Bank och jag i Vesslan på väg till jobbet i förmiddags, Ebba von Sydow och Pål Hollender i ett diskussionsprogram på P3. En av punkterna: Partille-Johnnys.
Då höll jag på att köra av vägen, vad var nu detta? Jo, tydligen har någon form av brat vuxit fram och fått namnet Partille-Johnnys, ungefär så här ser de ut…för jävliga med andra ord. Jag som bodde i Partille fram till 22 undrar vad som hänt med kommunen.

…här kan man till och med testa om man är en Partille-Johnny. Jag fick 7 av 15 poäng och är tydligen ”en liten wannabe”.

…men klart som fan att man smitit in på sminkbutiken och lånat lite vax ur testburken när man varit ute på stan och sett för jävlig ut.

En rundringning visade snabbt att allt inte är frid och fröjd bland fotbollspamparna bara för att Bosse Lundquist dragit tillbaka sin kandidatur. Sten-Inge hoppar nu av Sef-styrelsen trots mandat att sitta ett år till.

Blir mer och mer övertygad om att Erik Edman tar vänsterbacksplatsen mot Portugal.

…då återstår egentligen bara ett frågetecken i startelvan: vem spelar till höger på det raka mittfältet? Gissar att den svenska taktiken blir den samma som i höstmatchen på Råsunda, alltså ett rakt mittfält (Anders/Kim) och yttrar som flyttar in. Det talar för Sebastian Larsson. Chippen känns given till vänster.

Jag tippade 0-0 då, ser ingen anledning att ändra mig nu.

Sedan håller jag med den bloggkommentar jag fick om att backlinjen Mellberg-Hansson-Majstorovic-Nilsson är alternativ två om Edman inte bedöms spelduglig.

Här är mitt slutgiltiga allsvenska tips som precis lämnades över till Bilagaredaktören.

Jag har tänkt om på några positioner men strukturen är ungefär den samma.

Krångligast har jag med Helsingborg och Häcken som jag tycker är oerhört svårbedömda.

Givetvis hade man velat vänta två veckor till men i dag var deadline.

1. Elfsborg
2. IFK Göteborg
3. AIK
4. Helsingborg
5. Kalmar
6. Malmö
7. Örebro
8. Halmstad
9. Trelleborg
10. Gais
11. Hammarby
12. Djurgården
13. Örgryte
– – – – – – – – – – – – – – – – –
14. Brommapojkarna
– – – – – – – – – – – – – – – – –
15. Häcken
16. Gefle

En trupp helt utan överraskningar. Jag kan inte komma på ett enda namn eller avsaknaden av något att bli förvånad över. Möjligen att det blev tre målvakter och att Adam Johansson kom med. Men den osäkerhet som fanns kring honom handlade mer om hur förbundskaptenerna egentligen värderade hans insats mot Österrike.

Som jag varit inne på tidigare vore en uttagning av Henok Goitom helt unik (inga träningslandskamper). Finns ingen anledning att klaga på det. Då är petningen av Daniel Nannskog tuffare.

Gråskallen förklarade att Tobias Linderoth nu varit borta från landslaget så länge att det är tveksamt om han kan räknas som en aktuell spelare. Dessutom beklagade han djupt att Daniel Anderssons lårskada inte hunnit läka. Det pratas därför om mittfältskris, men jag vet inte om jag köper det. Problemen finns på vänsterbacksplatsen. När Roland Andersson säger att de har fått ”tvinga Erik Edman att spela med B-laget i Wigan” är det så klart ett bevis på att de inte känner sig särskilt säkra på Behrang Safari (eller Johansson).

…med detta menade Roland att landslaget har satt press på Wigan att låta en spelare som tillhör A-truppen men är bänkad sällan får speltid i reservlagen i England. En lyckad taktik eftersom Edman gjort en hel del B-lagsmatcher.

