Det pågår en ganska underhållande bokstavsfejd mellan Bosse Lundquist, Djurgårdens fotbollsbas, och Lund, Blåvitts gästbartender (skoja bara). Läs senaste utspelet här.

Även jag själv kommer med på ett hörn och så mycket kan jag säga att Lundquist gör en korrekt analys av vad den här bloggen handlar om – rykten & skvaller från fotbollsvärlden, varken mer eller mindre.
Något ni uppenbarligen är många som gillar att läsa om. Eller vad säger du, Ola Wenström?

Hade jag haft ambitionen att med den här bloggen avslöja den globala världskonspirationen hade det varit anslaget.

Efter den programförklaringen; vad passar bättre än lite…rykten & skvaller från fotbollsvärlden?

Som Sportbladet skrev om i ”dagen-efter-guldet”-tidningen var Nicklas Carlsson ett av Blåvitts huvudspår. I dag blev han klar för tre år. Med tanke på att båda nuvarande mittbackar kan få erbjudanden från utlandet var det naturligtvis klokt av Håkan Mild att slå till på den kontraktslöse Carlsson (även om jag inte ser honom som någon större fotbollsspelare).
Men som en begåvad människa i Elfsborg sa häromdagen:
– Man kan inte bara värva de yngsta, bästa och mest lovande spelarna. Man måste värva sådana som stannar ett par år också.

Pratade med min man i Rumänien precis. Han var upprörd över medieuppgifterna att Mikael Dorsins lön i CFR Cluj skulle ligga på över 20 miljoner netto för 3,5 år (enligt fotbolldirekt.com). Det är just nu stora rubriker i Rumänien om detta eftersom ingen spelare i ligan tjänar dessa pengar. Ligans bäst betalde spelare tjänar cirka 300 000 euro om året (2,7 miljoner). Dorsin skulle alltså tjäna mer än dubbelt så bra som rumänska ligans bästa spelare – kyss Karlsson.

Det handlar snarare om hälften: Dorsin får runt 22 500 euro i månaden samt en sign on-bonus om 200 000 euro. Det blir totalt 10 miljoner kronor netto på tre år. Bra pengar ändå, så klart.

I kväll ska jag kolla vad Zlatan hittar på, även om det verkar som att han ska sitta på bänken. Jag hittar säkert något att skriva om honom ändå.

David Wilson kvar i Ljungskile var väntat, större överaskning att Magnus Pehrsson tar över Gais.
Pehrsson lovordas från många håll, det ska bli intressant att se vad han kan göra som huvudtränare för ett allsvenskt lag. Örebro hade också lagt sitt krut på Pehrsson, nu sägs de stå långt från en lösning och får börja om från scratch.

Magnus Pehrsson är lika ung som jag själv, 31, och blir yngste huvudtränaren i allsvenskan. Finns dock bara en spelare i Gais som är äldre, Henrik Dahl, 32.

Apropå rätt meningslösa detaljer, alltså.

Gais är för övrigt en ganska lustig klubb. Det är en småklubb (måste vi väl ändå kalla dem?) som det inte skrivs särskilt mycket om i pressen, men de lägger ändå ner ett frenetiskt arbete på att få folk att hålla tyst om saker och ting.
Sedan kallar de till presskonferenser som besöks av sex-sju journalister på sin höjd när det hade räckt med ett pressmedelande och två telefonnummer.

Men vad fan, jag gillar ambitionen. Det är kul att de försöker fungera precis som en storklubb. Jag har inga problem med det.

Dessutom gillar jag Attentats Gais-låtar.

Bengt Andersson slutar spela fotboll och det gör han helt rätt i. Nu kommer vi att minnas denna karismatiske man som målvakten som var som bäst när det verkligen gällde. Själv får han avsluta sin allsvenska karriär med det vackraste av minnen.
Johan Dahlin, Lyn, lär vara på väg in – om inte Blåvitt gör ett nytt ryck på Rami Shaaban, Fredrikstad.

