Jag har inte haft möjlighet att skriva så mycket i den här bloggen senaste veckan. Anledningen ser ni i tidningen i dag och några dagar framöver. En ganska fet granskning av advokaten Martin Klette som är föremål för en fjärde prövning i Advokatsamfundets disciplinnämnd vilket naturligtvis är allvarligt.

Detta har tagit och kommer att ta tid och kraft och det hade varit intressant att redogöra för alla turer när en sådan här story växer fram, men det får bli en annan gång. Fakta är dock att Martin Klette PO-anmälde aftonbladet.se för en krönika jag skrev för ett tag sedan där jag beskrev honom som branschens kanske mest skrupelfria och sämst ansedda aktör. Ärendet granskas just nu av pressombudsmannen.

Huvudstoryn handlar kort och gott om hur ett antal spelare känner sig blåsta av Klette och deras berättelser är väldigt intressanta, skrämmande i vissa fall.

Advokater utan agentlicens som företräder idrottsmän har länge ansetts vara ett generellt problem inom fotbollen och jag tänkte kort ge en delförklaring.

Vissa advokater tar nämligen betalt på två sätt och tjänar därmed pengar oavsett det blir en övergång eller inte. Affärsidén är att teckna avtal med en stor mängd spelare, många fler än vad en agent kan ha. Låt oss säga att advokaten skriver långa avtal med tjugo mittfältare (bara det strider mot Advokatsamfundets regler att skriva långa, tidsbunda avtal).

Sedan ringer advokaten runt/besöker ett antal utländska klubbar och säger ”jag har följande tjugo mittfältare”. Den utländska klubben nappar på en av mittfältarna och affären görs upp. Advokaten tar sedan betalt i form av procent på sign on och lön (otillåtet enligt Advokatsamfundets regler). Övriga 19 mittfältarna debiteras för det arbete advokaten utförde när han ringde runt och besökte de olika klubbarna. Något som spelarna ofta har svårt att förstå och heller inte informeras om.

På så sätt får advokaten betalt både av spelare där övergången blir verklighet, men också av spelare där det inte blir någon övergång. En standarddebitering som sägs användas i de här sammanhangen är 20 000 kronor vilket blir ganska mycket pengar om advokaten har många spelare. En Fifa-licensierad agent som lyder under agentreglementet kan inte agera på det här sättet.

Det är väl i sammanhanget viktigt att påpeka att detta gäller väldigt få av de advokater som är verksamma på den svenska idrottsmarknaden.

Advokaten Martin Klette har valt att inte besvara de frågor som nu dyker upp, trots att vi jagade honom land och rike runt i går.

Det var 20 minuter kvar av av Milanoderbyt när jag kom hem. Inter ledde med 2-1. Hann knappt sätta mig ner i soffan, ännu mindre lägga graniten på plats innan Inzaghi kvitterade till 2-2.

Vilken hemkomst! Att få mötas av denna fantastiska mans glädje.

Nu blev det motsatsen – en rasande Inzaghi såg målet dömas bort för offside. Korrekt dömt enligt regelboken men det borde naturligtvis ha godkänts ändå.

Kaninen skötte bloggen under tiden jag var borta, tack för det. Har läst igenom inläggen men tycker inte att det är något vidare. Hon borde hålla sig till att granska maktkampen om svensk idrott i stället.

Veckans tidningar i en hög på mitt skrivbord. Noterar att systrarna Elm tog plats från start mot Österrike och att framför allt Rasmus skötte sig med den äran. Utan att ha sett matchen tror jag ändå att att Viktor ligger närmre en startplats mot Portugal. Men hur man än vänder och vrider på det kommer vi att luta oss mot Elm gånger två tidigare än ni anar.

…skämt åsido. Kanien axlade det oerhörda ansvaret att hålla liv i min blogg på ett imponerande sätt. Jag hade knappt gjort det bättre själv.

Jag har åkt snowboard i Val Thorens i en vecka. Vi snackar off pist med lavinsändare och spadar och rep i branter där ingen mänsklig varelse nånsin satt sin fot. Förutom en och annan Yeti fanns här bara klippor och snö innan vi nådde slutdestination vid bergets fot. En upplevelse.

Snart stora saker på gång.

Matchen? Läs min krönika och alla andra texter som jag dunkade ut direkt.

”Svennis” var lugn och harmonisk på presskonferensen efteråt. Tyckte att Mexiko hade gjort en ganska bra match mot ett bra Sverige. Det var ett spel för galleriet.

