Zlatan står när de andra faller.
Bokstavligen.
Jag har funderat lite kring en världsstjärna som aldrig filmar.

Zlatan Ibrahimovic är inte nominerad till årets internationella guldboll. Däremot toppar han en lista det inte pratas lika ofta om: världsstjärnor som sällan eller aldrig filmar. 

”Aldrig” är kanske att ta i, det är möjligt att det finns situationer där den svenske toppforwarden ramlat lätt eller utnyttjat domarens position. Men när det gäller Zlatan får vi gräva djupt i arkiven för att hitta kritik mot honom på det här området.

Om vi för enkelhetens skull jämför Zlatan med de offensiva spelare som är nominerade till årets internationella guldboll hittar vi mängder av namn som inte drar sig för att utnyttja den omdiskuterade gråzonen i fotbollssporten:

* Den storvuxne forwarden Didier Drogba till exempel, en av de mest kritiserade när det gäller att lura till sig billiga avblåsningar. Eller Samuel Eto’o, inte lika stor och faller inte lika lätt, men inte heller något moraliskt rättesnöre.
* Vi har knatteligan som bär favoritskapet till guldbollen med Andrés Iniesta, Wesley Sneijder, Xavi och Lionel Messi. Spelare som inte har lika många kilo att sätta emot ute på planen – och därmed vet att förstärka vid rätt tillfälle (även om de är långt ifrån flitigast på det området).
* Vad mer? Tja, det går naturligtvis att fortsätta med Cristiano Ronaldo, David Villa och Arjen Robben med flera. Utöver de 23 nominerade guldbollsspelarna ringlar kön lång, ta bara en artist som Ibrahimovics egen lagkamrat Filippo Inzaghi.

Det finns naturligtvis även stjärnor som – likt Zlatan – håller sig på benen för det mesta, inte minst målvakter och mittbackar (förutom Lucio) och poängen är inte att ”Ibra” är unik – utan att han är speciell. 
En del av förklaringen ligger säkert i det Milan-vicepresidenten Adriano Galliano säger om ”Ibra” inför kvällens Champions League:
– Svensken har en förödande kraft och har visat upp otroliga resultat i fystesterna.
Något som visar sig i statistiken.

I säsongens CL ligger Zlatan fyra i listan över orsakade frisparkar, han har ”kostat” Milan hela 13 stycken på fyra matcher. När det gäller statistiken över frisparkar som Zlatan fixat för Milan får man leta länge efter hans namn, bara fyra stycken på lika många matcher. I stället för att falla i närkamperna faller Zlatans motståndare.

En intressant notering är att just filmningar är ett område jag inte kan påminna mig ha sett eller hört Zlatan uttala sig om. Kanske får han inte frågan eftersom han aldrig blir föremål för den typen av diskussioner. Men om Zlatan undviker att lägga sig av moralisk övertygelse vore det intressant att höra vad han tycker om kollegor som Drogbas och Ronaldos inställning till filmningsfenomenet. Det kan bli uttalanden som rör om i fotbollsvärlden.

Eller också svarar han med att filma till sig en straff mot Auxerre i kväll som beskrivs som något av en ödesmatch. Ställ ett missat åttondelsavancemang mot en svandykning i skarpt läge och jag tror att Zlatan väljer det senare alternativet. 

Även om han hellre verkar vilja avgöra på andra sätt.

Slökollar Fulham-Mancester City och noterar att såväl Carlos Tévez som Yaya Toure springer runt i någon form av halsduk eller möjligen väldigt avancerad underställspolotröja. Nästa steg – täckjacka?

…möter man Samuel Eto’o räcker det dock inte långt med halsduk – då behövs tyngre skyddsutrustning. Lär ge ett par matcher i efterhand det där.

Nu verkar det inte påverka Tévez spel särskilt mycket som varit briljant under första halvlek på Craven Cottage. Den oerhört store Fulham-supportern Diego Armando Maradona måste vara djupt tagen och skakad efter 0-3 mot City på 45 minuter. Maradona som var på plats av någon outgrundlig anledning.

