Första arbetsveckan efter semestern blev intensiv. Och rolig. Kul att vara tillbaka i hetluften med nyhetsjakt efter en höst med TV-projekt. Mycket har handlat om Ola Toivonen och jag skulle tro att han är såld till PSV inom någon vecka. Vem ska i så fall ersätta honom i USA-truppen – Niklas Skog? Det är typ på den nivån Gråskallen får börja leta.

…Skoog som också är i hetluften sedan han varit dyngrak på en hockeymatch och snackat skit om Madsen. Det är i alla fall vad den här hockeybloggaren hävdar. Skoog dementerar på svenskafans.com:
– Det är inte sant. Jag drack två öl och ett glas vin. Sen åkte jag direkt hem efter matchen.

…tja, jag vet inte vad vi ger för den dementin.

Bara dagar kvar till januariturnén annars. Mattias mejlar senaste nytt om Oakland:
”Upplopp efter flera filmer på Youtube som visar hur en obeväpnad person dödas av poliser vid ett tillslag. Storyn – som är långt ifrån över – har fått många att tala om en Rodney King-effekt. Läs mer med länkar hos New Tee Vee.”

…när man ser sådant är man glad att man reser med TT-Skiöld som är lång och grov och har ett jävla humör om det behövs.

Jag misstänker jag att den här lilla artikeln fick en del klubbledare att dra på mungipan. I alla fall de som var med på Representantskapsmötet. Bosse Johansson lyfts fram som tänkbar ny Sef-ordförande. Gefles Leif Lindstrand är ett annat alternativ. Eller fortsätter Bosse Lundquist ett år till trots allt? Måndag och tisdag är alla klubbledare samlade i Stockholm för stormöte med förbundet, och även om inte den punkten står på dagordningen, kommer den att diskuteras mellan skål och vägg. Det finns ingen självklar kandidat bakom Lundquist och det råder delade meningar om vem som ska ta över. Sundsvall-Sterners valberedning har ingen lätt uppgift.

Knäskada på Johan Elmander, hur allvarlig återstår att se, men till våren kanske vi sitter där i Portugal och hoppas på Henke trots allt.

…om inte VM-kvalet krockar med innebandyn, förstås.

Här ser ni min vapendragare på redaktionen och i Laul Calling, nämligen Erik Niva. Han har på sig min julklappsmössa…

…anledningen till att jag publicerar denna bild är två. För det första fick Niva det här mejlet precis och vi undrar vad en skälig prislapp bör ligga kring?

”Tjenare!
Har en kompis som fyller 30 i sommar och därför undrar jag: Vad skulle det kosta att ’hyra’ dig en kväll? Som stora fan av Laul Calling, alltså inte fettot Laul, utan dig och till viss del Simon Bank, så skulle vi älska att ha dig med oss vi krökar, så kan du dra en massa historier om allt som har med fotboll att göra.”

För det andra har såväl Niva som Lasse Anrell redan gjort anspråk på min mössa och då slog det mig att det kanske är dags att ge ut en egen klädkollektion? Förutom mössa även T-shirt och kallingar i samma stil. Kan det funka, tro?

Intensiv diskussion runt skrivborden nu på morgonkvisten apropå Aftonbladets löpsedel om skandalen på Grammisgalan. Vet folk egentligen vem denne Kleerup är?
– Max 200 000, gissade jag.
– En och en halv miljon. Alla som såg Grammisgalan på TV, sa Niva.
– Vem fan är Kleerup, undrade Tynander när han anslöt till debatten.
– Han har gjort en låt med Robyn, sa Holm.
– Han har varit ihop med Gynning, sa jag.
– Han är någon slags jävla producent, sa Niva.
Sedan läste vi artiklarna och funderade vidare på om det är hetero-Bardell som får sig en knuff i bröstet. Men båda kvällstidningarna hävdar att deras fotograf får knuffen, då kan det inte vara hetero-Bardell, det måste vara en frilans.
– Eller har Kleerup knuffat två fotografer? sa jag.
– Man kan ju inte hjälpa om någon lägger något i nyårstårtan, sa Niva.
– Men vad är en nyårstårtam, undrade jag för så står det.
– Kleerup har skrivit texten själv, sa Niva.
– Vad menar han med att branschen är uppbyggd av palsternackor? frågade jag.
– Det är väl hans sätt att redan nu be om ursäkt för resultatet av drogprovet, sa någon.
– Är det en bra taktik?
– Det är Kleerup, sa Niva.
Då kom Tynander tillbaka från fikarummet:
– Alla snackar om Kleerup.
– Han är en tönt, sa Flash.

Och så vidare.

…rivstart med januarilägret, flyget till LA lyfter 17 januari. Match mot USA, sedan vidare till Oakland för match mot ”Svennis” Mexico.

Träffade en jänkare på nyårsafton:
– Man, I wouldn´t wear that white t-shirt in Oakland at night, sa jänkaren och målade upp en gangsterstad utan dess like, samt att stadens fotbollslag Oakland Raiders tydligen spelar i svarta tröjor. Bland annat därför skulle jag inte gå omkring med vit t-shirt om kvällarna.

Är det värre än LA? frågade jag jänkaren som suckade tungt.
– Man, you have no idea…

Nåja, vi får väl se, men på Wikipedia läser jag att Hells Angels ska ha en större underavdelning där… Black Panther Party bildades tydligen i staden 1966 (Svarta Pantrarna, ni vet).

Till LA flyger vi med Swiss Air och bor vi på Embassy Hotell i Santa Monica…någon som kan stället?…hotell i Oakland får bli en senare fråga. Det ska också hyras en rätt fet Hyundai med V6:a eller liknande för transporter längs den amerikanska västkusten.

