På plats i Göteborg med nya bilen, en Renault Mégane Coach 2.0. Ska snart träffa en allsvensk fotbollsspelare, men först besök hos mor, far och farmor. I den ordningen.

Här är länken för er som missade tv-kanalens fotbollshemsidas tv-program som gick i en av tv-kanalens tv-kanaler, den om sport. Jag vet inte om jag bidrog med så mycket, men jag fick som sagt en handduk för besväret. Jag tycker att programmet blev bra – rappt tempo, en lättretad Lund och Ledstjärnan tar sig i programledarrollen.

Upp i ottan, Ledstjärnan betalade taxi till studion, smink, röstprov och sedan 25 minuter bredvid skåningarna. Resultatet ser ni klockan 22.30 i en av tv-kanalens tv-kanaler, den om sport. Ganska klokt programkoncept, och även om Ledstjärnan sitter och vässar en kniv i trailern var det snällt och trevligt hela vägen in i mål. Programet ska ju trots allt visas i en av tv-kanalens tv-kanaler.

Vet inte om jag bidrog med så mycket, men jag fick i alla fall en handduk för besväret.

Zlatan är pappa för andra gången, Maximilians lillebror heter Vincent och på redaktionen dividerar vi nu om varför det blev just det namnet.
– Var det inte någon i Mötley Crüe som hette Vincent? gissade Bank som har dålig koll på hårdrock i allmänhet och Vince Neil i synnerhet.

En bättre idé, någon?

Ingen stor Champions League-kväll i går, men matchen mellan Porto-Schalke var ganska underhållande. Ställ Neuer i ett handbollsmål och jag har svårt att se Tyskland förlora.

Snart tåget mot Göteborg och vidare arbete med mitt allsvenska projekt. Eventuellt köper jag en bil på vägen.

Har precis varit och träffat två väldigt olika personligheter – Rami Shaaban och Bojan Djordic. Rami blev pappa för andra gången för en vecka sedan och skulle hem till familjen medan Bojan skulle kolla Champions League med en polare.
– Men jag orkar inte gå till O’Learys, vi ser det hemma hos mig i stället, som han sa till sin kompis i mobilen.

Själv gör jag en Bojan – Champions League hemma i soffan, Real Madrid-Roma.

I morgon bitti medverkar jag i tv-kanalens fotbollshemsidas webb tv-program som nu går att se i en av tv-kanalens tv-kanaler, den som handlar om sport. Inte direktsänd tv, men snudd på. Att jag skulle få äran att sitta mellan Ledstjärnan och Lund kom som en överraskning, kändes som större chans att Zlatan skulle bjuda på en trerätters.

Å andra sidan är jag bara ersättare för Jennifer Wegerup, som fick lämna återbud.

Jag vet inte riktigt vad jag tycker om Fifa-president Sepp Blatter, men människor som inte spar på krutet är i alla fall underhållande:
– Vi uteslöt Grekland och det löste sig på 48 timmar. Det här är ingen kris än men vi är som FN – fast mäktigare, säger Blatter angående att Spanien nu kan komma att slängas ut från fotbolls-EM.

…och i så fall: blir det Sverige mot England?

Såg ni tv-kanalens fotbollshemsidas tv-program i går natt? Rikard Norling blev ganska hårt pressad på varför AIK inte straffar Dulee Johnson. Norling upprepade sitt mantra ett antal gånger – att Dulee behöver stöd och hjälp – innan han tröttnade och vände sig till Lund:
– Jag tror att Olof hade känt hallelujah om Expressen gett honom bättre stöttning när han hade det jobbigt.

…tyvärr fick Lund aldrig fram något svar.

Jag måste säga att den här rubriken var så fyndig att bloggerskan har mitt odelade stöd i kampen mot hektona.

Den här artikeln, på dagensmedia.se, är intressant. Min högt skattade kollega Lasse Anrell har tröttnat på knivsticken mellan diverse sportbloggare och sportreportrar. Det har han möjligen rätt att vara, men samtidigt är ju Anrell en av få sportjournalister – rentav den ende? – som använder pappersutrymme åt att raljera över kollegor och branschfolk. Jag har inga synpunkter på det, annat än att jag tycker bloggar och chattar är bättre forum för internt tjafs. Vågar Anrell lova ett 2008 utan ett enda branschrelaterat svinhugg i sin spalt?

Jag har fått en del förslag på bilar men Golfen som gick ett schnellzug föll bort, och Audi S3:n var för dyr. Däremot måste jag säga att jag gillade den här klädseln.

I mitt postfack i dag: en påse Ahlgrens Bilar med surpulver på. Alltid något.

Jag missar På Spåret-finalen på fredag. Men det är faktiskt värt det.

