Startelvorna börjar klarna inför landslagets två träningsmatcher mot USA och Mexico. Frågan är bara vilken som ska spela vilken match? Räkna i alla fall med Daniel Nannskog och Mikael Dahlberg på topp eftersom Denni Avdic har problem med hälsenan. Det börjar också klarna vilka som imponerar på den här resan: Mittbacksparet Mattias Bjärsmyr och Rasmus Bengtsson, innermittfältarna Rasmus Elm och Gustaf Svensson samt Daniel Nannskog som visar klassen emellanåt. Jag tycker också att Alexander Farnerud ser pigg ut, men man förleds kanske av hans kvicka spelstil, felprocenten kan fortfarande vara lite hög. Vi får se var det tar vägen. Jag gillar som sagt Andreas Dahl, men det kan vara för mycket häng-med-huvudet där.

Gråskallen var inte helt nöjd med kvaliteten på dagens träning:
– Det är för dåligt, killar! vrålade han vid ett tillfälle.

…något sådant har jag inte hört tidigare.

Förbundskaptenen fick naturligtvis många frågor om Marcus Bergs påstådda slagsmål och kritiken från Groningen-tränaren Ron Jans om dålig attityd. Jag vet inte exakt vad Gråskallen menar, men vid ett tillfälle säger han faktiskt så här enligt min bandsspelare:
– Marcus har ett kroppsspråk som ser ointressant ut.

Patrik Anttonen var tillbaka efter sin förkylning. Ni kan pusta ut igen.

Gustaf Svensson framstår annars som den här resans mest profilerade citatmaskin. Gårdagens ”Alla är medvetna om att Blåvitt tar SM-guldet” följdes upp med några klockrena citat om bästa polaren Marcus Berg. Ni har de snart i tidningen och på nätet. Svensson berättade också att han och Berg var i Sälen över jul/nyår.
Skidor eller snowboard?
– Nä, inget. Vi vågade inte. Jag skulle ju hit till Los Angeles och hade hängt mig själv om jag blivit skadad. Det får bli efter fotbollskarriären, sa Svensson.

…tyvärr tappade jag bort den givna följdfrågan: vad gör ett gäng fotbollsspelare i Sälen om de inte åker skidor eller snowboard? Fjällvandrar? För de håller väl inte det tempot mitt eget kompisgäng satte upp när vi åkte till Sälen i 20-årsåldern med varsin välfylld dunk? Då blev det nämligen inte mycket åkning.

Pia Sundhage strök runt träningsplanen och morsade på de svenska ledarna. USA:s damer tränar på planen intill i morgon. Sundhage är dessutom inbjuden till matchen mot USA, däremot hade Richt inte fått tag på Fredrik Ljungberg ännu. Ljungberg är aktuell för ett besök inför Mexico-matchen som spelas i Oakland, inte så värst långt från Seattle där Fredrik nu håller till.
– Men han är omöjlig att få tag på, sa Richt. Det har han alltid varit, även när han spelade.
Svårare än Zlatan?
– O ja. Zlatan svarar direkt.
Ja, han svarar till och med på våra samtal numera.
– Ni har ju skaffat er en hovreporter.

Det snackas en del om att Aftonbladets chefredaktör Jan Helin är den som håller i kontakterna och gör intervjuerna med Zlatan. Ännu så länge finns ingen anledning att ha synpunkter på det. Jag tror till exempel inte att Helin skulle kalla en skallning för en huvudrörelse.

The Standard eller Viper Room är tydligen ställen man ska besöka om man vill göra downtown LA by night. Men jag tvekar…vi är trots allt fyra vanliga killar från Göteborg med omnejd. Släpper dessa place ens in folk i lågskor?

Karlsson mejlar roligt avd Hela Sverige håller andan.

Som jag misstänkte blev det lite snack kring Gustaf Svenssons kaxiga uttalande. Nu gäller det att leverera också.

Alla goda ting är tre, så här har ni en tredje länk, nämligen den där ni röstar på årets bästa sportblogg.

Gryning i LA, träningen är tidigarelagd, 10.00, eftersom en utflykt till Universal Studios står på schemat. Den utflykten planerades ifjol också, men ställdes in eftersom spelarna hellre ville besöka en närbelägen shoppingmall. Anders Svensson köpte ett par jeans. Det funderar TT-Skiöld och jag på att göra i år.