Mycket rykten nu. Kim Källström placeras i Milan. Det lär inte hända något före sommarfönstret om ens då. Kim skrev nyligen ett nytt och långt kontrakt med Lyon, med en fet löneförhöjning.
Mer intressanta är då uppgifterna kring Olof Mellberg som har utgående kontakt med Aston Villa. Men är Mellberg på den nivån att Juventus ser honom som en ordinarie mittback? Troligen är Mellberg en av flera kandidater, och kanske inte förstavalet. Det lär finnas andra, aningen mindre klubbar som också rycker i Mellberg. Dessutom är ju inte sista ordet i kontraktsdiskussionerna med Villa. sagt..

VM 2014 till Brasilien. Då får man alltså jobba vidare med det här tills man är 38.

Apropå TV4:s så kallade ”gästbartenders”. Lund ringde upp för att dementera uppgiften, jag har inga problem med det, rätt ska vara rätt, och jag korrigerade.
Men sedan sprang Lund…likt en skvallerkärring…hela journalistvärlden är megafull av skvallrande skitsnackare…raka vägen till sin bloggare med uppgiften om vem som hade sett Ledstjärnan och honom själv på insidan av baren. Vilken underbar värld vi lever i.

I dag blev jag hundra spänn rikare. Jag hade slagit vad med Biltidningens ende djurgårdare om Quirino. Han trodde att ”Qurre” skulle göra tio mål i år.
Easy money.
Biltidningens ende djurgårdare föreslog genast ett nytt vad – 2008 gör han 18 mål.
Jag svarade som jag brukar: Quirino kommer inte att göra en enda – EN ENDA! – match från start 2008.

Intressant artikel på sydsvenskan.se. Den handlar om Bengt Madsens framtidsvision. Madsen vill se ett helskånskt Malmö FF framöver:
”Madsen refererade till ett samtal med företrädare för en superettanklubb som precis ramlat ut sin serie. Där blev han varnad för att ha för många olika nationaliteter i ett lag”.
Måste kännas tryggt för alla Malmö-fans att veta att ordföranden hämtar sina framtidsvisioner hos degraderade superettanklubbar…

Men egentligen är väl inget nytt.
Efter Djurgårdens SM-guld 2002-2003 gick AIK ut och sa att de skulle spela 4-3-3 och värva rollspelare med bra karaktär. Ni vet hur det gick.
När Elfsborg vann guld i fjol handlade snacket i de andra klubbarna om att bygga arenor och stärka ekonomin.
När Blåvitts satsning på egna talanger lyckas då pratar klubbarna om helskånska trupper.
Den oftast nämnda framgångsfaktorn är kontinuitet men det är ju heller inget rakt igenom hållbart resonemang – det var ju knappast kontinuitet som låg till grund för Blåvitts guld. IFK hade nya tränare, nytt spelsystem och ett antal nya spelare inför säsongen.
Djurgården hade också nya tränare, de hade dessutom bara tre svenskar och inte en enda stockholmare eller egenfostrad spelare i sin startelva – och de höll på att vinna allsvenskan.
Detta är en svaghet i många allsvenska klubbar att det fokuseras överdrivet mycket på den senaste trenden, när allt egentligen handlar om att det som fotboll länge har handlat om:
* Ett bra tränarteam.
* Ett genomtänkt träningsupplägg.
* En spelidé.
* En förening med fungerande beslutsvägar.
* 10-15 bra fotbollsspelare som får vara skadefria. Om de kommer från Skåne eller yttre rymden är oväsentligt.
* Ekonomi att värva om viktiga spelare lämnar eller långtidsskadas.
* De närmaste konkurrenterna får bekymmer av olika slag under säsongen.
* En klubbledningen som inte tvingas lägga all kraft på hur man ska få bukt med enskilda supportrar som kastar saker på domarna (eller andra negativa händelser kring föreningen).

Sedan är IFK:s satsning på egna spelare sympatisk och nyttig på många sätt, inte minst ekonomiskt på längre sikt, men jag tror inte att man ska förklara årets guld utifrån den.

Thomas Olsson sa en väldigt bra sak om vad fotboll handlar om i söndags:
– Man måste ha stimulansen att man jobbar med en spelidé. Så att man verkligen känner att man blir bättre och bättre.

