Regnet strilade ner över Home Depot Center när landslaget körde sista träningen inför landskampen mot USA. Den börjar halv tre natten mot söndag svensk tid. Perfekt för bönderna som kan stämpla ut vid stängning, handla upp sig på en kebab och vingla ner i soffan. Folk i städer får däremot antingen avbryta ödlejakten eller ge fan i matchen.

Det blev en blandning av högt och lågt i startelvan eftersom Gråskallen håller fast vid linjen att inte toppa laget. Bjärsmyr/Bengtsson och Elm får vi se mot Mexico i stället, i natt håller jag fortsatt koll på Andreas Dahl. Gustav Svensson knep, som jag gissade för några inlägg sedan, platsen bredvid Daniel Andersson i mitten. Det gjorde han eftersom Gråskallen vill ha folk som orkar springa, det lär bli en del av den varan mot USA. Sverige ska vara jäkligt nöjda med ett kryss.

Daniel Nannskog bjöd på dagens garv när vi kom in på hans omtalade juckmål mot Ecuador 2007.
– Ja ja, media gjorde en stor grej av att jag sa att jag juckade in bollen.
Du sa ju det.
– Jo, det erkänner jag, men det har ju aldrig varit något problem för någon. Det är bara du din jävel som har skrivit det, sa Nannskog med ett garv och tryckte en knytnäve i Lunds axel.

…på den här bloggen har jag länge drivit en kampanj för att Nannskog är en stämningshöjare och skön lirare snarare än en bråkstake, och nu börjar till och med Gråskallen uppskatta honom verkar det som.

Pratade med one touch-Danne om rubriken han inte var nöjd med. Han tyckte att det framstod som att han vill se ett förbundskaptensbyte nu. Det vill han alltså inte.

Gråskallen pratade i 15 minuter om vikten av vinnarinställning och att man är för dålig på den biten i Sverige. Extra kul eftersom vi tog upp just det i ett Laul Calling i höstas. Gråskallen refererade till och med till Björn Andersson och Bayern Münchens ungdomsakademi (som ju var med i vårt inslag).
– Ni kan prata med Björn Andersson om hur miljön är på akademin i Bayern. Han kan jämföra med svensk miljö.

…vinnarinställning är definitivt något som kommer att behövas mot USA som lär sätta full fart från början.

Att Broder Birro hade erbjudits jobb av Aftonbladet visste jag om innan han själv outade det på sin blogg. Jeffan mejlade mig i torsdags kväll, hon hade hört det från kontakter på konkurrenten, att Broder Birro skröt för folk om hur han nobbat Aftonbladet. Sedan får ni dra era egna slutsatser varför jag skrev som jag skrev.

…men vad skulle han egentligen göra hos oss? Vi har så många krönikörer som är bättre att jag till och med glömde bort Wennman den Store i min upprabbling tidigare.

…Broder Birro till Sportbladet – det är som att Chelsea skulle värva Micke Dahlberg.

Vi har fått en ny bil, den är lite mindre men jävligt svart. Till och med taket på insidan är svart. En sprillans ny Ford Expedition med sylvass motor.
– Ge mig en virvel i tanken, brukar jag säga till Leffes stand in, då vet han att han ska trampa på gasen.
Nästan så att vi ska tacka jänkaren som rammade oss med sin husbil. Stackaren var ordentligt skärrad efteråt.
– Here’s my number, call me if you have any problem or want to get drunk, som han sa när alla papper och uppgifter var uppskrivna.

Vi siktar nog på det sistnämnda ikväll. Matchdag i morgon och chans att sova ut.

Broder Birro skriver i sin blogg att han har blivit erbjuden jobb av Sportbladet. Det tror jag inte på. Varför skulle han bli det? Vi har Sveriges bästa italienfotbollskännare i Jeffan, vi har Sveriges bästa bloggare i mig, vi har Sveriges bästa fotbollskrönikörer i Bank, Niva och Sportbladets expert på skånska. Skulle Jan Helin ha erbjudit Broder Birro jobbet att peta ut någon ur den samlingen? Skulle inte tro det. Ni ska inte tro på allt ni läser.

Nu ska jag på träning.