Johan Elmanders succé kom överraskande men ändå inte. Även om Elmander får mycket stryk och kritik för sina insatser i landslaget är han i grunden en fotbollsspelare som är bra på riktigt. Vi har nu tre svenska spelare som färgat i Premier League under hösten – Elmander, Sebastian Larsson och Jonas Olsson. Ingen av de har någon särskilt dominerande roll i Erik Hamréns landslag: Elmander kommer inte till sin rätt, Larsson har ingen ordinarie plats i elvan och Olsson är inte ens ordinarie i truppen. Det kanske är värt att fundera över.

Det spekuleras givetvis i varför Laul Calling lades ner. Vissa missar målet helt, framför allt Patrick Ekwall på sin blogg. Tittarsiffrorna har varit finfina även under hösten (snitt på 100 000) och Aftonbladet/Sportbladet vill därför fortsätta att göra ett längre diskussionsprogram om fotboll. Skillnaden är att jag inte kommer att leda det till våren, och då måste man också byta namn. Konceptet lever alltså vidare medan Robert Laul gör något annat. Som jag resonerade kring redan under första avsnittet: om man nu har en tidningsröst och ett radioutseende, vad ska man då göra i TV? 

…men det har varit en lärorik och rolig resa.

Jaha, vad fick vi ut av det här då? Förutom att Sverige fick visa att de faktiskt kan spela försvarsspel även utan en envis gråskalle till förbundskapten?

Tja, kanske att Sverige ska spela med Anders Svensson och Kim Källström centralt och med Pontus Wernbloom strax framför om det inte ska bli 1-4 en gång till mot Holland. De som gapade efter Lasse Lagos och det gamla landslaget måste haft en herdestund framför TV:n eller på Ullevis läktare. Till viss del håller jag med, jag tycker att mittfältet fungerade jävligt bra, åtminstone i defensiven.

Framåt är Sverige ärligt talat inte så mycket vassare utan Zlatan som kan hålla i boll medan övriga flyttar upp. Speciellt när man ligger så lågt och positionsfokuserat och det inte finns någon ambition i djupled annat än när Chippen eller Lustig eller ”Boom Boom” fick upp fart av en slump. Ska Sverige spela som Sverige spelade mot Tyskland, då behövs mer speed framåt. Men i dagens startelva finns inte en gubbe som gör under tio blankt på 60 meter. Det går för långsamt, blir för många felvända spelare som inte vågar/kan löpa ut. Nu såg vi inte ett enda svenskt avslut på mål. Det spelet tar oss inte heller till EM.

Tobias Hysén? Han satt väl på läktaren antar jag.

Olof Mellberg saknades i dag igen, trots noll insläppta. Men Daniel Majstorovic gjorde en riktigt bra match.

I allsvenskan hade Alexander Gerndt skjutit när läget dök upp sista minuten, inte tvekat. Bollen skulle antagligen suttit i nättaket.

Chippen var faktiskt rätt pigg. Och Rasmus Elms inhopp inte alls dumt. Tuffare och kvickare än jag minns honom.

…men bäst i Sverige som vanligt Anders Svensson. Även om han har en bit kvar till Bastian Schweinsteiger.

Sammanfattningsvis en okej insats mot bra motstånd i en avslagen men inte helt avslagen träningslandskamp. Sverige hade ett försvarsspel igen. Men utan Zlatan kostade det ett anfallsspel. (Det lät väl bra? Nästan Simon Bankskt).

Till sist: att Tyskland skulle bli mållösa gick att räkna ut med röva och en krita på förhand. Klose var inte med.

PS Någon som vill köpa en bil?

Hade helt missat att Sveriges startelva kommit. Så het är alltså landskampen mot Tyskland.

I alla fall:

Isak – Lustig, Granqvist, Maestro, Wendt – Svensson, Kim – Seb, Wernbloom, Chippen – Toivonen.

Att Behrang Safari skulle petas var hugget i sten. Erik Hamrén öppnade för detta redan under en presskonferens inför Hollands-landskampen. Lägg därtill det överilade bytet i paus mot Holland. Nu får Oscar Wendt visa upp sig, rätt eller fel får framtiden utvisa men Safari är kanske inte hetast i världen just nu, även om många klubbar sägs ligga på för hans namnteckning.

