lovat dem kärlek, värme och – om jag är hemma – vatten.

…sommaren 2008 lät jag håret växa igen och ser numera ut ungefär så här:

…till sist; sommaren 2008 gick mitt allsvenska fotbollstips åt helvete. Igen. 0-2 hemma mot Elfsborg var spiken i AIK:s kista.

En viktig detalj inför semestern är fixad. Jag var precis nere på Ica och köpte köttfärs, då upptäckte jag en nyöppnad skiv- och filmbutik. Där fanns 24 säsong VI och 299 bagare senare är den min. Nu har jag alla 24-säsonger i prydliga DVD-boxar, jag är i mitten av säsong V men semestern är fyra veckor lång och något ska man ju göra.

Elfsborg-Gefle på TV nu, efter den ska jag lufta semester-Bank på en riktig biohöjdare – Indiana Jones och kristalldödskallens rike. Grabben kan ju inte gå på opera varje kväll.

Har en grej i tidningen i morgon som det kanske blir lite snack om.

Det måste vara skönt att spela i Elfsborg, kolla hur mittfältet knappt springer hemåt, de litar helt på sin backlinje. Men om folk kunnat skjuta i Gefle hade det stått 2-0 i paus.

…för övrigt verkar Johan Wiland ha ett jävla bra skägg.

Uppgifter gör gällande att Helsingborg värvar hem Alvaro Santos. Ryktet har florerat länge, men nu ska det vara på gång, det är det nya i dagens artiklar. Samtidigt vore HIF inte HIF om det inte lurade ett bråk runt knuten. Den här gången är det spelarna vs styrelsen, bonusen för 2008 är inte färdigförhandlad och Larsson, Lantz och Christoffer Andersson i spelarrådet upplever sig motarbetade. Inte bra för ett lag som försöker hänga på i racet. Däremot blir Santos naturligtvis en stor tillgång.

Solen är tillbaka i Stockholm, näst sista arbetsdagen, på fredag drar jag mot Göteborg för fyra veckors semester. Semester brukar alltid komma lägligt, den här gången lägligare än på länge.

Men först ska en ganska intressant nyhet till morgondagens tidning sättas på pränt.

Ska Petter provas i landslaget? Här har ni mitt resonemang kring den saken.

I går kväll var jag på allsvensk match igen, Hammarby-Norrköping, och jag gick givetvis dit med inställningen att om domaren gör en dålig match men det gynnar Hammarby som är ett Stockholmslag…då struntar jag i att kritisera honom. Men gör han en dålig match så att det missgynnar Hammarby…då jävlar ska han få sina blommor vattnade.

Med den grundinställningen kan man ju fundera lite över hur jag resonerade efteråt, eftersom jag valde att inte skriva så mycket till dagens tidning om domaren Jonas Eriksson. Det enda jag skrev var en mening i min analys. Den löd så här:
”Det är bara att beklaga att vi inte får se Petter Andersson i Hammarbys nästa match, mot Malmö FF, då han är avstängd efter en korrekt utdelad varning av domaren Jonas Eriksson som gjorde en rakt igenom bra insats”.

Tycker jag då…innerst inne i mitt Göteborgshjärta…att Eriksson gjorde en usel match, men eftersom Hammarby vann så valde jag i stället att hylla honom? Självklart var det så! Stockholm i mitt hjärta! Också.

…eller tycker jag att Eriksson var konsekvent i sin bedömning, blåste när han skulle blåsa, svarade för rimliga tolkningar av regelverket när den typen av situationer uppstod? Det kan man fundera på.

Min poäng. Domare kommer alltid att missa detaljer, bollar på händer, offsider med mera med mera med mera med mera. Men det är en skillnad på att missa någon grej hit eller dit och att ta direkt felaktiga beslut som vi sett exempel på i helgen.

…dessutom tycker jag att Jonas Erikssons mage såg ut att vara lite mindre än Martin Ingvarssons, men jag ska inte svära på att det är så.

