Blågult möttes av ett dystert besked på Muscat International Airport. Anslutningen till Damaskus är sex timmar försenad.

– Det är inte alls bra, sa presschefen Hans Hultman när vi träffade honom på flygplatsen.

Varför planet är sex timmar försenat vete fan. En teori är att flighten helt enkelt är inställd eller aldrig har existerat.

Landslaget ska träna vid 17-tiden i kväll – sista passet innan morgondagens match mot Syrien – men nu blir den träningen antingen inställd eller kraftigt försenad.

Eftersom vi murvlar åker med samma flyg drabbar det även oss. Det blir att sitta på Bahrains flygplats ett gäng timmar. TT-Skiöld har sagt till Hultman att styra upp en presskonferens så vi har något att göra. Då hinner vi med ett antal långintervjuer.

Nu när det börjar bli dags att lämna landet skickar jag ut några bilder från vår resa…

…här tränade det unga landslaget varje dag medan vi satt och solade på läktaren.

En av de stora frågorna inför avresan var om Mats Svensson skulle vara på plats, och jodå, jag fångade honom till och med på bild…

…här tillsammans med Tommy Söderberg och vad jag skulle tro är Omans motsvarighet till Tommy Söderberg.

Vi har bott bra…

…Hussfelt har kunnat fokusera på arbetsuppgiften ute på hotellets veranda…

…och själv är jag nöjd så länge jag får en ny burk badsalt varje dag.

Sultan Qaboos har vakat över oss överallt…

…till och med på denna rätt sjaskiga indier.

Själv byggde han den här kåken häromdagen…

…som en gåva till folket som på vissa ställen bor ungefär så här…

…vattenpipa har vi rökt också…

…både jag och Månsson på eurosport.se…

…dock med vanlig tobak och inget höghusgräs.

Tror jag.

Ministersonen ringde för övrigt igår och undrade var hans matchställ var. En sådan gubbe vill man inte ha efter sig, så jag lovade att kolla upp saken, men landslaget hade ingen möjlighet att sälja. Jag fick ringa tillbaka till Ministersonen för att be om hans adress och ett löfte att skicka en dräkt så fort jag kommer tillbaka till Sverige. Ministersonen lät nöjd med detta men för att verkligen vara på den säkra sidan och inga hard feelings avslutade jag med:

And if you come to Sweden…you must give me a call!

– Inshallah, svarade Ministersonen.

Ni minns Mathias Ranégie och hans fisk? Nu finns den på bild. Träffade Häckenspelaren på landslagshotellet precis och frågade om den var god:

– Ja, men lite torr. De grillade den för länge.

Du sågar kocken?

– Ja fan, det var inget fel på fisken.

Satt ner en längre stund med Anders Svensson. Landslagets nye åsiktsmaskin sa en hel del intressant. En intervju som sitter bra i lördagstidningen. Bland annat tog vi upp kritiken han får av mer eller mindre anonyma nätröster, trots att han kanske spelar sin bästa fotboll i karriären. Märkligt fenomen det där.

Sista dagen i Oman, i morgon lyfter vi mot Syrien och huvudstaden Damaskus. Vi flyger med samma plan som landslaget och bor på samma hotell (Sheraton Damascus). Lasse Tick-Tack sliter sitt hår? Nä, faktiskt verkar han inte ens bry sig. Så länge vi inte bor på samma våningsplan är det inga problem.

…däremot funderar jag på att checka ut Oman som bor på mitt våningsplan.

Under januariturnén återgår landslaget till att dela rum. Gäller det ledarna också?

– Nej, sa Tick-Tack och undrade om vi journalister kör dubbelrum. Det gör vi inte…även om TT-Skiöld och jag delade rum i Cardiff inför FA-cupfinalen 2003. Rummet kostade 4000 spänn natten och var det enda lediga i stan.

I morgon dags för den traditionella bjudmiddagen. Då anländer Lagrell och förbundets guldkort med en kredit på åtminstone 1,6 TV-miljarder. En middag att svälta sig inför. Passar utmärkt eftersom jag nyss gav taxichauffören min sista riyal.

…i morgon är också sista dagen att rösta till Stora Bloggpriset. Är ni nöjda med rapporteringen från Oman kan ni välja denna blogg.

Nu dags att ta upp träningen efter gårdagens vila.

In shaa Allah.