…lugna var nämligen inte de 46 000 mexare som bjöd upp till fest på läktaren men fick se sitt lag chanslöst på planen. Burop och öl haglade. Inombords lär ”Svennis” känna ungefär samma sak, det här var ju en match då många spelare behövde kliva fram eftersom flera utländska stjärnor är skadade och avstängda i VM-kvalet mot USA i februari. Det här var fjärde raka utan seger. Pressen kommer att bli enorm nu, sedan kan Svennis” skylla på att den bara förekommer i tidningarna hur mycket han vill.

…om svensktrion sitter kvar vid en förlust mot USA? Inte en chans.

Sliter med de sista texterna till papperstidningen. Det är ett fantastiskt jobb jag har, men det ska bli jävligt skönt att inte behöva skriva ord som ”januariturné”, ”januaritrupp” och ”januariresa” på ett år.

Mest imponerande med den svenska insatsen var att det oprövade gänget gjorde så bra ifrån sig inför en jättepublik som i princip enbart bestod av festladdade mexare.

Frågade Richt vad notan för bjudmiddagen landade på:
1300 dollar?
– Nä, det var inte mer än 800, sa Richt.

…gissar att Elm och Farnerud håller i kortet i natt. För inte vågar Richt ge det till Nannskog?

Ny förbundskapten om Sverige går till VM? Det lutar mer och mer åt Roland Andersson. Missar Sverige är det en öppen fråga. Hasse Backe, kanske? Jörgen Lennartsson kan vara aktuell om han gör succé under U21-EM. Och förutsättningarna finns, han har ju Rasmus Elm i laget.

Hur bra var Mexiko? Frågar ni mig – inte alls bra. Därför ska vi försöka att hålla i hatten lite när vi nu hyllar Anttonen och Andreas Johansson (även om Johansson faktiskt var jävligt bra).

…Elm som ville ge mig en känga för något jag skrivit i bloggen om hans kokbok. Men en intervju kom i vägen. Jag är lite nyfiken på vad det var. Hans bror får blogga om det.

– Jag får hålla på i många år framöver om jag ska lyckas besegra Lagerbäck någon gång, sa ”Svennis”.

Det sved nog. Igen.

Om några timmar rullar vår kolsvarta Ford Expedition med sylvass motor kustvägen tillbaka till Los Angeles. Sedan flyger vi hemåt.

I två och en halv timme satt vi i lobbyn på Oakland Marriott och väntade. Vi hann både bli utkörda och smita in igen innan ”Svennis” kom. Hasse Backe var mellanhand (faktiskt beundransvärt i den värld dessa herrar rör sig i) men han ville inte väcka sin chef för tidigt. På något sätt fick Backe ner ”Svennis” till lobbyn och när han väl slog sig ner i en fåtölj blev de utlovade tio minuterna snabbt tjugo. Det blev ett bra snack, inget revolutionerande, men intressant, avslappnat och – säkert – alldeles för långt för tidningen.

Jag noterade att Backe snusar och frågade hur han fixar snus till Mexiko. Han drog en story vars slutsats var att en stock kostade honom 450 kronor. Efter intervjun med ”Svennis” gav jag tips på hur man fixar snus till Mexiko för halva det priset.
– Kolla här, sa Backe till ”Svennis” som sken upp eftersom han tydligen också har denna last.

Lauler rycker in?

…men egentligen är det Spanjorens brorsa som ska ha all cred för detta, han bor i San Diego och vet hur slipstenerna ska dras.

Nu tror jag inte att stålarna är Backe & ”Svennis” största problem, men det här sättet är framför allt enklare.

Sedan lämnade vi Marriott och det sista vi hörde av ”Svennis” och Backe var att de skulle till gymmet. Dit ska jag också nu, första träningspasset på den här resan, vårt förra hotell saknade gym. Nu bor vi på ett riktigt tjusigt place i hjärtat av San Francisco, antagligen så dyrt att redaktionschefen kommer blänga lika surt på mig som när Bank och jag råkade flyga första klass under EM och hamnade snett bakom Cesare Maldini.

Bilresan mellan LA och San Fran är egentligen värd ett eget kapitel. Vi åkte genom berg och över vidsträckta vidder. Kalifornien är i princip obebyggt visade det sig.
– De har äppleodlingar som är lika stora som Liechtenstein, sa TT-Skiöld och det ligger något i det.