Jag trodde vi hade en av Los Angeles största bilar men i dag krockade vi med en som var dubbelt så stor. En gigantisk husbil körde rätt in i röva på oss, och Leffes stand in bakom ratten var för en gångs skull helt oskyldig.

Vårt 5,2-liters hangarfartyg som drar sju liter millen om man stampar på rätt pedal är inte lika ståtligt längre eftersom vänster bakljus förintades och sidan repades…

…här har ni den jättelika husbilen…

…den röda cykeln har absolut inget med saken att göra.

Nu väntar pappersarbete och byte av bil antar jag. Får se vad de skakar fram för monster den här gången.

Mourinhos sågning av Inter är underbar:
– Första titeln vann ni via sekretariatet, den andra för att det inte fanns nåt motstånd och den tredje i sista minuten. Ni är ett skitlag, ska portugisen ha sagt enligt flera italienska tidningar.

Nästan i klass med Sloveniens Zlatko Zahovic som under VM 2002 var missnöjd med sin förbundskapten Srecko Katanec:
– Du är en usel manager och du var usel som spelare. Jag kan köpa dig, ditt hus och din familj. Jag kan till och med köpa berget som huset står på.

Jag ställde en öppen fråga vad fotbollsgrabbarna egentligen gjorde i Sälen om de inte åkte skidor eller snowboard. Nu har vi svaret, de badade bastu!

Noterbart från dagens träning var annars att one touch-Danne var missnöjd med rubriken till den här artikeln. Han säger ”Det kanske är många spelare som skulle behöva höra en ny röst om det inte går bra”. Det blev rubriken ”Det kan behövas en ny röst”. Jag tycker det är gränsfall. Visst, rubriken är spetsad, men det framgår tydligt i artikeln vad han menar.

…men ingen spetsar så mycket som landslagschefen Richt. Han upplyste mig om one touch-Dannes missnöje över rubriken ”Det behövs en ny röst i landslaget”. Det har vi aldrig skrivit. Däremot borde Sportbladet erbjuda Richt jobb som rubriksättare, den rubben hade lockat till läsning.

När vi ändå är inne på överdrivna rubriker står den här i en klass för sig: ”Svennis i storbråk inför Sverige-matchen”.

…storbråket visade sig vara att ”Svennis” på en presskonferens besvarar kritiken över uttagningen av fyra naturaliserade spelare (utlänningar med mexikanskt pass).

Ja ja, det drabbar i alla fall ingen fattig.

Kul konversation efter träningen mellan Lund och Gråskallen. Lund undrade om målvakterna (Dahlin och Alvbåge) skulle få varsin match. Gråskallen trodde att det skulle bli så men ville inte garantera det:
– Det beror ju på vad som händer och sker. Skulle jag gå ut och lova det så kanske du anklagar mig för att ha stått här och ljugit sedan.
Ja det är inte omöjligt, sa Lund.
– Det har ju hänt förut, sa Gråskallen.
Jag tror att vi har lagt det bakom oss…eller i varje fall har jag gjort det, sa Lund men på det kom ingen kontring.

Vi gick längs Santa Monica beach som vi gör varje eftermiddag, men den här gången gick vi längre än tidigare. Vi gick så långt att jag började få skavsår i arschlet när TT-Skiöld plötsligt tystnade och tog fram sin mobiltelefon. Efter några sekunders knappande sa han andäktigt:
– I dag har jag levt 16 328 dagar.
TT-Skiöld är som ni vet lång och grov med ett jävla humör om det behövs, men han har också en filosofisk sida.
Varför räknade du ut det? undrade jag.
– Jag ville fullfölja en tanke, sa TT-Skiöld och mer behövde inte sägas.

Är Marcus Berg på väg att bråka sig från Groningen till Ajax? Tja, det återstår väl att se, men hans bästa kompis Gustaf Svensson lägger fram en annan teori: att Berg, precis som TT-Skiöld, har ett jävla humör.

Lund hyllar Berg för att han inte duckade medias frågor efter incidenten. Är det inte precis det Berg gör? Duckar alltså? I intervjun med TV-kanalens Fotbollshemsida ställs inte ens frågan om den kritik tränaren Ron Jans lyfter fram om dålig attityd. Antingen har Berg duckat frågan – eller så har någon inte gjort sitt jobb. I konkurrenten svarar Berg glatt (nåja) på allt mellan himmel och jord.