Oakland ligger ju inte sååå långt från Seattle – kan det tänkas att Fredrik Ljungberg dyker upp någon dag och hälsar på?

…ja inte för att hälsa på mig alltså utan landslaget?

Henke Larssons vara eller icke vara på den här resan är väl annars frågan för dagen. Messade Roland Andersson om det men svaret gav inte mycket.
– Truppen till USA uttagen, blir det förändringar meddelar vi självklart detta.

…men i dagsläget har ingen någon aning om Henke blir med på resan eller inte. Sedan tidigare har ju även Patrik Ingelsten hoppat av. Kanske kan ett återbud från Henke ge plats för Daniel Nannskog, även om det skulle svida i Gråskallen.

Henke kommer tydligen hem från semestern i Dubai på torsdag…ska han med på januarilägret måste han gå i träning med Helsingborgs IF då, i alla fall enligt de uttalanden förbundskaptenerna gjort tidigare.

…om Henke nu fortsätter att spela, det är väl inte helt klart ännu. Han lämnar antagligen sitt besked på torsdag…till HIF, till FC Helsingborg, till förbundskaptenerna, till media. Marseille tror jag inte på. Det roligaste som kan hända är om Henke vill fortsätta i allsvenskan men köra innebandy en månad till – vad säger förbundskaptenerna då?

Ledighetens nästa sista natt gav jag hockeyn en ny chans. Det gör jag inte om. Innan dess kollade jag SVT:s årskrönika. Efter den briljanta OS-krönikan var förväntningarna högt satta. Men jag bytte kanal efter 35 minuter…det enda bra var att reportaget om Charlotte Kalla var tonsatt med musiken från den bästa scenen i The Dark Knight, nämligen där Jokern slår till samtidigt mot domare Surrillo, kommissarie Loeb och åklagare Dent.

En sammanfattning av 2008 måste naturligtvis börja med ett par självrannsakande frågor om uppsvinget för handikappidrotten. Sköt antalet licensierade i höjden? Tecknade allsvenskan i handikappskytte ett lukrativt TV-avtal? Minns vi rentav bragdmannens namn?

Medan ni funderar, här är mina minnen av 2008…

…årets underskattning:
Gråskallen klev in det knökfulla presskonferenstältet i Lugano dagen efter Sverige blivit utspelade av Ryssland. ”Vi gjorde två bra prestationer och en dålig och på den här nivån räcker inte det” löd hans analys av det missade avancemanget. Sedan spelade det ingen roll vilka frågor som ställdes, Sverige i allmänhet och Gråskallen i synnerhet hade inte gjort ett enda misstag. Trots år av förberedelser och att ”Ryssland är ett lag vi normalt vinner över” fanns inga förklaringar till att Sverige efter två bra insatser plötsligt gjorde tidernas plattmatch. Men alla vi som var där och följde träningar, förberedelser och matcher vet att det handlade om ren och skär underskattning. Förhoppningsvis är det också vad som står i de historieböcker som nu skrivs – att Sverige åkte ur EM 2008 handlade om att spelarna i allmänhet och Gråskallen i synnerhet underskattade Ryssland och ”den där nummer sju” totalt. Och vem fan gjorde inte det?

…årets EM:
Har jag redan sammanfattat här.

…årets ELM:
Det vete fan.

…årets viktigaste text:
Hittar ni på den här länken. Det är spanska Marca-journalisten Juan Castro som av en händelse var på plats när ett Stockholmsderby återigen fick avbrytas sedan supportrar hivat bomber och granater. Förhoppningsvis ser vi snart en attitydförändring och blir av med eländet. Spelare och ledare ska naturligtvis göra sitt – det inte är hela lösningen men de bör gå i främsta ledet och ge fan i att tacka fans som hivar bomber och granater. Det handlar inte om något litet fåtal, tänk om snubbar som Tony G vågade förstå det.

…årets Wennman-text:
”Funderar ni på varför jag snöat in på kroppsspråk har det att göra med det där nya tv-programmet på Aftonbladets nätsida, Laul Calling. Jag satt i studion och kände mig obekväm, och nästan allt jag sa ströks av producenten. Det såg alltså ut som om jag inte fick en syl i vädret. Men grejen var att jag hade en tv-monitor i ögonvrån under inspelningen och tyckte mig se Babben Larsson vid bordet. Vad gjorde hon där? Jag insåg efter en stund att det var jag. En kritiker skrev att jag ’såg ut att vänta på att få skrapa en trisslott’. En annan tyckte jag hade ’kroppshållning som ett kommunalråd’. Underbart kul. My type of humor. Men hur skulle det se ut om alla var som Berbatov här i världen?”.

…årets utspel:
Viasat-Bosse P sågade Djurgården för värvningen Andrée Jeglertz från Umeås damlag. ”Jag hade inte ens tittat åt damfotbollen”, menade Bosse P.

…årets avslöjande:
I mitten av 1960-talet tränade Bosse P Väntorps/Solnas B-lag – i damhandboll!

…årets skiva:
För sent för Edelweiss av Håkan Hellström. Bonusinfo: Edelweiss är också namnet på en alldeles utmärkt karaoke-sylta i Solna centrum.

…årets TV:
På Spåret.

…årets filmer:
1. The Dark Knight av Christoper Nolan.
2. …………………
3. There Will Be Blood av Paul Thomas Anderson.
4. Juno av Jason Reitman.
5. The Mist av Frank Darabont.

Bubblare: Jonas Lanttos MTV Cribs-parodi.