Lund och Ledstjärnan drar i en vältajmad aktion upp sina lansar till försvar för januariturnén under parollen ”Klaga inte på den!”. Mig veterligen har det inte varit någon diskussion om resans existensberättigande i år, därmot om kvaliteten på truppen som jag beskrev som sämsta någonsin. Det får man tydligen inte tycka…vad handlar det om? Är TV4, som sänder matcherna, oroliga att jag skrämmer bort deras tittare?

På fredag planerar vi att söka upp ett bättre vattenhåll och känna på vad LA by night kan erbjuda. Men vart ska vi?

Grym värme på förmiddagen, lätt 30 grader. Tufft som fan på Home Depot Center.

…tufft att stå bredvid och kolla på när landslaget tränade, alltså.

Det var länge ett chicken race men…när jag slet av mig tröjan följde Kåmark efter direkt. En stund senare Hussfelt.

Men vi klagade inte på värmen, inte spelarna heller. ”Bättre än konstgräs och snö”, som Rasmus Elm sa och det har han helt rätt i. Pratade med minste-Elm för första gången i dag, trevlig kille.
– Hur har ni det då? undrade han när intervjun var slut.
Jo för fan, det är kanon, sa jag. Inte lika mycket jobb som under ett mästerskap.
– Och lite mer öppet va? sa Elm och nickade mot Richt.

Det har han också helt rätt i. Smart kille.

Gustaf Svensson bjöd på dagens citat när jag frågade om det snackas mycket under turnén om vem som tar hem allsvenskan i år.
– Nä. Alla är medvetna om att Blåvitt gör det, sa han med ett garv.

Det citatet lär han bli påmind om under säsongen nu när det blev en rubrik på sportbladet.se.

Gustaf Svensson verkar hur som helst sno åt sig den centrala mittfältspositionen bredvid one touch-Danne. Rasmus Elm blandar och ger, å andra sidan var brorsan Viktor inte heller så kaxig i fjol – men i går stänkte han in två för Heerenveen, det kan gå fort. Mattias Bjärsmyr och Rasmus Bengtsson är ett fint mittbackspar och Nannskog hörs, syns och springer. Det är väl de slutsatser man kan dra efter tre dagar.

Andreas Dahl, som jag kollar extra på, hängde mest med huvudet i dag eftersom han fick spela forward. Kanske därför Roland Andersson efteråt pratade om vikten av karaktär?

Roland var annars på ett strålande humör och berättade att han fortfarande hoppas på Henke Larsson.
– Bra om de får storstryk i innebandyn, då kanske det blir fotboll igen, jag vet ju att Henke är en riktigt dålig förlorare, sa Roland som också bekräftade att han vill ta över efter Gråskallen.
– Men frågan ska ju komma också.

Lagrell är på ingång till nästa vecka, då kanske det händer saker.

…vi kom vi in på Österrike-landskampen och då undrade Roland plötsligt om vi hade koll på Jonas Olssons skada. West Bromwich-mittbacken har missat de två senaste matcherna och Lund gav honom storyn. Jag tolkar detta som att Olsson är högaktuell för Österrike om inte skadan sätter stopp.

Sedan tog vi vårt 5,2-liters hangarfartyg som drar 7 liter milen om man stampar på rätt pedal och blåste tillbaka till Santa Monica. TT-Skiöld och jag har som ritual att varje eftermiddag promenera en och en halv timme längs beachen i solnedgång. Om det inte vore för att TT-Skiöld är en lång och grov karl med ett jävla humör om det behövs hade man kunnat tro att vi är här på smekmånad.

Två kalla pints och en gigantisk hamburgare senare är jag så trött att det bara blir en punkt till på dagordningen: Obamas installationstal. Vi är trots allt i USA.

Det svänger stort i den här världen…plötsligt är det Sportbladet som får alla exklusiva intervjuer med Zlatan Ibrahimovic. Det måste vara bekymmersamt för er som hävdat att anledningen till Zlatans bojkott var att Sportbladet är en dålig tidning. Nu ser ni att Zlatans övervägande handlade om andra saker. Att det är chefredaktören som måste göra intervjuerna är möjligen lite udda, men för läsarna spelar det nog ingen roll. Nu vet vi dessutom att Zlatan fick ett dinosaurieägg i julklapp av Helena.

Nyvaken i LA, solen på väg fram ur diset, snart dags för landslagets tredje träning på amerikansk mark. Eftersom man blir grymt fotbollssugen av de gröna planerna föreslog jag för landslagschefen Richt att hoppa med på en träning (det är ju bara tre forwards i truppen) och sedan göra reportaget ”En landslagsträning inifrån”. Richt såg skeptisk ut.
Jag hade inte gjort bort mig, sa jag.
– Det hade du nog, sa Richt.