Det har blivit en hel del diskussioner kring några av mina senaste inlägg på bloggen. Jag har inte orkat räkna alla kommentarer för eller emot, men ungefär så här har det sett ut:

* Tog Sebastian Larsson chansen och spelade in sig i EM-truppen under matchen mot Turkiet? 95 procent höll med mig – 5 procent gick på DN, tv-kanalens fotbollshemsida med fleras linje.

* Borde den gamle gråskallen rycka bindeln från Fredrik Ljungberg? 15 procent köpte mitt resonemang medan 85 procent hävdade att jag är en tönt som ska växa upp.

* Angående Dulee Johnson framförde jag inte någon åsikt utan levererade bara en story hur en ovanlig morgon i en fotbollsjournalists liv kan se ut, men det blev ändå debatt. 30 procent hade inga bekymmer med den bevakning Dulee utsattes för – 70 procent anser att jag är borde söka jobb på Se&Hör i stället.

Slutsats: Den här bloggens läsare vill se nytt blod i landslaget, gärna hårda killar som ger träff vid slagning, och ska media rapportera om deras framfart på krogar och i domstolar samt eventuella brister på planen, ska det ske med största respekt. Speciellt när det gäller lagkaptenen.

Apropå läsarkommentarer: någon skrev att han hade en Golf från -02 till salu som gick som ett schnellzug. Mejla!

En liten journalistiklektion: om du grips av polisen, polisen uttalar sig i media om det brott du misstänks för – skulle du då inte vilja få chansen att bemöta detta? Det är en av hörnstenarna i Journalistförbundets ”Spelregler för press, radio och TV”:
13. Sträva efter att ge personer, som kritiseras i faktaredovisande material tillfälle att bemöta kritiken samtidigt. Sträva också efter att återge alla parters ståndpunkter. Var uppmärksam på att anmälningar av olika slag kan ha till enda syfte att skada den som blivit anmäld.
…apropå varför vi till varje pris försökte få en kommentar av Dulee när storyn redan var ute. I det läget kan man inte åka hem för att pilla luddet ur naveln och chansa på att Dulee vet om att storyn ligger på nätet, men inte vill snacka.
Föreställ er motsatsen, att vi inte gav Dulee chansen att uttala sig, då hade det blivit rabalder. Då hade Aftonbladet riskerat en fet fällning enligt de regler som finns för journalistik.
Vi måste göra allt för att få tag på honom, informera honom och ge honom chansen att bemöta. Att inte göra det vore ett misstag, att likt Nannini springa efter bilen var rätt och riktigt, även om det kan låta fjantigt.
Sedan behöver Dulee givetvis inte kommentera om han inte vill, det är upp tillhonom, poängen är att han ska ges chansen, inget annat.

Å andra sdan; jag tror inte att konkurrenten, vid en titt i backspegeln, är så nöjda med att de lät Dulee bedyra sin oskuld över tre sidor, mer eller mindre oemotsagd samt under den i sammanhanget mindre lämpliga vinjetten EXKLUSIVT. Speciellt inte när de uttalanden Dulee i dag gör på aik.se är betydligt mer självkritiska. Det handlar om balans och jag hävdar inte att Sportbladet alltid hamnar rätt, men den här gången hittar jag inga stora fel.

Nog om detta nu.

Klev upp i gryningen för att åka till jobbet och ett allsvenskt planeringsmöte. Skummade som vanligt nätet först och fastnade för rubriken om den allsvenske fotbollsspelarens misstänkta fyllekörning i centrala Stockholm. Ringde Dagchefen som bekräftade att det var Dulee Johnson.

Fick skjuta på mötet och hoppa in i en taxi.

Jag ringde AIK:s nya presskvinna som jag dittills bara talat med en gång och frågade när AIK tränar i dag.
– De tränar som vanligt, svarade Presskvinnan.
Och vad innebär det?
– Klockan tio på Skytteholm.

Hon återkom en stund senare och förklarade att halva laget tränar på Skytteholm, andra halvan på Karlberg.
Och var tränar Dulee Johnson?
– Det vet jag inte.
Går det att ta reda på?
– Det tror jag inte. Det skulle bli ett detektivarbete. Det går ju inte att få tag på någon av tränarna nu.

Fick tag på Nannini från sportbladet.se som redan var på plats på Karlberg, där AIK tydligen satt i möte med Dulee Johnson som alltså varken tränade på Skytteholm eller Karlberg. När jag kom fram knackade jag på klubbstugan, Presskvinnan öppnade och bekräftade att det pågick ett möte med Dulee, så detektivarbetet hade fallit väl ut.

