Nya uppgifter, isbjörnen lever, en isländsk miljardär ska med millitär hjälp flyga björnfanskapet till ett zoo. Det finns hopp för Island också.

Nu har det hänt igen, ännu en isbjörn har mördats på Island. Bank ringde precis och tipsade om den här länken. Tycker det är bedrövligt.

Som jag påpekat tidigare är Island ett kargt och jävligt land, bara massa svarta stenar och dyngraka människor överallt, tro fan att de skjuter isbjörnar i brist på annat. Men det kan vi inte acceptera.

Sedan förstår jag inte varför isbjörnarna inte simmar till Kanada i stället, där folk är mer vänligt sinnade. Att de aldrig lär sig.

”Vårt rum”?!
Robert Laul fläker ut sig på sina 25 kvadrat (han har inte riktigt samma krav som landslagslirarna, som enligt Richt numera vill ha i varje fall 30-40 kvadrat på sina rum mot tidigare 20-30), medan jag får nöja mig med jungfrukammaren: sju kvadrat, tältsäng och inget skrivbord utan jag får sitta i en fåtölj med datorn i knäet och skriva det här.

Jo, chips är min last.

Att jag åkte ut direkt på ”grisen” handlade mest om jag hamnade i alla ”grislekars” Bermudatriangel, det vill säga bredvid fru Thorén, som satte den ena efter den andra av oss i hopplösa situationer.

Sådärja, det var första gången i denna blogg som ni fick en skärva av den verklighet alla vi andra utom Laul lever i.

FAKTA
Namn: Johan Flinck.
Ålder: 32.
Gör här: Oklart.
Gör annars: Bevakar Ryssland för Sportbladet.
Utbildning: Gymnastiklärare.
Politisk åskådning: Socialdemokrat som gjort klassresa och nu bor i en flådig trerummare i Hammarby Sjöstad med stor altan.
Kuriosa: Släppte tre i senaste journalistlandskampen och har inte fått stå sedan dess.

Ganska mycket folk (200) när spelare och ledare landade på den lilla flygplatsen här i Lugano med sitt blågula flygplan. Det jublades bland de tillresta när första personen klev ur…men det tystnade ganska snabbt, det vara bara landslagschefen Lasse Richt…

Sedan kom Gråskallen och övriga ledare innan spelarna följde i strid ström och störst var jublet när Ibrahimovic dök upp, mycket beroende på att stora delar av ”publiken” bar Inter-tröjor.

Nu ska vi snart rulla ner för serpentinvägen och det är ingen dålig serpentinväg kan jag meddela. Det snurrar i skallen efter tio minuter och då har man ändå tio kvar. Ingen väg man tar på sexan direkt.

Regnet öser ner över Cornaredo som landslagets träningsarena heter, och det är en jävla tur att jag tagit med min blågula poncho. Jag visste att den reklamkampanjen där skulle föra något gott med sig till slut.

Tills jag skriver igen, håll till godo…

…borde inte konkurrentens reservkrönikör varit först med denna?

Det är ingen rast, ingen ro i det här jobbet. I säng vid fyra, snart är klockan tio och vi ska iväg till landslagets träning i Stenungsund. Sedan ska jag bli intervjuad av Partilles lokaltidning medan jag tittar på min moderklubb Jonsereds IF, som möter Utsiktens BK hemma på IP:n. Framåt kvällen ryktas det om schlagerfest på Miss Modins hotellrum. Däremellan ska X antal texter ha levererats. Tveksamt om jag hinner blogga så mycket mer i dag, ni får hålla till godo med den här lilla filmen från när vi provade EM-kostymen.

Rapport hade i går kväll ett inslag om Champions League-finalen där en ung rysk flicka intervjuades. Hon berättade att hon såg fram emot att få se hur ”en riktig fotbollssupporter ser ut” med tanke på alla engelsmän som invaderar Moskva.

…engelsmännen flyger alltså över svenskt luftrum om ni missat det.