Gnälldes en del på Anders Svensson häromdagen. ”En bra frispark mot Argentina är allt han gjort”, hette det. Nu har Svensson i alla fall slagit två sådana frisparkar. 

25 meter kom vi överens om på pressläktaren. Tjusigt. Svensson dessutom klart bäst på plan. Syntes vem som gjorde sin 104:e landskamp och vilka som gjorde sin första.

Nu gick det ganska bra ändå, mycket för att Oman inte hade något att sätta mot. Endast våra vänner Hassan & Hashim, anfallsparet, plus nummer tio, Qasim Said, spelar hyfsat regelbundet i Omans ”riktiga” landslag. Jag vet inte om ni tänkte på det framför TV-apparaterna. 

Ett riktigt vackert anfall bjöd Sverige på i slutet av första halvlek. Dorsin till Farnerud till Bajrami till Eriksson till ribban. One touch, ett ryck och en bra påfyllning av defensiv mittfältare in i straffområdet. Utöver det och frisparken var det mest spännande som hände när en avancerad mini-el-bil körde in för att skjutsa en skadad omanier av planen.

…och Lasse Richts sultan-sällskap på hedersläktaren då.

Sebastian Eriksson lär för övrigt skadat sig i samband med sitt ribbavslut. Dubbel otur.

Knappast ens tusen åskådare på lilla Seeb Sports Stadium – trots att det bara kostade en tjuga. Lite parodi att spela en landskamp inför så lite folk.

Matchen gällde Fifa-poäng och bra för Sverige att bättra på sina sådana. Sedan är det tveksamt om de assisterande domarna ska vara från samma land som spelar. Men huvuddomaren var åtminstone från Bahrain. Anders Svensson var rasande på honom titt som tätt. ”This is the last time I tell you!”, röt han redan efter en kvart.

Emir Bajrami var bra, värd en chans mot bättre motstånd, Daniel Örlund gjorde två fina räddningar, båda ytterbackarna svaga, mittbackarna inget att skriva hem om, Daniel Larsson hade svårt där framme. Övriga okej i bästa fall, dåligt att inte skapa mer än ett par tre målchanser mot svagt motstånd.

…Mikael Dorsin levde inte upp till sitt tröjnummer – 9. Inte alls.

Många debutanter, tidigt på säsongen och mycket ungt folk. Man måste också ta de här landskamperna för vad de är. 

Lite synd om TV4. Sultan Qaboos teknik krånglade. Kåmark & Hussfelt fick kommentera via mobiltelefon. Därav det dåliga ljudet.

Får säga grattis i alla fall, Erik Hamrén. Första segern.

…och hej då till Månsson på eurosport.se. Han åkte hem efter matchen. Bestämt sedan tidigare. Kom på att jag glömt att tipsa om hans blogg som är underhållande. Bättre sent än aldrig. 

Oman är rankade 79:a i världen, Sverige 42:a. Det betyder inte så mycket här, båda lagen saknar sina bästa spelare, framför allt Oman som i praktiken kommer med ett OS-lag (U23) och utan sin förbundskapten Claude Le Roy som är i Angola och kommenterar Afrikanska mästerskapen.

Oman har bara en proffsspelare i Europa, Boltons reservkeeper Ali Al-Habsi. Landets fotbollsstjärna är Fawzi Bashir, 25, till vardags i Bani Yas i Förenade Arabemiraten. Ingen av dem är med i truppen som saknar ytterligare åtta Gulf-proffs.

De spelar 4-4-2 och har haft defensiva problem senaste tiden, enligt den lokale journalist jag bubblat en del med. Framåt är de kvicka och ganska bollskickliga, sägs det.

…trevliga också. Jag träffar dem i hissen och utanför mitt hotellrum varje dag.

Oman är för övrigt ett behagligt land att vistas i som turist (journalist). Folk är vänliga, generösa och hjälpsamma. Kriminaliteten är låg i och i huvudstaden Muskat rör vi oss utan obehag dygnets alla timmar. Men politiska partier är förbjudna och religionsfrihet existerar bara så länge det inte krockar med islamiska moraluppfattningar.

Enligt UD bor 50 svenskar i Oman – kommer de till Sultan Qaboos nybyggda (2007) Seeb Sports Stadium i kväll? Seeb är den mindre av Muskats fotbollsarenor med plats för 7000 åskådare. Biljetter köper man tydligen utanför arenan innan avspark, jag tror inte de kostar mer än en riyal (tjugo spänn).