Gillar att Hamrén äntligen spelar med Anders Svensson, Kim Källström och Pontus Wernbloom i de centrala mittfältsrollerna. Frågan är om inte ”Boom Boom”, där han befinner sig i karriären, kommer allra bäst till sin rätt i en mer offensiv roll på den här nivån.

Rasmus Elm lär rimligen komma in i paus eller strax efter, vore spännande att se honom, frågan är bara var? Marcus Berg och kanske Johan Wiland högaktuella för tidiga byten, Isaksson borde Hamrén rimligen veta var han har.

Alexander Gerndt? Kvart-tjugo minuter hoppas jag få se honom i alla fall.

Nåddes av nyheten att AIK FF som majoritetsägare kräver extra bolagsstämma för att byta ut bolagsstyrelsen. Något som var oundvikligt med tanke på hur illa skött AIK Fotboll AB är. Jag tog upp detta i en krönika häromdagen om ni vill ha konkreta exempel. Dessutom anser jag att det är bra att striden kommer nu och inte vid ordinarie bolagsstämma i mars. En krönika som delvis missförstods, jag menade inte att enbart mörkermän är missnöjda med situationen, tvärtom – jag menade att de inledningsvis var drivande och siktade in sig på bolagsstyrelsens sportsliga och ekonomisk misstag då klubbledningen satte hårt mot hårt gällande våld och terror. Jag får ta på mig om jag var otydlig där.

Lite mer Fotbollsgalan då…

Mycket riktigt blev den stora nyheten efteråt Zlatan vs Cruijff – även om agenten Mino Raiola fick göra de skarpa uttalandena:  ”Han är på väg att bli senil”, säger Raiola om Cruijff i konkurrenten.

…intressant att TV-kanalens Fotbollshemsida inte plockar upp storyn. Men det kanske känns elakt efter en hel dags gullande med Cruijff?

Malmö FF går 10-15 miljoner back medan Helsingborg gör ett nollresultat. Jag har varit inne på det tidigare: frågan är om inte HIF står bättre rustade för framtiden.

Den här kan man fundera över: om Zlatan var utklädd till kirurg, varför kröp han då ner i tvättsäcken?

Sitter med känd TV-expert på tåget till Stockholm. Petningen av Ralf och att det kvoteras in tjejer på sportsidorna ämnen som kommer upp. Jag ligger lågt.

Tittarsiffrorna rasar för Fotbollsgalan. Bra bit under miljonen nu. Jag är inte förvånad. Intresset för svensk fotboll rekordlågt även om intresset för Zlatan råkar vara rekordhögt.

Stoppa pressarna, detta pressmeddelande kom precis från Sef:s Tommy Theorin:
• 2011-11-16. För fri publicering.
Inget Royal League 2011
Lagen i den norska Tippeligan har nu officiellt tackat nej till att medverka i Royal League. Därmed står det klart att turneringen inte spelas 2011.

…satan i helvetet, vad ska man nu göra till vintern. Jävla norrmän. Annektera.

Till alla som undrar: jag har inget otalt med Zlatan. Han är varmt välkommen till vårt program. Vi spelar in vårt sista avsnitt på torsdag. Det är bara för Zlatan att höra av sig om han vill vara med. Informationschef Nystedt har mitt nummer. Det finns en hel del att prata om. Jag kan sträcka mig så långt som att han får en årsförbrukning Laulkallingar.

Var en timme för tidig till Malmö Arena där Fotbollsgalan hölls. Som vanligt när man har med Svenska Fotbollförbundet att göra krävdes en del snack för att bli insläppt. SvFF kämpar hårt för sin Nordkorea-stämpel.

Jag slapp åtminstone stå utomhus. Hittade till och med stol & bord i den trapphusentré jag förvisades till.