…men jag saknade en följdfråga av Helin, vad är grejen med ett dinosaurieägg? Varför ville Zlatan ha det?

Då föreslog jag att vi skulle arrangera en fotbollsmatch mellan oss murvlar och landslagsledarna. Jag har inte fått något definitivt svar ännu, men här är de prliminära laguppställningarna:

JOURNALISTERNA
Pontus Lundahl (Scanpix)
–
Pontus Kåmark (TV4), Henrik Skiöld (TT), Olof Lundh (TV4)
–
Sofia Broberg (TV4), Robert Laul (Aftonbladet), Markus Eriksson (Bildbyrån)
–
Mathias Lühr (Expressen), Jesper Hussfeldt (TV4)

LEDARNA
Lennart Ljung (målvaktstränare)
–
Roland Andersson (ass. fbk), Lars Lagerbäck (fbk), Lars Richt (landslagschef)
–
Magnus Forsblad (läkare), Paul Balsom (fysiolog), Johan Sandberg (sjukgymnast)
–
Janne Hammarbäck (säkerhetsansvarig), Roger Jacobsson (materialare)

Domare: Lars-Åke Lagrell.

Place your bets, please.

Efter några dagars oro börjar vi nu gå in i mer normal januariturnérytm. Det innebär att man vinglar upp ur sängen vid nio, kollar träning fram till ett, river av ett par intervjuer, tillbaka till hotellet för att skriva, deadline 17.00, promenad längs Santa Monica beach, en bättre måltid och möjligen ett glas rött innan det är dags att veckla ut sig framför någon av hotell-TV:ns 250 kanaler.

Ungefär så.

I kväll åt vi till exempel på en krog som J-O Waldner hade gillat, det fanns nämligen en rätt som var ett pingisrack kött…

…TT-Skiöld, som är lång och grov och behöver mycket protein, tog sin bit i en tugga.

Bland oss murvlar snackades det ganska mycket om intervjun min vän och kollega Johan Flinck gjorde med Roland Andersson. Andersson dömer ut ett antal fotbollsxperter och utrikeskommentatorer (!) så det visslar om det. Han vill dock inte namnge vilka, och inte heller vilka han tycker är bra. Detta i en intervju där han samtidigt säger att det mesas och hyschas för mycket.
– Motsägelsefullt, fnös TT-Skiöld som kan tända till på just den typen av detaljer.

Roland bekräftade också för första gången att han är aktuell att ta över efter Gråskallen. En nyhet jag och Fitness avslöjade i höstas (även om det nu inte blev någon taktiksuccé direkt…). Nu bekräftade Roland att han ser sig själv som en kandidat och det är intressant.

…vi gör en rätt kul uppföljning på det spåret i dagens tidning, för övrigt.

Lund på TV-kanalens Fotbollshemsida fick en känga (bokstavligen) av landslagschefen Richt som undrade vad det var för konstiga skor han hade på sig.
– De har ju inga snören, noterade Richt.
– Det är det senaste, Mellberg har likadana, försvarade sig Lund.
– Jo jo, men han är ju ung, kontrade Richt kliniskt.

…mest nyfiken är man egentligen på vilka utrikeskommentatorer som Roland Andersson inte är nöjd med. Är det Stig Fredriksson? Rolf Porseryd? Britt-Marie Mattsson? Skulle vara kul att veta.

Lur på konkurrenten var på plats i dag, ett dygn försenad efter någon form av flygfadäs. Lite småkul med tanke på rubriken på hans senaste blogginlägg: ”Så ska ingen landslagsspelare komma bort i år”.

Nyheten för dagen var annars Kalle Svenssons comeback i Blåvitt, eller rättare sagt, hur den påverkar Mattias Bjärsmyr. Jag satt och intervjuade Andreas Dahl när jag hörde hur någon ropade:
– Laul din jävla göteborgare, kom igen nu!

…det var alltså Bjärsmyr som var klar med TV och skulle grillas av skrivande pressen. Jag vet inte om jag fick fram så mycket, men det är nog inte omöjligt att han försvinner redan i januari – och det kan bli allt från Anderlecht till Liverpool, typ. Bara det känns rätt, som det heter.
– Jag har vetat om att Kalle är klar ett tag och som du ser är jag lika glad i dag som igår, sa Bjärsmyr apropå konkurrenssituationen som nu uppstår.
Du visste om det i går, varför sa du inget? undrade jag som ju snackade med honom redan efter första träningen.
– Ha ha, så snäll är jag inte.