Skrev om en tänkbar startelva i förra blogginlägget och håller fast vid den samt vid de positioner som är tveksamma (alternativen inom parantes):

Isaksson
–
Nilsson, Mellberg, Hansson, Edman (Safari/Johansson)
–
S. Larsson (Elm/Elm), Svensson, Källström, Chippen
–
Henke, Elmander

Förbundskaptenernas brukliga medieattack levererades den här gången av Roland Andersson och riktades mot undertecknad. Andersson menade att januaritruppen blivit ”fullständigt nedsablad som den sämsta någonsin” vilket han inte kunde köpa eftersom såväl Rasmus Elm som Adam Johansson nu kom med i en VM-kvaltrupp. Nog för att jag skrev precis så, men jag tror att Roland köper att januaritruppen 2009 i sin helhet med alla återbud var den svagaste på år och dag.

Förbundet har genomfört en Tyck Till!-undersökning på sin hemsida och kommit fram till att av de 6621 som röstat tycker 90 procent att allsvenskan är den mest intressanta fotbollen att följa. Därefter kommer svenska landslaget, Champions League, Premier League, Primera Division, Uefacupen (!), Serie A och så vidare ner till damfotbollen vars olika former kom sist.

75 000 biljetter av 220 000 totalt är sålda till U21-EM – det låter bra. Bara att hoppas att det blir det drag kring turneringen som man tror.

Gråskallen menade att de allsvenska spelare som är med i truppen – Johansson (Blåvitt), Larsson (Helsingborg), Svensson (Elfsborg) och Elm (Kalmar) inte kommer att få ledigt mot Serbien. Därmed ansluter de till sina respektive lag endast tre dagar före allsvenska premiären.

Sammanfattningsvis en ganska lam tillställning, som jag och Dagchefen var överens om att det inte fanns något att skriva om till morgondagens tidning. Möjligen får Bank krysta ur sig en krönika.

Ordförandestriden i Sef avblåst för tillfället och det verkar bli den mest väntade utgången på fredag.
Bosse Lundquist väljer att kliva i stället för att förlora omröstningen om sin valbarhet då han uppenbarligen fått indikationer om att en majoritet av klubbarna tolkar Sef-stadgarna till Bosse Johanssons fördel.
Hur man än vänder och vrider på det hade det varit en skräll om valberedningens förslag (Johansson) inte hade gått igenom.

Om inget dramatiskt nu sker i elfte timmen blir det alltså den av Bengt Madsen uppbackade Elfsborgs-ordföranden Bosse Johansson som blir svensk fotbolls nya stora makthavare. Jag har som sagt varit bortrest och inte haft möjlighet att gräva i detta på några dagar men ska kolla runt lite vad det innebär – hur splittrad är svensk elitfotboll? Johanssons första och viktigaste uppgift blir att ena styrkorna. Bosse Bank, som han kallas, är en slipad och ambitiös herre och måste nu få med de klubbar på båten som uttalat har stöttat Bosse Lundquist. Men det lär ge sig över tid.

Båda läger beskriver de senaste månadernas händelser som en stor och komplicerad maktkamp, dels mellan olika klubbgrupperingar, men också mellan enskilda personer. Nu sitter varken Madsen eller Lundquist i Sef-styrelsen längre och då kanske samarbetet fungerar bättre.

Att det skett en utrensning av Lundquists och hans folk står bortom allt tvivel, här har valberedningen spelat en aktiv roll men vad jag förstår har dett skett i demokratisk ordning och det finns inte så mycket att invända mot det. Maktkamper är en del av vardagen i många föreningar (kolla bara Hammarby), det ovanliga är att det blev så infekterat i Sef och exakt varför det blev så har ingen kunnat redogöra för med obestridbara fakta.

När Bosse Johansson enat styrkorna har han en TV-förhandling att ta tag i. Just nu pågår en genomgång av vad TV-rätten till svensk fotboll är värd. Ett så kallat anbudsförfarande ska sättas ihop som sedan går ut till företag som är intresserade av att köpa de olika bitarna; det handlar om TV-bolag men också webbsajter och mobiltelefonföretag med mera.