Kvällens stora story måste vara att dra loss bilden med och snacket mellan Johan Cruijff och Zlatan Ibrahimovic. Tror nog att mr Z är ganska ödmjuk inför det mötet, även om holländaren gått hårt åt Zlatan i några krönikor genom åren.

J-Wix efter en timmes fotografering på röda (gröna) mattan: ”Fan vilken ung brud Lennart Johansson skaffat?”.

…det var alltså Lelles barnbarn.

Annars tunt med kändisar. Per Carlén på topp tio-listan, då fattar ni.

Johan Cruijff gjorde presskonferens i pressrummet. Sedan kom livvakter/säkerhetsvakter (?) för att inspektera lokalen. Det var inför att Zlatan skulle dit. Zlatan vs Cruijff 1-0.

Priserna, då:

Roland Nilsson årets tränare – check.

Ivo Pekalski årets nykomling – check. 

Johan Wiland årets målvakt – check.

Olof Mellberg årets back – inte alls check. Hur tänkte juryn där? Gjort ett av årets värsta misstag i landslaget. Jag ville ge till one touch-Danne. Samtidigt ett problem när allsvenska spelare ska mätas mot landslagsutlandsproffs.

Alexander Gerndt årets allsvenska spelare – check.

Hade glömt gissa på årets mål men allt annat än Linus Hallenius anser jag vara uppgjort. Vi får se.

Roger Blomquist, SVT, till Manon Melis (årets allsvenska damspelare): ”Hur ofta går du i högklackat?”. Sedan härmar Blomquist hur hon staplar fram. Kvällens syn så långt.

Pontus Wernbloom årets mittfältare – check.

Zlatan Ibrahimovic årets anfallare – check.

Linus Hallenius årets mål – check.

Vinglig, galaklädd brud till mig precis: ”Jag har hicka, kan du hjälpa mig att få bort den”. Jag sa åt henne att gå till baren, jobbar ju för guds skull.

…och Guldbollen, hans femte, naturligtvis till Zlatan. Det fanns ingen annan kandidat, Z är för överlägsen bland svenska landslagsspelare just nu.

Zlatan till mig nu precis i pressrummet:

– Laul? Lever du? 

Absolut. Grattis.

– Tack.

…han lät glad. Det går åt rätt håll.

ÅRETS MÅLVAKT

Johan Dahlin, Malmö FF

Pär Hansson, Helsingborg

Andreas Isaksson, PSV Eindhoven

Johan Wiland, FC Köpenhamn

KOMMENTAR: Given. Har varit en klippa i ett FC Köpenhamn som gör succé i Champions League. Andreas Isaksson fortfarande nummer ett i landslaget men Wiland har haft ett bättre klubblagsår.

ÅRETS BACK

Daniel Andersson, Malmö FF

Joel Ekstrand, Helsingborg

Daniel Majstorovic, AEK Aten/Celtic

Olof Mellberg, Olympiakos

KOMMENTAR: Jag begriper inte varför utlandsproffs ska blandas med allsvenska spelare. Det går knappt att jämföra one touch-Danne med Olof Mellberg och Daniel Majstorovic som dessutom är/brukar vara klippor i landslaget. Men Mellbergs tackling mot San Marino  m å s t e  ha diskvalificerat honom här. Och Majstorovics insats mot Holland petar väck honom. Ge one touch priset, för fan.

ÅRETS MITTFÄLTARE

Wilton Figueiredo, Malmö FF

Kim Källström, Lyon

Anders Svensson, Elfsborg

Pontus Wernbloom, AZ Alkmaar

KOMMENTAR: Vi ska inte glömma att Kim Källström skickade Real Madrid ur Champions League i våras. Men det känns som att landslagsinsatser ska värderas lite högre. Boom Boom Wernbloom har gjort det bra i AZ Alkmaar men framför allt två mål mot Ungern. Den avgörande insatsen bör premieras.

ÅRETS FORWARD

Alexander Gerndt, Gefle/HIF

Tobias Hysén, IFK Göteborg

Zlatan Ibrahimovic, Barça/Milan

Ola Toivonen, PSV Eindhoven

KOMMENTAR: Här är det visst inget att diskutera.

