Allt annat än seger är underkänt
avOman är rankade 79:a i världen, Sverige 42:a. Det betyder inte så mycket här, båda lagen saknar sina bästa spelare, framför allt Oman som i praktiken kommer med ett OS-lag (U23) och utan sin förbundskapten Claude Le Roy som är i Angola och kommenterar Afrikanska mästerskapen.
Oman har bara en proffsspelare i Europa, Boltons reservkeeper Ali Al-Habsi. Landets fotbollsstjärna är Fawzi Bashir, 25, till vardags i Bani Yas i Förenade Arabemiraten. Ingen av dem är med i truppen som saknar ytterligare åtta Gulf-proffs.
De spelar 4-4-2 och har haft defensiva problem senaste tiden, enligt den lokale journalist jag bubblat en del med. Framåt är de kvicka och ganska bollskickliga, sägs det.
…trevliga också. Jag träffar dem i hissen och utanför mitt hotellrum varje dag.
Oman är för övrigt ett behagligt land att vistas i som turist (journalist). Folk är vänliga, generösa och hjälpsamma. Kriminaliteten är låg i och i huvudstaden Muskat rör vi oss utan obehag dygnets alla timmar. Men politiska partier är förbjudna och religionsfrihet existerar bara så länge det inte krockar med islamiska moraluppfattningar.
Enligt UD bor 50 svenskar i Oman – kommer de till Sultan Qaboos nybyggda (2007) Seeb Sports Stadium i kväll? Seeb är den mindre av Muskats fotbollsarenor med plats för 7000 åskådare. Biljetter köper man tydligen utanför arenan innan avspark, jag tror inte de kostar mer än en riyal (tjugo spänn).
…en timme före avspark är vi inte mer än 50 pers på plats.
Internet fungerar kanon mot alla odds men när jag skulle koppa in strömmen fick jag en el-kyss som kunde kostat mig tungan.
Sveriges startelva blev den jag la ut på bloggen häromdagen, plus att det visade sig att Anders Svensson kan spela. Jag kommer mest att titta på hur Emir Bajrami och Guillermo Molins sköter sig, det är på kanterna det på kort sikt finns möjlighet att ta en riktig A-landslagsplats.