Apropå Kalle Svensson. Spanjoren jagade på att få fram prislappen och ringde sportchefen Håkan Mild:
Vad kostade Kalle Svensson?
– Inga kommentarer. Men Kalle är värd det vi betalade, så mycket kan jag säga.
Är det IFK Göteborgs största värvning genom tiderna?
– Inga kommentarer där heller.
Kan man kalla det en fyndvärvning då?
– Nu låter du som Robert Laul. Jag säger ingenting om detaljerna.

…cirka tre miljoner sägs det att Blåvitt betalat till Caen, men uppgiften är obekräftad.

Diskussionen om vårt hangafartyg med 5,2-litersmotor som drar 7 liter milen om man stampar på rätt pedal går vidare. Nu kontrar jag med den här bilden från baksidan av bilen…

…miljökämparna vet säkert vad det innebär, själv är jag osäker men skiter i vilket.

Bättre fart på träningen i dag, även om klassen på den här truppen inte är så hög. Till exempel är bara tre forwards med: Daniel Nannskog, Mikael Dahlberg och Denni Avdic. Gråskallen öppnade för att Martin Ericsson kan användas som släpande forward, eventuellt också Alexander Farnerud. Farnerud som ser pigg ut men man förvillas ofta av den spelartypen som kvickt trippar fram på gräset. Jag tittar fortfarande extra på Andreas Dahl och hoppas att han får mycket speltid. Dessutom känns Bjärsmyr och Bengtsson som ett fint mittbackspar. Daniel Nannskog lär starta båda matcherna på topp.

IFK Göteborg värvar Karl Svensson, det bör ha handlat om en del pengar, även om Caen nu ville bli av med hans lön och Svensson ville ha speltid. Kan tänka mig att Svensson fick dra ner på sin sign on men att den franska klubben fick sitt. Undersöker saken. Men fyraårskontrakt med Svensson är naturligtvis en kanonvärvning av Håkan Mild, oavsett vad prislappen nu landade på.

Men det skapar onekligen en knepig situation i Blåvitt – och för U21-landslaget.

Pratade med Mattias Bjärsmyr i natt svensk tid men det var innan spekulationen om Svenssons återkomst blev en bekräftad sanning.

Bjärsmyr vill inte förlänga sitt kontrakt som går ut efter säsongen. Några förhandlingar om att förlänga det förs inte heller och det ligger inga utlandsbud på honom, enligt Håkan Mild.

Mattias sa bland annat:
– Jag har fortfarande ett helt år kvar. Det finns fler spelare som har ett år kvar på kontraktet. Klubben skrev tre år med mig för att jag skulle vara där i tre år, inte för att jag skulle vara där i två år. Det är lite dystert att det har blivit som det blivit.

Men det kan nog bli ännu dystrare. Nu har Blåvitt tre högklassiga mittbackar och både tränare Rehn och sportchef Mild säger ”det är en konkurrenssituation där den bäste ska spela och alla konkurrerar på lika villkor”. Men det kan man ju räkna ut med röva och en krita vilka två som kommer att starta under våren om Bjärsmyr fortfarande inte förlänger.

Det innebär ett besvärligt läge för Bjärsmyr som är lagkapten i U21-landslaget och måste ha speltid inför sommarens EM på hemmaplan.

Den bästa lösningen vore naturligtvis om rätt utländsk klubb klev in och la upp de pengar Blåvitt vill ha – vilket redan hade hänt om mittbacken varit glödhet på marknaden.

Svenska mittbackar verkar inte stå högt i kurs utomlands just nu. Se bara på Rasmus Bengtssom i Trelleborg som är i samma situation – med den skillnad att TFF inte har råd att sätta Bengtsson på bänken.

Landslagets första träning i USA var precis över, spelarna satt på planen och stretchade och snackade skit. Då gick bevattningssystemet plötsligt igång…

…och alla fick fly hals över huvud (nåja).

Två timmar tidigare hade vi tagit vårt 5,2-liters hangarfartyg som drar 7 liter milen om man stampar på rätt pedal genom ett LA i solnedgång. Home Depot Center i Carson börjar kännas som just ett hem, det är tredje gången vi är här med landslaget.