…en timme före avspark är vi inte mer än 50 pers på plats.

Internet fungerar kanon mot alla odds men när jag skulle koppa in strömmen fick jag en el-kyss som kunde kostat mig tungan.

Sveriges startelva blev den jag la ut på bloggen häromdagen, plus att det visade sig att Anders Svensson kan spela. Jag kommer mest att titta på hur Emir Bajrami och Guillermo Molins sköter sig, det är på kanterna det på kort sikt finns möjlighet att ta en riktig A-landslagsplats.

Trots att vi är i Oman har vi så klart diskuterat Jerring-priset. TT-Skiöld känner sitt folk och var helt övertygad om att Helena Jonsson skulle få det. Jag tyckte det lät osannolikt och argumenterade för Zlatan men TT-Skiöld känner sitt folk, priset gick till Helena Jonsson med bred marginal. Jag ser egentligen bara en förklaring till det: att skidskytte är stort som fan i norrland, och att folk i norrland tillhör den skara som fortfarande lyssnar på radio.

…kanske handlar det också om att Zlatan nobbar landslaget. Det skulle kännas bättre, då kan han gott ha det.

Erik Hamrén är en aktiv tränare. Han bryter träningarna och håller låååånga, intensiva utläggningar. Jag filmade en av dem, bra TV, ska visa i Laul Calling till våren. Hamrén exemplifierade bland annat med Barcelona som snabbt försöker återerövra bollen medan de svenska spelarna mest lunkar när de tappar boll.

Startelvan på dagens träning var den samma som jag la upp i förra inlägget, plus Anders Svensson som växlade med Samuel Holmén. Svensson tränade för fullt men bandagerades efteråt. Vi får se om han spelar i morgon.

…apropå Holmén, jag brukar gnälla på honom, men det är också lite jargong mot bakgrund av att jag tycker han fick för mycket speltid under Lagerbäck-regimen. Under en sådan här samling syns tydligt att Holmén är en klass bättre än många andra.

Har annars blivit lite småimponerad av Tobias Eriksson, Kalmar. Lugn, trygg med bollen, klok och har fungerat bra trots positionen till vänster i 4-2-3-1.

Nu sitter vi vid spelarnas lyxhotell och väntar på att göra intervjuer. Månsson från eurosport.se och jag tog precis ett dopp i havet…

…till vänster har ni Persiska viken, till höger Indiska oceanen, rakt fram Iran och en bit ut passar 20 procent av all världens olja som exporteras. Det jag badar i är Omanska viken – den är salt, varm och med en jävla massa fisk. Häckens Mathias Ranégie drog upp en tjugo kilo tung dorado under landslagets fisketur i går. Det innebar att efter dagens träning flockades vi journalister runt honom för första gången under den här resan.

– Det gäller att prestera, som TT-Skiöld uttryckte det.

Här ser ni Månsson på eurosport.se plaska i vattnet…

…men han klev snabbt upp när ett stim småfisk närmade sig.

– Det är tecken på att hajen är på väg inåt, sa Månsson på eurosport.se och sprang mot land.

Efter tre raka förstasidor är det slut på XVI:s dominans. I dag har jag inte hittat en rad om honom. För dåligt.

Ska jobba lite på brännan nu.

In shaa Allah.

XVI har gjort sitt första uttalande i omansk press:

– It is a matter of pride that environment has been the main focus in the acitivities and programmes in the Sultanate over the past years, säger han i Times of Oman.

… det betyder väl ungefär att ”Det är bra att miljön har stått i fokus i Oman senaste åren”. 

Vid hotellmanagern Michaels cocktail party nere vid poolen nu i kväll hamnade TT-Skiöld och jag i baren med en pigg norrman som jobbade med fastigheter. Jag berättade för norrmannen vad XVI sagt och frågade om Oman gör mycket för miljön?

Norrmannen skrattade gott och skakade på huvudet

–  Er kung kanske menar att folk på vissa ställen fortfarande bor som de gjorde förr 100 år sedan. Då behövs ingen elektricitet. Och det är ju bra för miljön.

…frågan är alltså om kungen lärt sig något jämfört med senast han besökte ett sultanat…eller om norrmannen är snett på det?