ÅRETS NYKOMLING

John Guidetti, BP/Man City

Erik Israelsson, Kalmar FF

Johan Larsson, IF Elfsborg

Ivo Pekalski, Malmö FF

KOMMENTAR: Lurigt. Står mellan John Guidetti och Ivo Pekalski, jag ger priset till Ivo som trots allt spelat seniorfotboll hela vägen och varit nyckelspelare i laget som vann allsvenskan. Guidettis tid kommer. Förhoppningsvis.

ÅRETS ALLSVENSKA SPELARE

Daniel Andersson, Malmö FF

Wilton Figueiredo, Malmö FF

Alexander Gerndt, Gefle/Helsingb.

Anders Svensson, Elfsborg

KOMMENTAR: Lite rättvisa måste vi väl kunna skarva till? Alex Gerndt är min vinnare, starkt att leverera i två olika klubbar samma säsong, vilket gav en titel och ett silver. Det är omöjligt för en forward att få pris i ”sin” kategori så länge Zlatan är aktiv, så Gerndt bör få priset här i stället. Men jag tror att det går till one touch-Danne Andersson…publiken ska ju ha något att jubla åt.

ÅRETS TRÄNARE

Sixten Boström, Örebro SK

Conny Karlsson, Helsingborg

Roland Nilsson, Malmö FF

Peter Swärdh, Mjällby

KOMMENTAR: Malmö FF drog längsta strået till slut. Det bör premieras. ”Rolle” svarade dessutom för många kloka beslut som ledde till guldet, på som utanför planen.

Guldbollen? Tja, jag kan inte tänka mig att det varit särskilt segdragna diskussioner i år heller. Det blir sällan det om det bara finns en kandidat.

Då har vi lagt ut veckans Laul Calling-avsnitt med Emir ”Robocop” Bajrami i studion. Om ni undrar över smeknamnet beror det på att Emir kallas så sedan han tvingas bära en ”mekanisk fot”, en så kallad pneumatisk behandlingsortos över sin nyopererade fotled.

Bajrami är en skön lirare, det visste ni redan. Men jag blev positivt överraskad att han har mycket kloka åsikter när vi faller ner i djupare resonemang.

Stor skärm här, lite mindre nedan.

…förlåt, jag glömde att vi har ett extramaterial, HELA Långbenta reporterpumans exklusiva intervjun med Jonas Olsson & Sebastian Larsson. Spana in den här.

Jag är inte särskilt förvånad att Alexander Gerndt får chansen i landslaget nu. Möjligen trodde jag att det skulle dröja till januariturnén men nu ska Johan Elmanders höna värpa och då tycker Erik Hamrén att det är ett bra läge att prova den allsvenske skyttekungen. Två tummar upp från mig.

…om ni vill fundera vidare på skillnaden mellan Lasse Lagos och Hamrén hade Lagos i detta läge plockat med Rade Prica med motiveringen ”han är närmre en plats i truppen”. Jag säger inte att någon taktik är bättre än den andra, det är möjligt att Sverige hamnar i en situation där man hade vunnit på att Rade varit med mot Tyskland…men spontant har jag svårt att se vad det skulle vara för situation.

Det jag gillar med Gerndt, då:
han har ett snudd på unikt tillslag (med svenska mått mätt) som han använder betydligt oftare än många andra forwards. Det gör honom till ett ständigt hot. Rör sig över stora ytor, svår att fånga upp för en backlinje, bra på att ta in boll. Du kan komma rätt långt på det.

Zlatan är med i truppen. Är han med när matchen spelas också? Tidigare har Zlatan gärna nobbat träningslandskamper, å andra sidan är han lagkapten nu, kanske sätter Zlatan ett värde i det.

Rasmus Elm är tillbaka. För knappt två år sedan ansågs han vara den störste talangen sedan just Zlatan. Nu är det bara att hoppas att utvecklingen kan ta fart igen, efter ett besvärligt 2010. Men jag är lite fundersam över var på en fotbollsplan Rasmus Elm egentligen ska användas? Spontant känns en fri kantroll som det bästa – har Sverige råd med det? Och blir Elm den yngste tillräckligt bra igen efter ett förlorat år? Många frågor som behöver svar.