Kloka ord som inte nämns så ofta. Som fotbollsspelare – eller som yrkesman i vilken annan prestationsinriktad bransch som helst – så handlar det om att man bestämmer sig för vilken väg man ska ska nå sin framgång med. Sedan arbetar man med de bitar som utvecklar individen och teamet inom ramen för den väg man valt. Under resans gång får alla inblandade periodiskt återkommande och konkreta svar på vad som fungerar och vad som inte fungerar. Som Olsson säger: ”Så att man verkligen känner att man blir bättre och bättre”. Därmed styrs inte lagets prestation av tillfälligheter, vilket ett resultat i en enskild match alltid kan göra.

Lars Lagerbäck är ett utmärkt exempel på en idrottsledare som följer denna tankekedja. Efter Sveriges katastroföppning mot Trinidad & Tobago i VM-premiären (0-0) sa han att han var nöjd med lagets insats – Sverige hade ju skapat en helvetes massa målchanser men tyvärr inte lyckats få in bollen. Spelarna hade agerat efter den väg man länge följt, det fanns ingen anledning att göra några större förändringar.
Resultatet styrdes av tillfälligheter – bolljäveln gick inte in, vilket inte var så mycket att göra åt.
Prestationen, som var bra, var ett resultat av att Sverige följde sin spelidé: inga mål släpptes in och det skapades tillräckligt många chanser för att göra ett par tre stycken framåt.
Vissa fotbollskrönikörer raljerade efter matchen om att fotboll handlar om att göra mål, inte att skapa målchanser. Alla som vet något om fotboll vet att det är betydligt svårare att skapa målchanser än att göra mål, om ni förstår vad jag menar.

Jag vet inte riktigt hur jag hamnade i det jag skriver om just nu, men jag konstaterar att prestationen är helt okej men att resultatet visar att jag nog borde åka hem å lägga mig.

Killen i bar överkropp i mitten, som bärs fram på folkets axlar, är alltså Pontus Wernbloom.

Det var naturligtvis inte bra att publiken stormade planen, och IFK Göteborg lär få saftiga böter. Det ska klubben ha, ett sådant tumult kan aldrig accepteras.

Men jag tycker att det är en väsentlig skillnad på en folkmassa som stormar planen efter slutsignal, i ren glädje, jämfört med när supportrar försöker bryta en pågående match eller kastar saker för att skrämma och skada domare och spelare.

Håller ni inte med?

Ledstjärnan och Lund var enligt nya uppgifter INTE ”gästbartenders” i VIP-rummet på Valand. De hade sina jackor i denna bar under tiden TV4:s sändning pågick. I samband med att de befann sig på insidan kom det fram supportrar som ville diskutera saker, därav de ögonvittnesuppgifter om att de skulle knäckt extra i baren. Pinsamt, Laul.

På tåget på väg tillbaka till Stockholm läser jag dagens Sportbladet och jag måste säga att det blev en värdig guldtidning. Inte ens Toll lär kunna hålla sig från att läsa den.

Efter dagens Royal League-krismöte står det klart att beslut om turneringen skjuts ytterligare på framtiden. Mot slutet av veckan väntas det definitiva beskedet komma.

Efter ännu en ovärdig läktarskandal på Söderstadion skriver Bajen-bloggen …gronvita sidan upp! så här:
”Vi hoppas att vi i efterhand kommer att betrakta den här matchen som den dagen det vände. Den dagen som alla i Bajenpubliken en gång för alla tog avstånd från Dem Som Inte Är Där För Bajens Skull”.
Då undrar jag…borde inte den dagen kommit för typ ett och ett halvt år sedan?

Nanne Bergstrand har nominerats till utmärkelsen Årets tränare. Kalmar dansar och ler.

Jag ger mig inte, 2008 vinner AIK allsvenskan.

Martin Ericsson kan bli Blåvitts första, stora guldvärvning.

I september 2004 gjorde jag en längre intervju med Roger Gustafsson, då som nu ansvarig för Änglagården, IFK Göteborgs ungdomskademi. Roger sa:
– Om fyra år kommer vi att se resultatet. Jag är övertygad om att vi kan spela kvartsfinal i Champions League igen före 2010.
Det är Håkan Mild som hyllas, det är Håkan Mild som ska hyllas, men Gustafssons ande svävar fortfarande över IFK Göteborg.