Plötsligt spred sig en stank i bilen. Vi tittade åt höger och där stod anledningen till att jänkarna kan trycka i sig 13 miljarder hamburgare per år. Vi såg ett hav av kreatur och det tog aldrig slut. De hade inte fått plats i Liechtenstein om man så staplat de på varandra. En fruktansvärt stor yta med kor eller oxar eller vad det nu var.

I kväll drar vi vårt strå till stacken för att minska flocken. Lagrells årliga bjudmiddag för ”januarijournalisterna” börjar klockan 21.00 och Richt lär ha bokat ett bättre steakhouse.

Men först gym och landslagets sista presskonferens inför Mexiko-matchen.

Framme i San Francisco mitt i natten lokal tid. Visserligen kolsvart ute men det verkar vara en fantastisk stad. Mötte upp Sven-Göran Eriksson och Hasse Backe på flygplatsen – men ”Svennis” ville först inte ge några kommentarer utan menade att vi fick vänta till presskonferensen som är natten mot onsdag svensk tid.
– Det är för sent, vi får inte med något i tidning och TV, sa jag och Lund i kör.
– Det är väl bra, sa ”Svennis” med ett lurigt leende.
Sedan kom vi överens med ”Svennis” om att kontakta Mexikos hotell i morgon bitti lokal tid så kanske det skulle gå att styra upp något. Nu har vi ställt väckarklockorna att ringa i ottan.

Hasse Backe stannade däremot och pratade, en mycket trevlig herre för övrigt. Förutseende som jag är hade jag ringt honom i går och vi har redan en sida i tidningen. Det dök heller inte upp något nytt på flygplatsen.

Marsch pannkaka i säng alltså, men först ett bad – åtta timmar i en bil måste tvagas bort.

Jag trodde vi hade en av Los Angeles största bilar men i dag krockade vi med en som var dubbelt så stor. En gigantisk husbil körde rätt in i röva på oss, och Leffes stand in bakom ratten var för en gångs skull helt oskyldig.

Vårt 5,2-liters hangarfartyg som drar sju liter millen om man stampar på rätt pedal är inte lika ståtligt längre eftersom vänster bakljus förintades och sidan repades…

…här har ni den jättelika husbilen…

…den röda cykeln har absolut inget med saken att göra.

Nu väntar pappersarbete och byte av bil antar jag. Får se vad de skakar fram för monster den här gången.

Mourinhos sågning av Inter är underbar:
– Första titeln vann ni via sekretariatet, den andra för att det inte fanns nåt motstånd och den tredje i sista minuten. Ni är ett skitlag, ska portugisen ha sagt enligt flera italienska tidningar.

Nästan i klass med Sloveniens Zlatko Zahovic som under VM 2002 var missnöjd med sin förbundskapten Srecko Katanec:
– Du är en usel manager och du var usel som spelare. Jag kan köpa dig, ditt hus och din familj. Jag kan till och med köpa berget som huset står på.

Jag ställde en öppen fråga vad fotbollsgrabbarna egentligen gjorde i Sälen om de inte åkte skidor eller snowboard. Nu har vi svaret, de badade bastu!

Noterbart från dagens träning var annars att one touch-Danne var missnöjd med rubriken till den här artikeln. Han säger ”Det kanske är många spelare som skulle behöva höra en ny röst om det inte går bra”. Det blev rubriken ”Det kan behövas en ny röst”. Jag tycker det är gränsfall. Visst, rubriken är spetsad, men det framgår tydligt i artikeln vad han menar.

…men ingen spetsar så mycket som landslagschefen Richt. Han upplyste mig om one touch-Dannes missnöje över rubriken ”Det behövs en ny röst i landslaget”. Det har vi aldrig skrivit. Däremot borde Sportbladet erbjuda Richt jobb som rubriksättare, den rubben hade lockat till läsning.

När vi ändå är inne på överdrivna rubriker står den här i en klass för sig: ”Svennis i storbråk inför Sverige-matchen”.

…storbråket visade sig vara att ”Svennis” på en presskonferens besvarar kritiken över uttagningen av fyra naturaliserade spelare (utlänningar med mexikanskt pass).

Ja ja, det drabbar i alla fall ingen fattig.