Nu har jag packat ner fem block, tio pennor, tjugo batterier till min tape recorder samt tiggt till mig en sprillans digitalkamera eftersom min egeninköpta blev stulen i bussen hem från Chamonix. Jag är med andra ord förberedd för nästan sex veckors hårt EM-jobb. Dessutom har jag köpt gröna shorts, beige trefjärdedelsbyxor och ett par luftiga sandaler, bra att ha i REKORDVÄRMEN i Schweiz/Österrike.

…nu behöver jag bara en kostym också eftersom Spanjoren snart gifter sig med sin syrianska kvinna. Sägs att Tiger har bra modeller.

Men först och främst är det Champions League-final där min tippade slutsegrare Chelsea möter Manchester United som jag alltså tror vinner just den här matchen. Starkt ändå att pricka in Chelsea måste jag säga.

Eller som farsan mejlar:

Hej Robert!
Idag håller vi på Manchester United i Moskva – Englands svar på Blåvitt. En ny bragd för sir Fergusson.

Här skriver jag ett lagom långt, initierat och smådramatiskt inlägg om vårens journalistlandskamp i fotboll – 1-4 mot Finland – och inte en kommentar på tre timmar!

Dags att återgå till spelarfruar, huliganer och Zlatans senaste Hummer – det är ju uppenbart att det svenska, hårt kämpande journalistlandslaget i fotboll inte berör längre. För dåligt.

Sedan måste jag påpeka att alla nog inte tolkade mitt sommarjobbserbjudande helt rätt. Jag har fått mängder av den här typen av mejl:

Tjena!
Jag heter X X och är en fattig 18-årig student på Södermalm. Om 2 veckor tar jag studenten, sen är det sommar, öl och EM! Jag tror att jag är din man för jobbet då jag:
A) Har ett brinnande intresse för både svensk & internationell fotboll.
B) Har en liten sportjournalistdröm och det vore kul att jobba med dig.
C)  Är i stort behov av pengar.
D) Tycker det är kul att tippa och analysera matcher.
Ifall du vill ha ett CV så säg bara till, i övrigt så är din blogg kanon.
Tack
MVH
X X

…men tack i alla fall för alla mejl.

På torsdag samlas landslaget i Stenungsund. Då lanserar sportbladet.se sin nya EM-sajt. Från klockan 13.45 kan ni chatta med mig om det är något mer ni undrar över. Torsdag är också den dag jag åker till Göteborg för att inleda ett nästan sex veckor långt jobbrace. Torsdag är dessutom dagen efter Champions League-finalen där min tippade slutsegrare Chelsea ställs mot Manchester United. Om jag säger att jag tror att Man U vinner den matchen, kan jag då få fel?

Precis som i fjol valde alltså det finska journalistlandslaget att flyga in sina spelare till Stockholm. Traditionen är ju annars att bortalaget tar färjan kvällen innan, super ner sig kraftigt och bjuder sedan lamt motstånd så att hemmalaget kan vinna inför hemmapubliken (som till exempel vid senaste bortamatchen i Helsingfors i höstas). Som lagkapten påpekade jag detta för domaren under slantsinglingen men han vägrade ge oss segern på WO.

De dopade finländarna (det måste vi väl ända kalla dem?) med en Jan Tauer-look-a-like till höger på mitten kunde vinna ganska komfortabelt med 4-1, trots att förbundskapten Sillén rättade till sitt taktiska misstag och flyttade ner mig på mitten efter hand.

Finländarna kom enligt uppgift med sitt starkaste bortalag nånsin men vi höll ändå jämna steg ganska länge. Siffrorna rann i väg först mot slutet när det började hagla isbitar stora som enkronor från skyn och vi lyfte upp laget för att hämta in 0-1-underläget.