För inte menade väl Gustafsson Royal League?

En hel del lustiga eller suspekta incidenter har dykt upp under den här kvällen. Här de tio bästa:

1. Bengt Andersson avslöjade att han inte bytt eller tvättat sina kalsonger på tre veckor.
– Nej för tusan. Då försvinner magin.
Målvakten har tur-kalsongerna på sig på Valand i detta nu.
I morgondagens Sportbladet: vinn ”Bengans” kallingar.
Eller inte.

2. Pontus Wernbloom berättar i GP om hur han upptäckte sin gamle pojklagstränare bland supporterhavet som sprang in på Nya Ullevi.
– Jag visste att han skulle se matchen, men inte att han skulle storma planen, flinade Wernbloom.

3. Det firades ordentligt efter slutsignalen. Fyllecellerna i Göteborg var fullbelagda före klockan tolv. Polisen fick slå upp portarna i Mölndal också. Vår stad vet hur ett SM-guld ska firas.

4. Ledstjärnan och Lund var ”gästbartenders” i VIP-rummet på Valand där Blåvitt-spelarna firade guldet i natt. TV4 förnekar sig inte. Pinsamt.

5. Nu när guldet är hemma måste jag påminna om bloggkollegan Lurs sköna åsiktstango:
23 oktober:
”Ingen som undrar längre, va?
Det här blir Blåvitts år.
Grattis!”
24 oktober:
”Det kommer att bli en jakt.
En jakt på massor av mål.
Då ska IFK Göteborg inte alls känna sig säkra på guldet.”

6. Någon frågade Thomas Olsson om han gillade pytt-i-panna.
– Ja, om det är champagne till.

7. Apropå champagne. Jag och Bank fick släpa runt på en öppnad men orörd flaska som använts under en plåtning. Nu – färdigjobbad för ikväll – tar jag mig ett glas för att ära Den gröna mattans matadorer (som farsan brukar kalla dem).

8. Royal League läggs av allt att döma ner. Det väntas bli resultatet av morgondagens krismöte.

9. Mer champagne. Vet inte om ni minns 2004 när Malmö FF vann SM-guldet just före Halmstad. HBK och Blåvitt möttes i sista omgången och spelade 1-1. Om HBK vunnit, hade de blivit mästare, men nu blev det alltså MFF i stället.
Dagen efter kom det fram att Bengt Madsen skickat 30 flaskor champagne till IFK Göteborg som tack. Ni minns storyn?
I går berättade Thomas Olsson att det inte alls var Madsen som skickat champagnen, utan Malmös spelare.
– Vi betalade för pengar ur lagkassan.
Men Madsen tog åt sig äran?
– Litegrand.

10. Träffade Andreas Toll efter matchen. Han är före detta ordförande i supporterklubben Änglarna. Toll befinner sig sedan en tid i ett tillstånd då han inte läser Aftonbladet/Sportbladet eftersom han är upprörd över en gammal artikel. Toll hotade nu att skicka Björnen efter mig om jag inte skriver om hans bojkott, så varsågod.

Lämnade ett Stockholm där höstsolen precis tittade fram och landade i ett Göteborg med väder från helvetet. Regnet vräker ner, ja det regnar till och med in på pressläktaren, på min dator, på min alldeles för tunna höstjacka som jag köpte i Marseille. Dessutom är jag förkyld och har ont i halsen, så just nu är här inte klackarna i taket direkt.

Men spelet ska väl värma.

Med tanke på det genomusla vädret är det imponerande att Ullevis läktare är snudd på fullsatta. Fotbollens huvudstad? Dum fråga.

Målchans direkt på avspark när Selakovic kommer runt på högerkanten men skottet i burgaveln. Detta efter 20 sekunder.

1-0 efter sju minuter. Hade varit intressant att veta hur mycket TFF:s Andreas Wihlborg fick för att sparka hål i luften i just det läget.

Hysén ytterst nära att nicka in 2-0 för Blåvitt efter 20 minuter. Två minuter senare skjuter Hysén tätt utanför. Trelleborgs backlinje otroligt darrig.