Gerndt fick plats men inte Ivo Pekalski. Den nyblivne 20-åringens tid kommer. Troligen redan till januariturnén. Spelar ingen större roll, även om det så klart inte hade skadat för Ivo att lära känna Olof Mellberg och kompani redan nu.

Det känns annars som Hamréns syfte med denna träningsfajt är att fortsätta trimma ihop EM-startelvan och det nya spelsystemet, snarare än att testa massa nytt. Känns som rätt taktik, och av den anledningen gör det inte så mycket att Pekalski får vänta två månader på debuten.

Det är tydligen osäkert om Miroslav Klose kommer till Göteborg. Det lutar åt ett nej. Men vi som varit med ett tag vet att Klose överraskat förr.

Förbundet ska såga upp Lennart Johanssons pokal för att se om det verkligen står ”Bajen Forever” inuti. Om inte detta är ett skämt måste Lagrell ha fått en köldknäpp.

…vad är nästa steg? Att såga upp Lennart himself för att se om hjärtat verkligen är svart-o-gult?

Till sist, eftersom det har i allra högsta grad har med landslaget att göra; en sista ledtråd till torsdagens Laul Caling-gäst: ”Han höll sitt debutant-tal efter landskampen mot Bosnien i våras och bjuder på en skön story kring det i programmet”.

Den här liraren måste väl ändå vara det yttersta beviset på att jag hamnat i boskapsvagnen på tåget till Stockholm?

…hon hade varit i Malmö och tyckte 2-0 var i underkant.

Jag lämnar alltså silverstaden och tuffar upp mot huvudstaden. Trevligt ställe Helsingborg och sympatisk förening. Om jag bara haft jobb, bostad och kvinna i trakterna kunde jag mycket väl tänkt mig att bo där. Om inte annat för att grilla ett T-ben med Erik Edman då och då.

Mitt besök resulterade i den här nyhetskrönikan: ”Grattis MFF – men HIF står bättre rustade för framtiden”.

Arne Hegerfors i TV4:s morgonpanel om one touch-Danne: ”Nu är han erkänd!”.  

…den gode Arne måste ha missat EM 2008.

Den långbenta reporterpuman jobbar på ett Laul Calling-knäck med Miroslav Klose – vi tänkte ta med honom till Borås Djurpark så han får träffa ett par lejon under sitt Sverigebesök – men enligt Tysklands presschef är hans engelska för dålig. Nu letar vi efter en fotbollsintresserad tolk som förstår termerna.

Allsvenskan är över och den går till historien som den mest ointressanta sedan jag började jobba som sportjournalist (2001).

…med ointressant menar jag att det aldrig tidigare under 2000-talet varit så dåligt intresse kring vår högsta serie. Det enda folk verkar bry sig om är AIK, oavsett vad fan som händer i andra delar av landet. Hälften bryr sig om klubben på riktigt, en fjärdedel är irriterade på klubben oavsett vad, och den sista fjärdedelen gnäller på att det skrivs för mycket om AIK. AIK borde ha en stående plats i högsta serien.

MFF och HIF är välskötta och sympatiska klubbar med riktigt bra fotbollsspelare, fina arenor och ambitioner, men endast de närmast sörjande verkar bry sig. Förutom folk i städerna Helsingborg och Malmö känns det som att intresset varit så gott som stendött för denna guldstrid. Fotbollen behöver lag från Stockholm och Göteborg i toppen.

…personligen tycker jag precis tvärtom, racet mellan Skånelagen har varit intressant som fan men att spelare och ledare kunde jabbat lite mer mot varandra för att jaga upp stämningen. Nu blev det en del tjafs om Simpsons men det var också det enda. Där saknades artister som Bojan och Mutumba.

I morgon klipper vi torsdagens Laul Calling med ordinarie, svensk herrlandslagsman. En ledtråd: hans favoritfilmer är Scarface, Gudfadern och Nyckeln till Frihet.