Som svenskarna vid Poltava?
Inte alls. 
I natt intog jag Ukrainas nyrenoverade fotbollsborg och satte ner ett svenskt landmärke.
Höga galler, låsta dörrar och biffiga vakter fick agera rundningsmärken.

Min första tanke efter att grupp D stod klar handlade varken om Ukraina, England eller Frankrike.
Utan om Kievs Olympiastadion.
Lotten D2 innebär nämligen att Sverige spelar alla tre gruppspelsmatcher på samma arena.
Min andra tanke:
– Vart ska vi?
Jag dealade till mig en SWEDEN-skylt från lottningsceremonin och tog en taxi genom Kiev-natten i riktning Olimpiysky.
– Du vet att det är tre meter höga gallerstängsel? sa kollegan Wagner.

Det hade han visserligen rätt i men vad han inte visste var att det pågick en lottningsefterfest i anslutning till arenan, och här i öst är en ackrediteringsbricka mycket värd – oavsett vad den egentligen ger tillträde till. Vakterna vid gallergrinden släppte förbi oss utan närmare granskning.

Nästa problem: Olympiastadion var stängd, låst och släckt.
Vi stoppade en förbipasserande kvinna på chans och ni som tror att det var Olympastadions presschef Alexandra Grytsenok…ni tror helt rätt.
Man ska ha lite flax också.

Efter att ha förklarat hur många läsare Aftonbladet har (och brett på med några till) lovade hon att försöka ta oss förbi gorillorna, öppna de låsta dörrarna för att kunna knäppa vår bild och placera vår skylt.
Vi trängde oss igenom den glamorösa cocktailfesten där en kvinna lämpligt nog målade svenska flaggor på folks kinder. 
– Ge mig två, sa jag.

Resten av uppdraget gick på rutin. 
Känslan att kliva in på en 70 000-arena med endast gula och blåa stolar och vetskapen att här ska Sverige spela tre EM-matcher var mäktig, trots att stadion för stunden låg öde och halvt i mörker.
Det var känslan av att här kan stordåd uträttas och mirakel ske.

FOTNOT: ”Som svenskarna vid Poltava” är ett ryskt talesätt för någon som står handfallen och maktlös och myntades efter Karl XII:s fiaskoartade försök att knäcka ryske tsar Peter 1709. Poltava ligger också i Ukraina, 30 mil öster om Kiev.

KIEV. Ingen drömlottning – men fotbolls-EM 2012 kan bli en dröm ändå.
Sverige spelar alla gruppspelsmatcher på Olympiastadion i Kiev, slipper jobbiga resor och fansen kan förvandla staden till ett blågult fäste.
Förvisso i hård konkurrens med de blågula ukrainska fansen men ändå.

Allt pekar på att gruppen med Ukraina, Sverige, Frankrike och England blir en jämn grupp.

På papperet är givetvis de stora namnen favoriter men det är inte dåligt för Sverige som slår bäst ur underläge.

England lär se detta som en lätt grupp och det har straffat dem förr. Sverige möter England i andra matchen och slipper alltså garanterat Wayne Rooney.

Frankrike är svårt att veta exakt var de står, det samma gäller Ukraina som på papperet är ett en av EM:s svagare nationer men med hemmafördelen.

Det fanns värre grupper (B och C), det fanns en lättare grupp (A).

Den stora vinsten ur svenskt perspektiv är att Sverige slipper kuska land och rike runt, kan bygga ett bra bo i Kiev, fansen kan göra det samma och det blir garanterat häftiga matcher på Olympiastadion som rymmer 70 000 åskådare.

Sveriges öppningsmatch blir mot ett upppumpat Ukraina 11 juni och det blir en nyckelmatch. Ett bra resultat där och ni förstår själva vilket drag det kommer att bli inför Englandsfajten.

Efter att ha studerat alternativen ännu noggrannare (läs; studerat dem med Fitness-Wagner) byter jag ut Italien mot Tyskland…

…här Fitness bredvid en jättelik ukrainsk julgran.