2-0 av Pontus Wernblom, nick efter fint inlägg av ”Ölme”. Då var guldet hemma igen!

Men göteborgspubliken måste skickas på en kurs till Stockholm. Det är tyvärr ingen särskilt samstämmig kör.

X2000 429 lämnade precis Stockholm Central med destination Göteborg. Beräknad ankomsttid är 13.17 – en timme och 45 minuter före avspark. Alla som någon gång rest med SJ vet att det kan bli tajt.

Min vän och ledstjärna inom sportjournalistiken sitter ett par rader framför, några andra journalister har jag inte stött på ännu.

Har vi valt rätt match? Är detta guldtåget? Det vet vi om några timmar. Hur som helst ska det bli tungt med 41 000 på Nya Ullevi.

Såg Uppdrag Granskning i veckan. Handlade om hur de tre stora hamburgerkedjorna utnyttjar folk som slavar för att få sina restauranger städade om nätterna. När jag och Jossan kollade reprisen i torsdagskväll blev vi så sugna på hamburgare att jag blev tvungen att springa ner till Max och köpa två meal. Sådan är alltså kapitalismen att även ett kritiskt reportage fungerar som reklam. Vi hade lite dåligt samvete, ända till Bank skickade följande SMS:
– Som Brecht skrev; först maten, sedan moralen.

Av någon jävla anledning har jag blivit sjuk. Vaknade i morse och undrade om jag hade svalt ett rakblad under natten. Nu har jag dunkat i mig alvedon i alla dess former och börjar se ljuset igen.
Om jag haft ett normalt jobb hade jag bäddat ner mig och gurglat whisky hela dagen, men det är liksom inte läge att ta en sjukdag i dag. Och jag klagar inte heller.

Babbens tjötprogram på lördagkvällarna är fantastisk TV-underhållning.

Nu: två timmars fokuserad vila innan allt ska avgöras – Blåvitt, Djurgården eller Kalmar.

Eller som farsan uttryckte det:
– Må det bästa av de tre lagen vinna: Blåvitt, Änglarna eller IFK Göteborg.

Har pratat en del med Djurgård…f’låt Brommapojkarnas Markus Karlsson i dag. Jag tycker han reder ut sin besvärliga situation ganska bra.

Länge sedan man hade med Karlsson att göra, men det är en skön snubbe.
– Ska du göra comeback i Ljungskile? undrade han.
– Ja vad fan, jag väger bara fem kilo mer nu, det går jag ner på en månad.
– Jo jo, men du vägde ju fem kilo för mycket redan då.

Måste dessvärre erkänna att Karlsson är ganska rätt på det.

Har ännu inte fått tag på klubbdirektören Hasse Hagberg, men han har väl fullt upp med att söka reda på Ljungskiles matchtröjor. Senaste jag hörde skulle han ut i viken utanför Lyckorna med byns största trål. Enligt uppgift hade Jörgen Wålemarks nia eventuellt åkt i under segerfesten.

Min högt ärade vän och kollega Johan Flinck avslöjade precis att han inte sett Scarface. Och sjönk därmed rejält i mina ögon.

Mer Markus Karlsson. Frågade hur det kändes att vara i hetluften igen.
– Ja, det var ju ett tag sedan. Man får inte så mycket gratis när man spelar i Brommapojkarna. Men jag har inget ”Kalmar FF”-behov av att framhäva mig, jag klarar mig utan det.
”Kalmar FF”-behov?
– Ja, det har de väl? Jag läser ju er tidning på nätet på morgonen och så fort de får chansen måste de vräka ur sig så mycket som möjligt om allt och alla. De kanske skulle lägga fokus på sig själva i stället. Men det får stå för dem.

Där håller jag inte riktigt med. Jag tycker att Henrik Rydström och kompani är friska fläktar i det som tränaren Nanne Bergstrand kallar ”såpoperan” (allsvenskan alltså).
– Så är det ju. Men jag kritiserar det inte, jag analyserar, förklarade Nanne.

Nu viker jag ner mig ett par dagar för att komma riktigt hungrig till allsvenskans sista omgång. Det kan ju faktiskt bli pytt på söndag kväll.