Eftersom det var kallt ute frågade jag om vi kunde få vänta inomhus men det hade AIK bestämt att det fick vi inte göra, enligt Presskvinnan. Senare kom en annan representant för den fotbollsklubb som så ofta påpekar hur viktiga deras relationer med massmedia är och förklarade att vi inte kunde vänta inomhus eftersom AIK inte kan husera 60 journalister i sin klubbstuga. Vi var visserligen bara tre stycken på plats – jag, Nannini och fotografen Jonas – men det kanske var fler på ingång. Jag har i alla fall många gånger suttit i AIK:s klubbstuga när jag väntat på att göra spelarintervjuer, men nu är det tydligen nya tider.

Vi väntade på parkeringen i fotografens uråldriga Saab när en person jag aldrig sett tidigare kom ut från klubbstugan, klev in i en svart Nissan X-trail och backade upp vid dörren utanför spelarnas omklädningsrum. Ut kommer Dulee Johnson, snabbt in i stadsjeepen som kör iväg medan Nannini springer bredvid för att få ställa sina frågor. Fotografen Jonas knäpper några bilder innan vi hoppar in i den uråldriga Saab:en och kör efter. Jag ringer Dulle upprepade gånger men får inga svar.

Vi tänker att Dulee antingen ska köras hem eller till Skytteholm där övriga spelare tränar, men efter en stund märker vi att bilen bara cirkulerar omkring i Solna, jag slår en ny signal och Dulee svarar.
– Jag är i ett möte, du får ringa senare.
Du greps av polisen i natt, jag måste ge dig chansen att kommentera det?
– Jag sitter i möte, ring mig senare, säger Dulee som alltså sitter i bilen framför oss.

Där ger vi upp. Dulee har tydligen bestämt sig för att inte kommentera nattens händelser, i alla fall inte just nu.

Vi kör in till redaktionen, allsvenskt planeringsmöte, nu tänker jag äta lunch efter en ganska ovanlig morgon.

Besök hos doktorn, stick i fingret, lyssna på bröstet men inga dödliga sjukdomar upptäckta…den här gången. Däremot fick jag öppna lädret på vid gavel när alla Apoteketprylar doktorn rekommenderade skulle betelas – vi snackar nässpray, halstabletter, Alvedon och vitaminer. Har precis sköljt ner en pillercocktail med en kopp te, toppat med ett nikotintuggummi, och funderar just nu på hur folk egentligen överlevde förr i världen.

Enligt branschpressen pratar Fredrik Ljungberg inte med Sportbladet eftersom Wennman den store hyvlat av honom i ett antal krönikor. Min rent personliga åsikt som naturligtvis inte betyder något i sammanhanget kommer här:
Det måste vara mera värt för läsarna att få ärliga analyser om våra idrottsstjärnor än att likt konkurrenten fjäska och lisma för att då och då kunna erbjuda ett par tillrättalagda citat.
Jag trodde faktiskt att Ljungberg stod över sådant här trams, till och med Zlatan har ju börjat tagga ner på äldre dar, men tydligen inte.
Kan Sverige under fotbolls-EM ha en lagkapten som för ett öppet krig mot Sveriges största tidning? Om jag varit i den gamle gråskallens kläder hade jag ryckt bindeln från Ljungberg direkt och gett den till Rami Shaaban eller någon människa med fötterna på jorden.

I kväll sitter jag på motionscykeln framför PSV-Helsingborg. Doktorn sa nämligen att det var okej att träna trots förkylningen så länge jag inte går över 120 i puls, och det gör jag sällan.

Joel Ekstrand, 19, från start i HIF:s mittförsvar. Spännande.

Så här såg rubriken ut på det pressmeddelande som precis gick ut från Hammarby Fotboll angående att Rami Shaaban nu också officiellt är klar för Bajen:

Från: Urban.Rybrink@HammarbyFotboll.se
Ämne: [sport] Hammarby Fotboll Pressmeddelande: Rami Shaabab klar för Hammarby
Datum: tisdag 12 feb 2008 17.04.12 GMT+01:00
Till: sport@aftonbladet.se

Till Urban Rybrinks försvar att det blivit lite många fel i dag bör dock följande sägas: Hammarby befinner sig i Los Angeles där klockan är halv nio på morgonen och stackars Rybrink har inte sovit på hela natten.
– Betrakta det som Bajen-humor, hälsar den trötte men lycklige presschefen.

…ja det är nog bäst att kalla det humor, det vore i alla fall dumt att skylla på tidspress…Rami till Bajen har ju varit på gång ett tag…milt uttryckt.

Och apropå humor; så här ska Rami Shaabab avslutat den nyss avslutade presskonferensen:
– Men var är de tre L:en – Laul, Lur och Lund? Senaste veckorna har jag sett mer av dem än av min flickvän.

Jag har som ni vet precis flytt från Karons eka, vad Lur och Lund skyller på har jag ingen aning om.