Alltså: drömgrupp i kväll är Polen, Tyskland, Sverige och Irland.

Italien vet man aldrig riktigt var man har i ett gruppspel medan tyskarna kommer köra över allt och alla vinna på nio poäng. Och det passar Sverige perfekt att bli tvåa i gruppen (dessutom är det fan så mycket roligare med Tyskland än Italien som motståndare, ett sådant drag det skulle bli).

En andraplats i grupp A ger nämligen kvartsfinal i Gdansk, nära landslagsbasen och fancampen i Gdynia, på färjeavstånd från Karlskrona. Dessutom på självaste midsommarafton 22 juni. ”…och nu firar vi midsommar i Pontiac Silverdome” och allt det där. Eventuell kvartsfinalmotståndare är Holland som vi har en oplockad gås med sedan Algarve 2004.

Det kan bli en blågul fest à la Berlin 2006.

En andraplats i grupp A innebär att Sverige ”slipper” spel i Ukraina fram till finalen på Olympiastadion i Kiev och det kan vi leva med.

Sverige är dessutom bättre när vi får slå ur underläge, visar min högst ovetenskapliga forskning, och den breda allmänheten samt spelarna själva kommer aldrig att uppfatta en grupp med Tyskland som en drömgrupp.

Landade i just Kiev i går kväll och inom två timmar hade jag sett en jätteaffisch på Roxette (de spelar här på tisdag), min taximan hade blivit stoppad av polis för fortkörning (blev motsvarade 100 kronor i böter) och jag hade provat inhemska specialiteten ugnsbakad kanin (mycket gott)…

…som ni hör och ser kan allt hända.

Nu några timmars sömn innan det är dags att hugga i igen…

…är det något de kan i östeuropa är det att bygga flådiga hotell.

Lottningen ska börja klockan 18.00 svensk tid men räkna med förseningar, det brukar det bli. Fram till dess kan ni drömma om det här…

På torsdag sticker Fitness och jag till Kiev för fredagens EM-lottning klockan 19.00 (18.00 svensk tid). Även om vi redan har gått igenom det här med drömgrupper och mardrömsgrupper kan vi damma av det igen som en liten uppvärmning.

Grupp 1: Spanien, Holland, POLEN, Ukraina.
Kommentar: Värdnationen Polen innebär gruppspelsmatcher i Warzawa och Woclaw vilket gör att Blågult, om jag jag läser förbundet rätt, kommer att bo i Gdynia strax utanför Gdansk, på hotell Nadmorski, en båtresa från Sverige. Fotbollsmässigt är Ukraina dessutom tuffare (om än marginellt, Sverige vann med 1-0 i träningsfajten i höstas). Polen vore en guldlott på alla sätt. Spanien och Holland? Kommentarer överflödiga.

Grupp 2: Tyskland, ITALIEN, England, Ryssland.
Kommentar: Ryssarna vill Sverige knappast ha igen, minns kölhalningen i Österrike EM 2008. Sedan är Italien förstås inte sämre medan England saknar Wayne Rooney i alla tre (?) gruppspelsmatcher men med tanke på att deras B-lag körde över oss härom veckan är Italien nog att föredra i ett ”pest eller kolera”-val. Tyskland? Hade varit förbannat skoj men där har Sverige inte skuggan av en chans.

Grupp 3: Kroatien, Grekland, Portugal, SVERIGE.

Grupp 4: Danmark, Frankrike, Tjeckien, IRLAND.
Kommentar: I den här gruppen är Tjeckien mest utdömda men utförsbacken pekar uppåt efter starkt play off mot Montenegro. Träningsmatchen mot Danmark avskräcker (0-2) och jag undrar om inte Irland passar oss bäst. Där vet vi i alla fall ungefär vad vi får: hårt slit kombinerat med italiensk taktik. Vad det nu innebär…

DRÖMGRUPPEN
Polen, Italien, Sverige, Irland. 

MARDRÖMSGRUPPEN
Spanien, Tyskland, Sverige, Frankrike.

MIN GISSNING
Ukraina, England, Sverige, Danmark.