Vad fan har hänt med Charlie Davies förresten? Killen verkar ju helt plötsligt förstå fotboll.

Piffiga Pernilla stod ute i regnet och fotograferade medan jag satt och drack kaffe på pressläktaren, precis som hon pricksäkert analyserade i sin blogg strax före avspark. På pressläktaren träffade jag för övrigt Tomas Ruuth som börjat jobba för konkurrenten och det är egentligen det enda problemet med Ruuth som annars är en bra gubbe som gick i min klass på Ljungskile folkhögskola. We control this city.

Sören Cratz skrattade gott när jag frågade varför han inte sprang ärevarv.
– Jag ville inte bli av med jobbet, sa Cratz.

Både Cratz och Tony G vill se Petter Andersson i landslaget och jag utvecklar mina tankar kring det i dagens tidning.

Kalmar, Elfsborg, AIK – är det dessa tre lag det kommer att stå emellan? Verkar så just nu.

En söndag kan vara tung av många anledningar…till exempel att man är tvungen att jobba eller att det blev en hård lördagkväll. Lämpligt nog tipsar Krokodilen om det här filmklippet:
– Om du någon gång känner att du behöver bli glad, gå in på Youtube och sök på Christian the Lion, sa Krokodilen och det får jag ge honom, jag blev snabbt på bättre humör.

AIK-Gais var en bra allsvensk fotbollsmatch men med en svag domarinsats. Jag utvecklar resonemanget i en krönika i dagens tidning.

Tycker att AIK fortsätter imponera och när det gäller Gais är en sak säker – de kommer inte att åka ur bara för att de sålde Prince, där finns mer kvalitet.

Jag tippade AIK som guldvinnare och jag tippade Ivan Obolo som skyttekung. Obolo kanske inte vinner skytteligan, men han visar i match efter match att han är allsvenskans bäste forward efter Henrik Larsson.

Apropå Krokodilen så intervjuade han Gais lagkapten Fredrik Lundgren efter matchen. Ämnet var att Gais är en skräckmotståndare för Stockholmslagen:
– Djurgården har inte slagit oss sedan Jesus gick på lågstadiet, sa Lundgren och den har man inte hört på ett tag.

I kväll Hammarby-Norrköping, Sören Cratz tillbaka på Söderstadion, och den stora frågan: springer han ärevarv eller inte?

Hade för en gångs skull ett sådant där lunchmöte som viktiga människor brukar ha, platsen var dessutom något så hett som Sturehof på Stureplan i centrala Stockholm, men vi nöjde oss ändå med en kaffe medan vi diskuterade de ytterst hemliga planerna.

Till lunch blev det i stället en tonfisksallad från Ica som jag sköljde ner med en tropisk återhämtningsdryck från Proviva, marknadsförd som ”ett resultat av svensk forskning”.
Dessvärre smakade den som jävligt misslyckad forskning.
– Spontant känns det inte som att tropiska återhämtningsdrycker är svensk forsknings allra mest prioriterade område, menade Niva.

AIK-Örebro i går var en underhållande match. Eller det var åtminstone underhållande att se att min guldvinnare AIK fått in viktiga komponenten fart i spelet. Då kommer fler lag få svårt att hänga med. Den här gången skrev jag en analys, döm om min förvåning när Farsan ändå gnydde i morse:
– Det hade förstås varit rätt kaxigt om du kommit tillbaka med tjugo punkter i stället.

Hörde på radion att det redan diskuteras att avlidne Heath Ledger ska få en Oscar för sin roll som Jokern i nya Batman-filmen (The Dark Knight) – trots att den ännu inte haft premiär.
Niva, Nivas förtjusande flickvän Anna och jag laddar i kväll med att se Batman Begins på storbild med bioljud.

…i morgon blir det Gris i en park följt av ett par flaskor rosa på en bättre uteservering. Söndag är en dag för vila, pizza och kontemplation. Där har ni min helg i grova drag.