…det kan också vara så enkelt att Berg har skaffat sig en dålig rådgivare.

Vi käkade indiskt i dag, sedan knallade vi över till vårt nya favoritställe, en engelsk pub mitt på Santa Monica blvd. Där stod en Pub Quiz på programmet och vi hoppade med under namnet Soccer journalists from Sweden. När första rundan skulle rättas gick TT-Skiöld, Blanco och Leffes stand in på dass samtidigt, kvar satt jag när mannen med mikrofonen ropade:
– Where are the soccer journalists from Sweden?
Jag vinkade försiktigt från mitt hörn.
– You only get one point!
– But you´ll beat us on saturday.
Då började hela puben skandera ”USA, USA, USA” och det var inte mycket annat att göra än att le mot församlingen.

När jag gick ut för att ta mig en cigarr frågade en donna:
– So…you are the lonely soccer journalist from Sweden?

Vi skrapade ihop några poäng till, bland annat visste TT-Skiöld att fartyget James Cook upptäckte Australien med hette Endeavour, men när man sedan skulle upp och göra levande charader av sin favoritseriefigur…ja, då lämnade vi skeppet.

Kan bli nya tag i morgon kväll.

Tidigare på dagen blev byråfotograferna totalblåsta av landslaget i samband med utflykten till Universal Studios. Det gjordes en överenskommelse med landslagschefen Richt att få veta när spelarbussen skulle avgå så de kunde komma dit samtidigt. Istället meddelade Richt plötsligt att ”nu är vi framme”. När fotograferna väl kom till Universal förklarade Richt att laget var iväg på en guidad busstur där de inte kunde bli fotograferade, men skulle komma tillbaka till entrén om ”en och en halv timme”. Då gav fotograferna fan i det och tog vårt 5,2 liters hangarfartyg som drar 7 liter milen om man stampar på rätt pedal och körde tillbaka till hotellet. Det gjorde de helt rätt i. Bensinkvittot borde förbundet få ta hand om. Kärran drar ju som ni förstår en hel del soppa.

Startelvorna börjar klarna inför landslagets två träningsmatcher mot USA och Mexico. Frågan är bara vilken som ska spela vilken match? Räkna i alla fall med Daniel Nannskog och Mikael Dahlberg på topp eftersom Denni Avdic har problem med hälsenan. Det börjar också klarna vilka som imponerar på den här resan: Mittbacksparet Mattias Bjärsmyr och Rasmus Bengtsson, innermittfältarna Rasmus Elm och Gustaf Svensson samt Daniel Nannskog som visar klassen emellanåt. Jag tycker också att Alexander Farnerud ser pigg ut, men man förleds kanske av hans kvicka spelstil, felprocenten kan fortfarande vara lite hög. Vi får se var det tar vägen. Jag gillar som sagt Andreas Dahl, men det kan vara för mycket häng-med-huvudet där.

Gråskallen var inte helt nöjd med kvaliteten på dagens träning:
– Det är för dåligt, killar! vrålade han vid ett tillfälle.

…något sådant har jag inte hört tidigare.

Förbundskaptenen fick naturligtvis många frågor om Marcus Bergs påstådda slagsmål och kritiken från Groningen-tränaren Ron Jans om dålig attityd. Jag vet inte exakt vad Gråskallen menar, men vid ett tillfälle säger han faktiskt så här enligt min bandsspelare:
– Marcus har ett kroppsspråk som ser ointressant ut.

Patrik Anttonen var tillbaka efter sin förkylning. Ni kan pusta ut igen.

Gustaf Svensson framstår annars som den här resans mest profilerade citatmaskin. Gårdagens ”Alla är medvetna om att Blåvitt tar SM-guldet” följdes upp med några klockrena citat om bästa polaren Marcus Berg. Ni har de snart i tidningen och på nätet. Svensson berättade också att han och Berg var i Sälen över jul/nyår.
Skidor eller snowboard?
– Nä, inget. Vi vågade inte. Jag skulle ju hit till Los Angeles och hade hängt mig själv om jag blivit skadad. Det får bli efter fotbollskarriären, sa Svensson.