SUPERGRUPPEN
Spanien, Tyskland, Portugal, Frankrike. 

Med sin bok och angreppen på Pep Guardiola la Zlatan Ibrahimovic en enorm press på sina egna axlar.
Cirkusen inför mötet med Barcelona kan inte undgått någon i fotbollsvärlden.
Så hur skulle Zlatan hantera trycket?
Det var frågan.
Svaret?
En topprestation till ingen nytta.

”Jag triggas av hat och revansch”.
Meningen återkommer gång på gång i självbiografin ”Jag är Zlatan Ibrahimovic”.
Nu fick vi det på röd-svart-vitt på grönt också.

En norsk, en svensk och en Zlatanist – vad händer när man dissekerar Zlatan Ibrahimovic ihop med tre norrmän och en halvdansk?

Jo, jag reste till Norge igår för att vara med i just det programmet.

Det slutade med att jag var tvungen att såga dem för att de fortfarande använder ordet ”brassemål” för bicycleta.

När sluttade Arne säga brassespark? 1975? 1982? Inte sennare i vårt fall.

Förbundskapten Erik Hamréns EM-trupp är egentligen så stängd att det knappt är lönt att prata om vilka som eventuellt kan slå sig in. 23 man får åka till Polen/Ukraina i sommar och om man tittar på den 22-mannatrupp som var uttagen till Danmark/England förra veckan finns inte mycket förändringsutrymme.

Men saker kan förstås hända och så här ser det ut:

Danmark/England-truppen bestod av fem mittbackar, en ska bort. Rimligen Michael Almebäck nu när Andreas Granqvist även är ett alternativ till höger. Hur som helst kommer någon av dem att försvinna och vi är nere på 21 man (att åka till EM med fem mittbackar är inte aktuellt). 

Men där ska en tredjekeeper in, Pär Hansson, och vi är uppe på 22 namn igen.

En plats öppen alltså.

Den är i normala fall Tobias Hyséns, alla vet att Hamrén uppskattar att ”Tobbe” kan användas på flera olika positioner. Tobbe é klar.

Ni som hängde med på mattelektionerna räknar snabbt ut att därmed är det stängt, igenspikat, stoppskylt 23.

Eller?

Nej, så här tror jag att det kan bli:

Hysén går fint att använda till vänster och därmed finns fyra – ja till och med fem – spelare som kan användas på vänsterkanten: Sebastian Larsson, Chippen Wilhelmsson, Emir Bajrami, Martin Olsson och Hysén då.

I den kvintetten hänger Bajrami löst. Hans dipp är avgrundsdjup och som jag bedömer det krävs en succévår i Tweente för att rädda EM-platsen.

Om Erik Hamréns snack om ”framskjuten bröstkorg” och ”shining” (vad det nu betyder) ska gå att ta på allvar i fortsättningen bör Bajrami petas för att göra plats för en forward till, eftersom det framför allt är anfallsspelet som hackat.

(Sedan att Hamréns attitydtugg känns ganska platt och poänglöst är en annan diskussion som vi redan avhandlat).

Den forwarden kan mycket väl vara John Guidetti om han lyckas konservera nuvarande form. Han gjorde två mål och en assist i 4-0-bortasegern mot Vitesse och det imponerar. Framför allt imponerade hans andramål där 19-åringen var snabbare i tanken än alla andra spelare i straffområdet på den retur som uppstod. Den typen av straffområdesforwards saknas i EM-truppen, möjligen är Marcus Berg ett alternativ som ser ljuset i tunneln efter en tung tid och har mer erfarenhet av landslagsspel än Guidetti.

Men Guidettis grundkapacitet är högre och i en svensk 23-mannatrupp borde det finnas plats för ett av nationens stora framtidsnamn.

Ska det bli fler förändringar som öppnar upp för spelare som Albin Ekdal eller Rasmus Jönsson krävs nog skador eller tunga formsvackor på låt säga Samuel Holmén och Alexander Gerndt.

Namn:  Karl Fredrik Ljungberg.

Födelsedag: 16 april.

Ögonfärg: Blå.