Det finns få saker jag bryr mig om så lite som Idrottsgalan…

Fick en fråga vad januariturnén har för värde. På lång sikt betyder den säkert en hel del, på kort sikt handlar det om två saker: 1. Den nya landslagsledningen där U21-teamet är en central del får snacka ihop sig inför viktiga uppgifter. 2. Kanske kanske kliver det fram en yttermittfältare som ger oss hopp om ett kantspel igen. Bajrami, Alex Farnerud, Molins och Ishizaki är väl de som ligger närmast till hands. Imponerat mest hittills har Farnerud den yngre gjort. Det gjorde han ifjol också men fick inte mycket för det.

…det skulle vara skidskytte då. Men Jerringpriset till Zlatan, annars kan de lägga det i samma sopsäck som Bragdguldet.

Förutom någon av nämnda yttermittfältarna – plus Anders Svensson och högerbacken Mikael Lustig – är de spelare som är här inte bättre än de som finns tillgängliga ute i Europa. De som möjligen kan gå rakt in i en ”riktig” landslagstrupp är Gustav Svensson och Tobias Hysén som är skadade och missar januariturnén av den anledningen.

Startelvan mot Oman av dagens träning att döma…

Daniel Örlund

Mikael Lustig, Per Karlsson, Tom Söderberg, Mikael Dorsin

Samuel Holmén, Sebastian Eriksson

Guillermo Molins, Pontus Farnerud, Emir Bajrami

Daniel Larsson

…inte så mycket att ha synpunkter på. I nästa match mot Syrien blir motståndet tuffare.

Omans spelartrupp bor inte bara på vårt hotell…de bor på mitt våningsplan, i samma korridor och just nu sitter de strax utanför min dörr och tjattrar högljutt. Klockan är över tolv, ingen ordning alls när förbundskapten Claude Le Roy är i Angola.

Jag klev precis ut i korridoren i mina blåvittkalsonger och tog ett foto, då tystnade de. Tyvärr håller inte sultanens nät för att ladda upp bilden.

I morgon hade jag tänkt att inte försova mig.

In shaa Allah.

Tuff start på dagen. Hotelltelefonen ringde 10.55 med TT-Skiöld i luren:

– Vi står här nere, taxin går nu.

Försovit mig. Igen. Det är en av mina svagheter. Det hände i Ecuador då Scanpix-Leffe och en hotellreceptionist kom inrusande när jag låg näck i sängen och sov, det hände på Malta när Bank höll på att slå in dörren utan att få liv i mig, nu hände det igen.

Men vi hann i tid ändå och jag skyller på att det blev sent jobb, skrev till över tre på natten vilket resulterade i den här rätt roliga nyheten att Omans förbundskapten Claude Le Roy struntar i landskampen mot Sverige – han är i Angola för att kommentera Afrikanska mästerskapen för TV.

…även XVI nobbar Blågult men det kanske inte är riktigt lika anmärkningsvärt. Med Zlatan är vi nu uppe i tre nobbar totalt.

Hemmaredaktionen (papperet) satte rubriken ”Vi vinner med 2-0 – Omans anfallspar kaxiga” och vinklade alltså inte artikeln på att en förbundskapten struntar i en landskamp. Det är en för mig fullständigt obegriplig nyhetsvärdering som gör att jag funderar på att ägna resten av den här resan till att röka vattenpipa, det är uppenbarligen vad de gör på redaktionen i alla fall.

…men det kanske vänder?

Nåväl, Anders Svensson vilade dagens träning, Erik Hamrén trodde att han skulle kunna spela på onsdag men…om Svensson nu har ont, kör honom mot Syrien i stället? Syrien lär bjuda tuffare motstånd, Oman ska Sverige greja med ett par bollar oavsett vilka man skickar in på planen.

Dagens kungarapport i omansk press handlar om att XVI att besökt Dakhliyah-regionen där han välkomnades av skolministern H E Yayha bin Saud al Sulaimi (kort namn). XVI bjöds på traditionell omansk dansuppvisning, rapporterar Muscat Daily, men om XVI dansade själv framgår inte.

Nu ska vi slipa lite på brännan nere vid poolen. 18.30 börjar hotellets cocktail party.

In shaa Allah.

Det blev ett skrovmål modell större på hotellets uteservering, en arabisk buffé, det här är efterrättstallriken…

…här sex olika desserter som jag provsmakade.