Kul konversation efter träningen mellan Lund och Gråskallen. Lund undrade om målvakterna (Dahlin och Alvbåge) skulle få varsin match. Gråskallen trodde att det skulle bli så men ville inte garantera det:
– Det beror ju på vad som händer och sker. Skulle jag gå ut och lova det så kanske du anklagar mig för att ha stått här och ljugit sedan.
Ja det är inte omöjligt, sa Lund.
– Det har ju hänt förut, sa Gråskallen.
Jag tror att vi har lagt det bakom oss…eller i varje fall har jag gjort det, sa Lund men på det kom ingen kontring.

Vi gick längs Santa Monica beach som vi gör varje eftermiddag, men den här gången gick vi längre än tidigare. Vi gick så långt att jag började få skavsår i arschlet när TT-Skiöld plötsligt tystnade och tog fram sin mobiltelefon. Efter några sekunders knappande sa han andäktigt:
– I dag har jag levt 16 328 dagar.
TT-Skiöld är som ni vet lång och grov med ett jävla humör om det behövs, men han har också en filosofisk sida.
Varför räknade du ut det? undrade jag.
– Jag ville fullfölja en tanke, sa TT-Skiöld och mer behövde inte sägas.

Är Marcus Berg på väg att bråka sig från Groningen till Ajax? Tja, det återstår väl att se, men hans bästa kompis Gustaf Svensson lägger fram en annan teori: att Berg, precis som TT-Skiöld, har ett jävla humör.

Lund hyllar Berg för att han inte duckade medias frågor efter incidenten. Är det inte precis det Berg gör? Duckar alltså? I intervjun med TV-kanalens Fotbollshemsida ställs inte ens frågan om den kritik tränaren Ron Jans lyfter fram om dålig attityd. Antingen har Berg duckat frågan – eller så har någon inte gjort sitt jobb. I konkurrenten svarar Berg glatt (nåja) på allt mellan himmel och jord.

…det kan också vara så enkelt att Berg har skaffat sig en dålig rådgivare.

Vi käkade indiskt i dag, sedan knallade vi över till vårt nya favoritställe, en engelsk pub mitt på Santa Monica blvd. Där stod en Pub Quiz på programmet och vi hoppade med under namnet Soccer journalists from Sweden. När första rundan skulle rättas gick TT-Skiöld, Blanco och Leffes stand in på dass samtidigt, kvar satt jag när mannen med mikrofonen ropade:
– Where are the soccer journalists from Sweden?
Jag vinkade försiktigt från mitt hörn.
– You only get one point!
– But you´ll beat us on saturday.
Då började hela puben skandera ”USA, USA, USA” och det var inte mycket annat att göra än att le mot församlingen.

När jag gick ut för att ta mig en cigarr frågade en donna:
– So…you are the lonely soccer journalist from Sweden?

Vi skrapade ihop några poäng till, bland annat visste TT-Skiöld att fartyget James Cook upptäckte Australien med hette Endeavour, men när man sedan skulle upp och göra levande charader av sin favoritseriefigur…ja, då lämnade vi skeppet.

Kan bli nya tag i morgon kväll.

Tidigare på dagen blev byråfotograferna totalblåsta av landslaget i samband med utflykten till Universal Studios. Det gjordes en överenskommelse med landslagschefen Richt att få veta när spelarbussen skulle avgå så de kunde komma dit samtidigt. Istället meddelade Richt plötsligt att ”nu är vi framme”. När fotograferna väl kom till Universal förklarade Richt att laget var iväg på en guidad busstur där de inte kunde bli fotograferade, men skulle komma tillbaka till entrén om ”en och en halv timme”. Då gav fotograferna fan i det och tog vårt 5,2 liters hangarfartyg som drar 7 liter milen om man stampar på rätt pedal och körde tillbaka till hotellet. Det gjorde de helt rätt i. Bensinkvittot borde förbundet få ta hand om. Kärran drar ju som ni förstår en hel del soppa.

Mysteriet med Petter Furuseth (som tidigare Furuseth Olsen) är löst. VG reder ut det här.

…men som vi säger nuförtiden: vem fan bryr sig om norsk fotboll?

Enligt hemsidan anderlecht-online.be är förutom Anderlecht även Ajax, Feyenoord, Hamburg och Twente intresserade av Suleyman Sleyman som just nu provtränar med…trumvirvel…Nordsjälland! Med den källgranskningen ska MFF-supportrarna vara glada att de inte bor i Belgien.

…däremot stod det inget om att Sleymans rådgivare är advokaten Martin Klette. Klette som även är rådgivare åt…ny trumvirvel…Petter Furuseth!