Den arbetsgrupp som scannar marknaden består bland annat av AIK:s Per Bystedt samt gamle Uefa-VD:n Lars-Christer Olsson (vilket var en liten skräll). Det nuvarande TV-avtalet på fem år löper ut 2010 och köptes av schweiziska Kentaro Group för 1,35 miljarder. Jag kan tänka mig att fotbollen kommer försöka dra in upp emot totalt två miljarder för nästa femårsperiod men hur rimligt är det i dessa ekonomiska tider? Och hur aktuella är Kentaro för en vända till…?

Om några timmar tas truppen till Portugal ut och oavsett hur den ser ut lär startelvan bestå av gamla vanliga namn, förutom…
…platsen till höger på mittfältet som är en öppen kamp mellan Sebastian Larsson och Bröderna Rasmus och Viktor Elm.
…samt vänsterbacksplatsen som kan bli en kamp mellan en matchotränad Erik Edman, en orutinerad Behrang Safari och möjligen Adam Johansson (om han nu ens kommer med i truppen, svårt att veta hur förbundskaptenerna resonerar där och jag såg tyvärr inte Österrike-matchen).

Övriga mittfältet lär bestå av beprövade kort som Anders, Kim och ”Chippen”.
…anfallet av Henke Larsson och Johan Elmander.
…Isaksson, Nilsson, Mellberg och Hansson är helt givna.

Mattias Lindström till Gais är ingen värvning som får de stora rubrikerna, men det gör att jag överväger att flytta upp Gais ett par pinnhåll när jag i dag måste lämna min slutgiltiga allsvenska tabell till Bilageredaktören.

Rapport från truppresentationen under eftermiddagen.

Ni kanske inte är bekanta med namnet Igor Armas men han är i alla fall ny mittback i Hammarby och intervjuas i dag på föreningens hemsida. Armas har bott en månad eller två i Stockholm, kanske till och med tre, och citeras:
– Jag har full koll på Elfsborg. Jag har studerat dem noga.

…tyvärr ges Armas inte chansen att utveckla sitt resonemang och då blir man så klart lite nyfiken på vad han egentligen vet om Denni Avdic, Martin Ericsson och vilken taktik tränare Magnus Haglund kommer med till premiären.

Måste ändå kännas tryggt för Bajen-fansen att veta att Armas redan har full koll på Elfsborg.

…apropå Elfsborg lär ju Anders Svensson gjort ett ”drömmål” mot Kalmar i någon träningsmatch nyligen. Bilden på Svenssons målgest är briljant humor med tanke på att det satt max tjugo personer på den läktare Svensson gör sin gest emot.

Sedan tycker jag att Gefle ska sluta vackla och spela i Laulkallingar i år i stället.

Lur ger sig på ordförandestriden i Sef men det blev tyvärr galet direkt. Enligt Lur är Bosse Lundquist inte valbar, men det är direkt felaktigt. Lars-Åke Lagrell – SvFF-ordföranden som ringts in som ordförande under Sef-årsmötet 20 mars då valet hålls – kommer att inleda med att låta mötet ta ställning till om Lundquist är valbar eller inte eftersom det är en tolkningsfråga enligt stadgarna. Det är alltså upp till årsmötet att avgöra den saken (till exempel genom votering) – inte Lur.

…om nu inte Lundquist drar sig ur allting. Problematiken kring hans valbarhet är ju glasklar, men det är knappast en nyhet.

Den här bruden har för övrigt helt rätt inställning.

Linus Fremin på resume.se bloggar roligt. Jag är redo, frågan är om Resumes läsare är det?

Fick hålla till godo med Panathinaikos-Villarreal på TV:n i går, ingen stor fotbollsmatch, ingen vidare insats av Mikael Nilsson heller, men kul att se Eguren/Senna som ett dominant innermittfältspar där framför allt Senna hade en bra kväll.

…Liverpool går som tåget och jag håller fast vid min tumme för dem.

Ikväll är upplägget planerat i minsta detalj: tåget till Åre går 23.52, United-Inter på en bar på centralen, en pilsner till efter matchslut, sedan rakt in i sovkupén, framme hos Miss Modin vid 08-snåret, rätt ut i pisten.

Kanske inte blir så mycket bloggat under några dagar, men på måndag är jag på g igen. Och 27 mars smäller det…då är Laul Calling tillbaka. Med Laul Kalling i en central roll.