Hårfärg: Uppseendeväckande.

Syskon: Lillebrorsan Philip.

Mina intressen: Spela fotboll, bada med skum och klä ut mig till Johnny Rotten.

Djur jag tycker om: Hund (men inte Hoffa och Trustor).

Godaste mat jag vet: Slottsstek och kokta grönsaker.

Favorit godis: Kexchoklad.

Bästa bok jag läst: ”Att vara Per Gessle: En auktoriserad biografi” av Sven Lindström.

Bästa musikgrupp/artist: Per Gessle.

Bästa låt: Per Gessle.

Bästa film: Per Gessle.

Favoritbil: Per Gessle.

Favoritpogram på tv: Shogun.

Jag gillar bäst: Per Gessle.

Jag avskyr mest: Bitchiga kommentarer.

Vill jag bli när jag blir stor: Samuraj.

Kille/tjej jag vill ha chans på: Så länge hon går 20 meter bakom.

Favoritcitat: “So what are we going to do? Sit around bars, sipping Cosmos and sleeping with strangers when we’re eighty?”.

Förr eller senare var Fredrik Ljungberg förstås tvungen att bemöta bombmattan som Zlatan Ibrahimovic levererar i sin bok.

Nu är det gjort.

– Det är synd om honom att han måste sjunka så lågt och skriva så bitchiga kommentarer om mig och många andra inom fotbollsindustrin, vad jag förstått, för att sälja en bok, säger Fredrik till Sportbladets Johan Flinck.

Utöver att ordvalet ”bitchiga kommentarer” är smålustigt tänker jag så här:

Konflikten Zlatan/Ljungberg var uppenbar för alla som följde landslaget under -00-talet. Det var gester och hyschningar och regelrätta bråk på spelarhotellet, bland annat det som jag avslöjade under VM 2006. Att Zlatan inte skulle nämnt något om detta i sin självbiografi hade varit ännu konstigare.

Nu gjorde han det – fast på fel sätt.

I stället för att redogöra för bakgrunden, varför det gick snett från början, varför konflikten inte gick att lösa, hur det påverkade landslaget, om det fungerade på planen, valde Zlatan att arrogant raljera över en av svensk fotbolls stora i modern tid.

Zlatan hade möjligheten att berätta men valde en annan väg.

Å andra sida har även Ljungberg den möjligheten men inte heller han vill ge oss en fördjupad förståelse av en för svensk fotboll ganska unik konflikt mellan två superstjärnor.

I stället landar allt i ett förvisso underhållande, men ganska platt ordkrig.

Det är varken synd om Zlatan eller Fredrik Ljungberg, däremot är det lite synd om alla landslagsfans som vill veta.

Så här dagen efter är det klart att landslaget trycks ner i strumplästen och sågas från alla håll och kanter, med alla möjliga och omöjliga argument.

Två raka förluster, varav en plattmatch mot Danmark, då blir det så.

Men om sju månader, när EM sparkar i gång, är matcherna glömda, förutsättningarna nya och Sverige har en konkurrensfördel det inte talas så mycket om.

Erfarenheten från mästerskap.

Isaksson – VM -02, EM-04, VM -06, EM -08.
– 
Lustig – noll mästerskap.

Mellberg – EM -00, VM -02, EM-04, VM -06, EM -08.

Majstorovic – EM -08.

Olsson – noll mästerskap.
– 
Larsson – EM -08

Svensson – VM -02, EM-04, VM -06, EM -08.

Källström – EM-04, VM -06, EM -08.

Chippen – EM-04, VM -06, EM -08.
–
Elmander – VM -06, EM -08.

Zlatan – VM -02, EM-04, VM -06, EM -08.

…det är inte alla landslag som kan ställa upp med en så erfaren startelva vilket kommer att behövas när det tunga allvaret sveper in över Polen/Ukraina i sommar, när allt ställs på sin spets, när det gäller att leverera under maximal press.

Tyvärr är det i backlinjen rutinen saknas och det känns inte helt bra.

Vem ringer Teddy och Alexandersson?