Hur som helst, mätta och belåtna promenerade Månsson på eurosport.se och jag runt på hotellet, tog ett glas vitt på trädgårdsbaren Lazy Lizzard som visade brasiliansk ligafotboll på storbildsskärm, vi hittade mot alla odds ett disco en trappa ner, The Cellar, med livemusik och åtminstone en dyngrak omanier (?) som snabbt blev utslängd och fick vingla upp för källartrappan.

Vi stannade bara någon minut men kom fram till att stället är värt att spana in närmare på tisdag då det är Ladies Night. Om vi nu blir insläppta…

Omans landslag bor på vårt hotell och i lobbyn stötte vi på anfallssparet Hashim Saleh och Hassan Rabie…

…vilka som är Hashim & Hassan, och vilka som är Månsson på eurosport.se & Lauler, får ni lista ut själva.

Vi berättade för Hashim & Hassan att det var 17 grader kallt i Stockholm för en vecka sedan och killarna kunde inte tro att vi talade sanning.

– Lever folk då? Faller de inte bara ner och dör? undrade Hashim & Hassan helt uppriktigt, eller möjligen med helt spelad uppriktighet.

Hashim & Hassan lärde oss mycket om omansk fotboll vilket ledde till en bra nyhet för papperstidningen. Dessutom menade de att Oman vinner med 2-0 och att de gör var sitt mål…men det undrar jag. Sverige ska vinna den här matchen med fyra bollar, allt annat är underkänt. Läs tidningen så förstår ni vad jag menar men…Oman, rankade 79:a på Fifa-rankingen, har bara en proffsspelare i Europa, Boltons tredjemålvakt Ali Al-Habsi. Landets fotbollsstjärna är Fawzi Bashir, 25, till vardags i Bani Yas i Förenade Arabemiraten. Ingen av dem är med i truppen som saknar ytterligare åtta Gulf-proffs.

Hashim & Hassan hade sällskap av journalisten Maan Naddaf från fotbollstidningen Koooora Wa Bas (betyder ”bara fotboll” och är det enda ord jag någonsin sett med fyra O på raken). Trevlig man det också, och om jag ska vara helt ärlig var det faktiskt han som berättade allting, Hasims & Hassans engelska var lite knackig.

Sammanfattningsvis ett trevligt kulturutbyte på Radisson Blu, det var egentligen bara XVI och Sultan Qaboos som saknades.

Nu är det snart morgon i mellanöstern, dags att sova.

In shaa Allah.

Det kan tyckas märkligt men på en TV-kanal här i Oman visade de precis – skidskytte. Har svårt att se omanierna bänkade…men direktsändning var det och TT-Skiöld stod klistrad.

”Stod klistrad?”, tänker ni. Ja han stod passande nog på en skidmaskin på hotellets gym. Skidmaskinen hade TV och när TT-Skiöld hittade en pågående skidskyttetävling var det slut på zappandet.

Senaste nytt om Sultan Qaboos – som blivit lite av en personlig favorit – är att han innehar titlarna ”statschef, premiärminister, utrikesminister, finansminister och försvarsminister” läser jag på UD:s hemsida.

Påminner lite om Lasse Richts roll i landslaget.

…eller Lasse Richter som hovets informationschef Nina Eldh precis kallade honom.

I min blogg brukar han heta Lasse Tick-Tack. Det fanns nämligen en tid då han stod med ett gammalt stoppur i handen och när intervjun pågått i tre minuter slet han iväg spelaren. Men det var under Lagerbäck-regimen, på den här resan är det inget sådant, här flyter allt på som det ska, alla är öppna, glada och tillgängliga.

Läste kommentarerna till min artikel om Anders Svenssons skada där Örebros Michael Almebäck hyllas som en hjälte för att han gav Svensson en blåtå. Till protokollet hör att de spelade i samma lag och det var mer kollision än stämpling (även om nu resultatet blev en stämpling). Dessutom är det märkligt hur många som inte förstår att Anders är Sveriges bästa defensive innermittfältare.

Vi bor på ett hotell som heter Radisson Blu vilket faktiskt är på tips från en bloggläsare. Ikväll tänkte TT-Skiöld och jag känna på hotellets restaurang och Månsson från eurosport.se ska komma över, han bor på ett billigare hotell.

Övriga svenska journalister på plats: Lur & Lund, Broberg & Ericsson, Kåmark & Hussfelt samt Jonas Ekströmer från Scanpix.