Dagens roligaste uppgift är annars att Andres Vasquez – ni minns han med målet som spreds över världen via Youtube – lämnar FC Zürich. Just det kanske inte är så roligt, men enligt rådgivaren, pappa Vasquez, jagas han av italienska klubbar. Vilken liga det handlar om framgår inte men alfabetet lär knappast räcka till.

Nu ska jag sova, fredag är sista dagen på svensk mark, på lördag lyfter planet till LA. Har inte hört så mycket om Oakland på några dagar, däremot damp det tydligen ner ett flygplan i Hudsonfloden utanför Manhattan precis. Samtliga passagerare rapporteras ha överlevt.

…själv reser jag med TT-Skiöld som är lång och grov och händer något liknande med vårt plan kan jag lova att han inte blir glad.

Mest lästa fotbollsartiklarna på sportbladet.se senaste dygnet:

1. Maradona och Zlatan i Inters omklädningsrum.

2. Laul: Bragd-Borg – Sveriges skickligaste.

2008 var det kvinnliga orgasmer och TV-apparater – 2009 är det Maradona, Zlatan, Laul och Hasse Borg som gäller.

Allt som det ska igen.

Ola Toivonen gör för övrigt ett riktigt klipp, åtta miljoner om året brutto ger en bra bit över fem millar netto. Nästan en halv miljon i månaden. Plus bonusar av olika slag. En riktigt bra deal i Holland för en snart 23-årig kille som i princip saknar A-landslagsmeriter.
Det råder ingen tvekan om att PSV tror på Toivonen – går han rakt in i truppen på söndag?
Pratade med transfersnubben Adrie van Kraaj tidigare om just detta:
– Det är vår manager (Huub Stevens) som svarar på fotbollsfrågorna men vi tänker oss i första hand Ola som en striker, sa van Kraaj.
PSV växlar mellan 4-3-3 och 4-4-2 vilket innebär att Toivonen antingen är tänkt som nummer nio (i 4-3-3) eller en av två anfallare (i 4-4-2). För Toivonens skull får man hoppas Stevens tänker spela 4-4-2 framöver.

Enligt Niva har Stevens vid något tillfälle sagt att PSV spelar ”fyra, tre och en halv, två och en halv”. Vi tolkar det som ett 4-3-1-2 med Toivonen i så fall i en nummer tio-roll. Det kan nog också fungera. Däremot som nummer nio i ett renodlat 4-3-3 är det mer tveksamt om han kommer till sin rätt.

Skriver i dag om Hasse Borg och att försäljningen av Ola Toivonen till PSV för 40 miljoner är den bästa spelarförsäljningen från allsvenskan i modern tid om man ser till pengar kontra spelarens kapacitet.

Affären som möjligen kan konkurrera är Emra Tahirovic som franska Lille slantade 15 millar för till Halmstad häromåret. Lille hade sett Tahirovic i en U21-landskamp (har jag för mig) där han gjorde riktigt bra ifrån sig och brydde sig inte om att kolla upp saken så mycket mer.

…vilket de kanske borde ha gjort.

Tycker nog ändå att Toivonen-affären slår det. 40 miljoner i dessa tider är en helvetes massa stålar. Å andra sidan är Toivonen 40 miljoner gånger bättre också.

Ailton Almeida nämns som ersättaren i MFF. Det hade varit roligt.

Mer Silly Season. Besiktas bud på Erkan Zengin är nu tydligen en fråga för Hammarbys styrelse. Det tyder på att den här affären eller utlåningen eller vad det nu är kan bli av inom en ganska snar framtid. Styrelsen kopplas ju in först i förhandlingens slutskede.

Samtidigt sitter Rasmus Bengtsson i möte om nytt TFF-kontrakt, enligt lokaltidningen. Lur får sig en rejäl känga i texten, men vi får väl se var det landar till slut.

Henke Larsson och HIF sätter deadline för beskedet om stjärnans fotbollsframtid. Uppgifterna har dock inte bekräftats av Larsson. Bloggen erfar att problemet nu är att Larsson inte kan bestämma sig när han ska bestämma sig.

Till sist; nye Dif-tränaren Andrée Jeglertz om provspelande 19-årige kroaten Hrvoje Milic:
– En spelare med extremt bra vänsterfot och ett enormt tillslag på bollen.

…jo jo, men har man tränat ett damlag senaste åren är man nog inte så svår att imponera på.