…tyvärr tappade jag bort den givna följdfrågan: vad gör ett gäng fotbollsspelare i Sälen om de inte åker skidor eller snowboard? Fjällvandrar? För de håller väl inte det tempot mitt eget kompisgäng satte upp när vi åkte till Sälen i 20-årsåldern med varsin välfylld dunk? Då blev det nämligen inte mycket åkning.

Pia Sundhage strök runt träningsplanen och morsade på de svenska ledarna. USA:s damer tränar på planen intill i morgon. Sundhage är dessutom inbjuden till matchen mot USA, däremot hade Richt inte fått tag på Fredrik Ljungberg ännu. Ljungberg är aktuell för ett besök inför Mexico-matchen som spelas i Oakland, inte så värst långt från Seattle där Fredrik nu håller till.
– Men han är omöjlig att få tag på, sa Richt. Det har han alltid varit, även när han spelade.
Svårare än Zlatan?
– O ja. Zlatan svarar direkt.
Ja, han svarar till och med på våra samtal numera.
– Ni har ju skaffat er en hovreporter.

Det snackas en del om att Aftonbladets chefredaktör Jan Helin är den som håller i kontakterna och gör intervjuerna med Zlatan. Ännu så länge finns ingen anledning att ha synpunkter på det. Jag tror till exempel inte att Helin skulle kalla en skallning för en huvudrörelse.

The Standard eller Viper Room är tydligen ställen man ska besöka om man vill göra downtown LA by night. Men jag tvekar…vi är trots allt fyra vanliga killar från Göteborg med omnejd. Släpper dessa place ens in folk i lågskor?

Här röstar man på Sveriges bästa sportblogg. Är det Broder Birro, Rydström, Bara Ben, Svab och kompani på Henkeborgs Dagblad eller jag? Ni avgör.

Grym värme på förmiddagen, lätt 30 grader. Tufft som fan på Home Depot Center.

…tufft att stå bredvid och kolla på när landslaget tränade, alltså.

Det var länge ett chicken race men…när jag slet av mig tröjan följde Kåmark efter direkt. En stund senare Hussfelt.

Men vi klagade inte på värmen, inte spelarna heller. ”Bättre än konstgräs och snö”, som Rasmus Elm sa och det har han helt rätt i. Pratade med minste-Elm för första gången i dag, trevlig kille.
– Hur har ni det då? undrade han när intervjun var slut.
Jo för fan, det är kanon, sa jag. Inte lika mycket jobb som under ett mästerskap.
– Och lite mer öppet va? sa Elm och nickade mot Richt.

Det har han också helt rätt i. Smart kille.

Gustaf Svensson bjöd på dagens citat när jag frågade om det snackas mycket under turnén om vem som tar hem allsvenskan i år.
– Nä. Alla är medvetna om att Blåvitt gör det, sa han med ett garv.

Det citatet lär han bli påmind om under säsongen nu när det blev en rubrik på sportbladet.se.

Gustaf Svensson verkar hur som helst sno åt sig den centrala mittfältspositionen bredvid one touch-Danne. Rasmus Elm blandar och ger, å andra sidan var brorsan Viktor inte heller så kaxig i fjol – men i går stänkte han in två för Heerenveen, det kan gå fort. Mattias Bjärsmyr och Rasmus Bengtsson är ett fint mittbackspar och Nannskog hörs, syns och springer. Det är väl de slutsatser man kan dra efter tre dagar.

Andreas Dahl, som jag kollar extra på, hängde mest med huvudet i dag eftersom han fick spela forward. Kanske därför Roland Andersson efteråt pratade om vikten av karaktär?

Roland var annars på ett strålande humör och berättade att han fortfarande hoppas på Henke Larsson.
– Bra om de får storstryk i innebandyn, då kanske det blir fotboll igen, jag vet ju att Henke är en riktigt dålig förlorare, sa Roland som också bekräftade att han vill ta över efter Gråskallen.
– Men frågan ska ju komma också.

Lagrell är på ingång till nästa vecka, då kanske det händer saker.

…vi kom vi in på Österrike-landskampen och då undrade Roland plötsligt om vi hade koll på Jonas Olssons skada. West Bromwich-mittbacken har missat de två senaste matcherna och Lund gav honom storyn. Jag tolkar detta som att Olsson är högaktuell för Österrike om inte skadan sätter stopp.