Det är nya tider nu.

Niklas Skoog ger sig in i solariesvängen.

Själv ger jag ut en kalsongkollektion – Laul Kalling.

AIK:s Kenny Pavey hyllade mina vader i en Niva-intervju häromveckan…han skulle se mina lår, säger jag. Efter tre fotbollspass på en vecka (ett med Vasasällskapet, två med Sportjournalistklubben) har jag fått sådana lår att mina favoritjeans spruckit vid vänster innan. Om ni ser Hulken framför er tänker ni helt rätt.

I min värld är det inte speciellt konstigt att Henok Goitom inte spelat i landslaget tidigare som bland annat Lur & kompani nu förfasar sig över. Det är nu han slagit igenom och det är väl också nu han bör få chansen? Sverige har haft det ganska välbeställt på anfallssidan senaste åren, och jag vet inte vem Goitom skulle ha petat i höstas till exempel? Däremot är han, med sina åtta mål i spanska högstaligan, väl värd att provas mot till exempel Serbien 1 april.

Gästerna klara till säsongens två första Laul Calling…bra namn, intressanta personer, klockren tajming…det kan nog bli bra den här säsongen också.

Den här historien är värd att ta upp…språkprofessorn Sture Allén, mannen bakom att den nya fotbollsarenan i Göteborg även fortsättningsvis ska heta Gamla Ullevi, kom inte bara med ett ganska blekt förslag som togs emot med öppna armar, han fick även 45 000 kronor för besväret. Ytterligare en sak att skriva upp på listan över ”Saker man inte riktigt förstår” tillsammans med 20-siffriga OCR-nummer, varför nikotintuggummin endast kunde köpas på Apoteket fram till 2008 och hur det kom sig att det var publik på Davis Cup-matchen Sverige-Israel trots att det i veckor tjatats om att ingen publik skulle släppas in.

Efter Hammarbys videojuggar och Djurgårdens youtubejugge är det nu dags för allsvenskans första…Facebook-serb?
Sägs visserligen att MFF-sportchefen Hasse Borg gjorde resan söderöver, men nyförvärvet Miljan Mutavdzic finns på Facebook, så är det.

Den här krönikan misstänker jag är spökskriven av Lasse Anrell?

…och apropå internationella kvinnodagen…en dag försent men ändå…Fröken Frändén har startat en blogg från sin nya hemort Rom. Påminner en del om Broder Birros, den handlar om italiensk fotboll, fast utan personliga brev till Zlatan, får vi hoppas.

Vem vinner den här prestigefyllda kampen som PunktSE-polacken dragit igång? 2009 är ett ödesår för Stockholmsklubbarna…jag tror ingen vill att jag plockar fram ”bäst-i-stan”-pokalen igen. Ingen i Stockholm i alla fall…men jag kommer inte tveka att göra det om det blir läge.

2,5 miljoner kronor om året – det blir en bit över 200 000 i månaden om man slår ut det i månadslön och det låter ju som väldigt mycket pengar. Det är definitivt en topplön i allsvenskan.

Men vänd på det: om Henke slutat hade Helsingborg varit tvungna att kanske betala en övergångssumma på ett par miljoner och en fet lön till en spelare som inte varit i närheten av Henkes kapacitet. HIF har kommit billigt undan när Henke får 2,5 miljoner (brutto) i ytterligare en säsong.

Visst, klubbens kostnad blir högre än så med tanke på sociala avgifter och arbetsgivaravgifter, men lik förbannat – HIF har fått väldigt mycket kvalitet för pengarna.

Dessutom är det hälften av vad Henke fick i fjol då han låg på fem miljoner kronor om året.

…däremot lider jag med Niklas Skoog som alltså inte får åka med på Malmös träningsläger och därmed lägger skorna på hyllan. En skön snubbe mindre i allsvenskan, men beslutet kom inte en dag för tidigt.

Apropå MFF; Al Rayyan kräver tydligen en miljon euro för Wilton Figuiredo, nästan tolv miljoner kronor i dagens växlingskurs. En summa som måste ner om MFF ska slå till. Så sägs det i alla fall.