Så har man äntligen börjat kvicka till efter fyra-fem dagars ryggläge, och det som fick mig upp ur sängen i dag var den här listan. Enligt den är jag svensk fotbolls trettonde mäktigaste person i och med bloggen …om det är sant är det hög tid att börja använda den för att sätta borgarna på plats i stället.
Riktigt så mäktig är jag nu inte, men vill man kalla mig för Sveriges trettonde viktigaste person inom svensk fotboll ska jag inte gnälla på det.
Däremot saknar jag Bank på listan samt anser att Thomas Saleteg – landslagets presschef – är på tok för högt placerad (femma). Saleteg utför endast order och hans makt är begränsad, kanske också därför han är ganska uppskattad bland journalisterna. Makten i landslaget har Lagerbäck, Richt samt några av spelarna.

Har alltså legat nedbäddad sedan i fredags och ligger hyfsat nedbäddad i dag också, men i morgon hade jag tänkt ta mig till jobbet igen. Har det hänt något?

Om jag förstått det hela rätt spelade alltså Rasmus Lindgren för Ajax i söndags, trots att det var helt omöjligt – till och med helt kört som den gamle gråskallen uttryckte det – att åka med landslaget till Turkiet några dagar innan. Den historien luktar illa.

…det här blir jag inte heller riktigt klok på. Varför står Marcus Berg med under ”övriga spelare” när man går in på Rasmus Lindgrens namn på Ajax officiella hemsida?

För er som är oroade över att den officiella bekräftelsen på Rami Shaabans övergång till Bajen dröjer kan jag avslöja att Rami reggade en ny kärra i fredags – en svart BMW X5, 3,0, 235 hk, nypris strax över en halv mille. Det gör man knappast utan en bättre sign on i bakfickan.

Det här mejlet kom till Sportbladet, men man kanske skulle tipsa om sig själv och få ett litet äventyr på Island…

”Hej!
Vi er en liten fotbollklubb i Island som spiller i div. 2 og  vi söker to spillere/målskorere til kommende seasong.  Vi vil gjærne svenske spillers som er klare til et eventyr i Island.
Er der nogen fotboll side ( som bold.dk ) i Sverige som vi kan kontakte og få hjælp med og eventuellt finde spillere.
MVH
Ómar Bragi Stefánsson
Tindastoll.IS”

…om det nu inte vore så att Island är världens tråkigaste land. Bara massa svart sten överallt.

Otroligt vad man kan tycka olika om en fotbollsinsats…det har nog aldrig varit så tydligt som i dag. Jag läser tv-kanalens fotbollshemsida, jag läser DN, jag läser Sportbladet och jag läser konkurrenten och jag läser en hel del andra åsikter och jag konstaterar att ganska många (dock inte kvällstidningarna) anser att Sebastian Larsson gjorde en ”okej” debut. Han var en tvåa, godkänd.

Då undrar jag faktiskt om man tittade på matchen eller om man var försjunken i en artikel som skulle författas.

Larsson var snudd på felfri, han spelade med en mognad och ett lugn som knappt Niclas Alexandersson gör i sina bästa dagar. Han tog ansvar, han var på rätt ställe i defensiven, han tryckte till turkarna så de studsade mellan världsdelarna och han gjorde det dessutom halvskadad i 60 minuter. Han ville framåt men ofta när ytan fanns fick han inte bollen, och när ytan inte fanns drog han sig inåt och släppte fram Stoor att slå inläggen – som taget ur skolboken.

Jag läser DN:s rubrik ”Stoor ende utmanare som tog EM-chansen” och det börjar rycka i min kropp – visst, Stoor var kanon och har ett bra läge att nå EM men Sebastian är ju redan där efter sin insats i går.

Om han får vara utan skador så åker han till EM i sommar, det är inget snack, ingen diskussion, jag simmar över Bosporen om det inte blir så.

Jag ställde en fråga till Lagerbäck i går när han senast såg en så mogen landslagsdebut som Larssons och Lagerbäck rabblade upp Linderoth, Ljungberg och Micke Nilsson – spelare som i dag är bofasta i landslaget. Lagerbäck kunde svarat som han brukar, ”det är svårt att jämföra och bla bla bla”, men i stället satte han Larsson på samma nivå som spelare som bara kommer fram vart femte år, typ.

Jag sätter hela mitt anseende på spel (om jag nu har något kvar) men skulle Larsson inte komma med till EM kan jag ju altid skylla på att den gamle gråskallen inte vågar satsa på unga talanger.

Eller vad säger ni, var inte Larsson den bästa debutant vi har sett på väldigt länge? Är han inte klar för EM? Alla som läser detta och har en åsikt, kom igen, skriv en kommentar så räknar vi sedan.