Sedan tog vi vårt 5,2-liters hangarfartyg som drar 7 liter milen om man stampar på rätt pedal och blåste tillbaka till Santa Monica. TT-Skiöld och jag har som ritual att varje eftermiddag promenera en och en halv timme längs beachen i solnedgång. Om det inte vore för att TT-Skiöld är en lång och grov karl med ett jävla humör om det behövs hade man kunnat tro att vi är här på smekmånad.

Två kalla pints och en gigantisk hamburgare senare är jag så trött att det bara blir en punkt till på dagordningen: Obamas installationstal. Vi är trots allt i USA.

Efter några dagars oro börjar vi nu gå in i mer normal januariturnérytm. Det innebär att man vinglar upp ur sängen vid nio, kollar träning fram till ett, river av ett par intervjuer, tillbaka till hotellet för att skriva, deadline 17.00, promenad längs Santa Monica beach, en bättre måltid och möjligen ett glas rött innan det är dags att veckla ut sig framför någon av hotell-TV:ns 250 kanaler.

Ungefär så.

I kväll åt vi till exempel på en krog som J-O Waldner hade gillat, det fanns nämligen en rätt som var ett pingisrack kött…

…TT-Skiöld, som är lång och grov och behöver mycket protein, tog sin bit i en tugga.

Bland oss murvlar snackades det ganska mycket om intervjun min vän och kollega Johan Flinck gjorde med Roland Andersson. Andersson dömer ut ett antal fotbollsxperter och utrikeskommentatorer (!) så det visslar om det. Han vill dock inte namnge vilka, och inte heller vilka han tycker är bra. Detta i en intervju där han samtidigt säger att det mesas och hyschas för mycket.
– Motsägelsefullt, fnös TT-Skiöld som kan tända till på just den typen av detaljer.

Roland bekräftade också för första gången att han är aktuell att ta över efter Gråskallen. En nyhet jag och Fitness avslöjade i höstas (även om det nu inte blev någon taktiksuccé direkt…). Nu bekräftade Roland att han ser sig själv som en kandidat och det är intressant.

…vi gör en rätt kul uppföljning på det spåret i dagens tidning, för övrigt.

Lund på TV-kanalens Fotbollshemsida fick en känga (bokstavligen) av landslagschefen Richt som undrade vad det var för konstiga skor han hade på sig.
– De har ju inga snören, noterade Richt.
– Det är det senaste, Mellberg har likadana, försvarade sig Lund.
– Jo jo, men han är ju ung, kontrade Richt kliniskt.

…mest nyfiken är man egentligen på vilka utrikeskommentatorer som Roland Andersson inte är nöjd med. Är det Stig Fredriksson? Rolf Porseryd? Britt-Marie Mattsson? Skulle vara kul att veta.

Lur på konkurrenten var på plats i dag, ett dygn försenad efter någon form av flygfadäs. Lite småkul med tanke på rubriken på hans senaste blogginlägg: ”Så ska ingen landslagsspelare komma bort i år”.

Nyheten för dagen var annars Kalle Svenssons comeback i Blåvitt, eller rättare sagt, hur den påverkar Mattias Bjärsmyr. Jag satt och intervjuade Andreas Dahl när jag hörde hur någon ropade:
– Laul din jävla göteborgare, kom igen nu!

…det var alltså Bjärsmyr som var klar med TV och skulle grillas av skrivande pressen. Jag vet inte om jag fick fram så mycket, men det är nog inte omöjligt att han försvinner redan i januari – och det kan bli allt från Anderlecht till Liverpool, typ. Bara det känns rätt, som det heter.
– Jag har vetat om att Kalle är klar ett tag och som du ser är jag lika glad i dag som igår, sa Bjärsmyr apropå konkurrenssituationen som nu uppstår.
Du visste om det i går, varför sa du inget? undrade jag som ju snackade med honom redan efter första träningen.
– Ha ha, så snäll är jag inte.

Apropå Kalle Svensson. Spanjoren jagade på att få fram prislappen och ringde sportchefen Håkan Mild:
Vad kostade Kalle Svensson?
– Inga kommentarer. Men Kalle är värd det vi betalade, så mycket kan jag säga.
Är det IFK Göteborgs största värvning genom tiderna?
– Inga kommentarer där heller.
Kan man kalla det en fyndvärvning då?
– Nu låter du som Robert Laul. Jag säger ingenting om detaljerna.