Fredriksson på C+ rullade in tröstmålet efter att ha rundat målvakten, elegant framspelad av SVT-Fjäll. Det var en match där ingen svensk journalist nådde över L L i betyg, därför ger jag fan i att sätta några, även om både Länstidningens utsände och Kalle Karlsson på konkurrenten visade sig vara pigga namn för framtiden.

Väl inne i omklädningsrummet på Stockholms Stadion väntade nästa kalldusch – bokstavligt talat. Super-Bosse (det måste varit han) hade stängt av varmvattnet med tanke på att Djurgården är på semester, och om man var nedkyld efter hagelskuren ute på plan, var det inget mot vad man var efter en minut i duschen.

Nu glömmer vi det här och går vidare.

I morgon 11.30 möts Sverige och Finland i den årliga journalistlandskampen på Stockholms Stadion.

Av en anonym och ytterst hemlig källa har jag fått loss förbundskapten Jakob Silléns planerade startelva, och jag noterar en stor överraskning; nämligen att det tidigare så framgångsrika innermittfältsparet Patrick Ekwall/Robbie Lauler splittras. Ekwall är utpetad på högerkanten medan jag själv startar som forward.

I stället satsar Sillén på två helt okända kort, Joakim Ufvenbrand från Länstidningen (vilket läns tidning?) och Kalle Karlsson från Expressen (ett artistnamn eller?). Jag kan inte påstå att jag förstår tanken bakom detta drag, och om förbundskaptenen Sillén återigen misslyckas med sin taktik bör han återigen överväga konsekvenserna.

Enligt en källa motiverar förbundskaptenen sitt nya taktiska drag så här:
– Sillén vill ha Laul på topp för att få mer spets. Och Ekwall på en kant för att han ska få tid på sig att bolla till fyra innan han har fått ner bollen på fötterna.

Startelvan i sin helhet:
Tobias Rosvall, Expr
–
Emil Karlsson, AB, Robert Tennisberg, Radiosporten, Viktor Arnkil, TT, Mattias Eklund, Onside
–
Patrick Ekwall, TV4, Joakim Ulfvebrand, Länstidningen, Kalle Karlsson, Expr, Lars Markusson, TT
–
Robert Laul, AB, Alexander Rikner, TT

På filten:
David Fjäll, SVT, Niklas Holmgren, Canal plus, Thomas Lindberg, Strömbergs förlag, Anders Fredriksson, Canal plus, Daniel Sjöberg, AB, Jakob Sillén, TT, Kjell Nilsson, DN.

Har ni läst Jeffans fredagskrönika? Gör det – speciellt alla ni svenskafans-skribenter med Marcus Birro i spetsen som drömmer om att få skriva för Sportbladet samtidigt som ni spyr på oss i andra spalter.

Med tanke på hur hårt agenten Claes Elefalk dementerar trovärdiga The Times story om att West Ham vill göra sig av med Fredrik Ljungberg är jag övertygad om att varenda ord är sant.

Jonas Olsson till EM, Lolo Chanko till Dynamo Moskva och Richard Money till IFK Norrköping – konkurrenten har mycket leva upp till. När räknar vi in den första bekräftelsen?

AIK nu bara fyra poäng efter Kalmar. Det svänger fort i årets allsvenska också.

Veckans Bank vs Niva ligger ute. Tycker att de glider undan mitt påstående, jag har fortfarande svårt att se dem med poncho, plasthand och solhatt, skrålandes till Markoolios nya. Vi får väl se om de motbevisar mig under EM.

Polacken på PunktSE visade upp årets herrsommarmode i dag. De här vita linnekalsongshortsen hade jag inte tagit på mig under vapenhot…

…å andra sidan har jag aldrig förstått mig på det här med mode.

Blev uppringd av en Hammarbysupporter som var besviken på medias rapportering av vad som hände efter derbyt. Enligt supportern gjorde sig polisen skyldig till grova tjänstefel i tunnelbanan och oskyldiga kom till skada. Men Sportbladet rapporterar ytterst sällan om de bråk som uppstår utanför arenorna.