…cirka tre miljoner sägs det att Blåvitt betalat till Caen, men uppgiften är obekräftad.

Diskussionen om vårt hangafartyg med 5,2-litersmotor som drar 7 liter milen om man stampar på rätt pedal går vidare. Nu kontrar jag med den här bilden från baksidan av bilen…

…miljökämparna vet säkert vad det innebär, själv är jag osäker men skiter i vilket.

Bättre fart på träningen i dag, även om klassen på den här truppen inte är så hög. Till exempel är bara tre forwards med: Daniel Nannskog, Mikael Dahlberg och Denni Avdic. Gråskallen öppnade för att Martin Ericsson kan användas som släpande forward, eventuellt också Alexander Farnerud. Farnerud som ser pigg ut men man förvillas ofta av den spelartypen som kvickt trippar fram på gräset. Jag tittar fortfarande extra på Andreas Dahl och hoppas att han får mycket speltid. Dessutom känns Bjärsmyr och Bengtsson som ett fint mittbackspar. Daniel Nannskog lär starta båda matcherna på topp.

Två timmars promenad på Santa Monica beach, den största stranden jag varit på, förändrade kanske inte livet, men jag såg en hel del roligt…

…det ni skymtar i horisonten är ett tivoli som ska besökas en närliggande kväll. Berg-o-dalbanan höll i och för sig knappt Gröna Lund-klass, men ett nöjesfält är alltid ett nöjesfält.

Väl nere på beachen såg jag en bekant ljusblå barack och undrade var jag sett den förrut (det var inte Obama). Jo, men det är ju livräddningsstugan i Baywatch! Jag såg mig om efter Pamela och ta mig tusan om hon inte låg och solade magen i gul-vit-blå bikini en bit bort. Men när jag kom närmre såg jag att det var två beachvolleybollar, det spelas visst mycket sånt på den här stranden.

Den här uteliggaren är svår att inte tycka extra synd om…

…inte nog med att han blivit av med sitt hem, han sitter dessutom i rullstol.

Efter en stund fick jag syn på kreativ egenföretagare som genomsökte stranden med metalldetektor. Jag trodde att guldruschens glada dagar var över så jag frågade några tjusiga negresser som satt bredvid vad hon egentligen höll på med.
– She is looking for metal. People drop money and their rings and stuff.
And then she go sell it?
– Something like that.

Till alla miljökämpar som kommenterade förra inlägget kan jag meddela att vi är fyra personer med fotoutrustning och packning för två veckor som även ska bila de 50-60 milen till Oakland, därför behövde vi ett 5,2-liters hangarfartyg som drar 7 liter milen om man trampar på rätt pedal. Dessutom är vår bil en bönstjälk i jämförelse med vad jänkarna själva rullar runt i utan att någon lyfter på ögonbrynen, kolla bara in detta monster…

…lätt rosatonad gick jag tillbaka till hotell Embassy där jag stötte ihop med hotellets ägare som visade sig vara en parant dam från Göteborg i de yttre 50. När hon förstod att jag jobbade på Aftonbladet tyckte hon att jag skulle ta en bild och skriva några rader om henne. Blir nog svårt att få in i tidningen men kanske dyker hon upp här på bloggen vad det lider.

Nu är det snart dags för Sveriges första träning. Har alla spelare släppts in i landet den här gången? Och kom alla med flyget? Det återstår att se.

Det blir alltid lite knasigt med tiderna i Kalifornien. Klockan är 19.30 i Sverige, då är den halv elva på förmiddagen over here, jag har precis lämnat en text och ska gå på en längre promenad på Santa Monica blvd. Det är strålande solsken, klarblå himmel, jag tror jag ska promenera i bar överkropp, det finns väl ingen lag mot sådant här?

Landslaget befinner sig i luften nånstans över Nevadaöknen skulle jag tro och landar om ett par timmar. De börjar träna 17.00, alltså två på natten hemma för er. Eller precis på Aftonbladets deadline. Denna tidsskillnad är inget som underlättar tidningsarbetet, däremot är man ledig från 17.00 varje dag och det har ju sina fördelar när hotellet ligger i Santa Monica.