Lund och Tjejen-som-blev-av-kameran-i-Costa Rica från TV4 var också på plats och snacket handlade mest om vem som är vem av spelarna. Det är första gången vi på allvar har stora problem att känna igen folk.
– Hur ser Rasmus Bengtsson ut? undrade Blanco.
– Är det här Alexander Farnerud? undrade Leffes stand in och visade en närbild på Samuel Holmén.
– Schlebrügge, Bjärsmyr…men vem fan är den tredje långhårige? undrade jag och blev hårt uppläxad av Lund eftersom det var Gustaf Svensson från Blåvitt. Det borde jag givetvis ha sett.
– Men han på kanten, vem är det? sa Lund som inte kände igen Patrik Anttonen vilket man väl får ha förståelse för.
TT-Skiöld ägnade träningen åt att lära sig hur Denni Avdic och Andreas Landgren ser ut.
Bredvid satt en förkyld one touch-Danne och flinade.
– Garva inte, du sätter inte heller alla, sa Lund åt honom men då flinade han ännu mer.

Eftersom landslaget precis hade landat var det en lugn träning och några större slutsatser gick inte att dra. Jag försöker ändå: Mikael Dahlberg har som väntat problem med tempot, Andreas Dahl ser fortsatt intressant ut, Mattias Bjärsmyr agerar som en ledare, Alexander Farnerud var småpigg och Daniel Nannskog på ett strålande humör efteråt.
Du är ju nästan lika gammal som Henke…började jag men Nannskog klippte mig direkt.
– Jag är inte lika gammal, han är för fan tre år äldre!
Jag frågade ändå Nannskog om han hade förståelse för att Henke tvekar om sin fotbollsframtid.
– Det är klart jag förstår honom. Han har spelat i Barcelona, United…det är fantastiskt att har har orkat åka till Strömvallen och sitta i bussen trots att han varit med om så mycket. Det tyder på att han älskar fotboll och det ska han heder för. Om jag hade varit med om allt det där vet jag inte om jag orkat sitta på en buss och spela mot Gefle och Gif Sundsvall och allt vad de heter.

Strömvallen och Gefle…vad är det för traumatiskt som hänt Nannskog där?

Nu en öl, sedan sova, ny träning 20.30 svensk tid.

Två timmars promenad på Santa Monica beach, den största stranden jag varit på, förändrade kanske inte livet, men jag såg en hel del roligt…

…det ni skymtar i horisonten är ett tivoli som ska besökas en närliggande kväll. Berg-o-dalbanan höll i och för sig knappt Gröna Lund-klass, men ett nöjesfält är alltid ett nöjesfält.

Väl nere på beachen såg jag en bekant ljusblå barack och undrade var jag sett den förrut (det var inte Obama). Jo, men det är ju livräddningsstugan i Baywatch! Jag såg mig om efter Pamela och ta mig tusan om hon inte låg och solade magen i gul-vit-blå bikini en bit bort. Men när jag kom närmre såg jag att det var två beachvolleybollar, det spelas visst mycket sånt på den här stranden.

Den här uteliggaren är svår att inte tycka extra synd om…

…inte nog med att han blivit av med sitt hem, han sitter dessutom i rullstol.

Efter en stund fick jag syn på kreativ egenföretagare som genomsökte stranden med metalldetektor. Jag trodde att guldruschens glada dagar var över så jag frågade några tjusiga negresser som satt bredvid vad hon egentligen höll på med.
– She is looking for metal. People drop money and their rings and stuff.
And then she go sell it?
– Something like that.

Till alla miljökämpar som kommenterade förra inlägget kan jag meddela att vi är fyra personer med fotoutrustning och packning för två veckor som även ska bila de 50-60 milen till Oakland, därför behövde vi ett 5,2-liters hangarfartyg som drar 7 liter milen om man trampar på rätt pedal. Dessutom är vår bil en bönstjälk i jämförelse med vad jänkarna själva rullar runt i utan att någon lyfter på ögonbrynen, kolla bara in detta monster…

…lätt rosatonad gick jag tillbaka till hotell Embassy där jag stötte ihop med hotellets ägare som visade sig vara en parant dam från Göteborg i de yttre 50. När hon förstod att jag jobbade på Aftonbladet tyckte hon att jag skulle ta en bild och skriva några rader om henne. Blir nog svårt att få in i tidningen men kanske dyker hon upp här på bloggen vad det lider.

Nu är det snart dags för Sveriges första träning. Har alla spelare släppts in i landet den här gången? Och kom alla med flyget? Det återstår att se.

Det blir alltid lite knasigt med tiderna i Kalifornien. Klockan är 19.30 i Sverige, då är den halv elva på förmiddagen over here, jag har precis lämnat en text och ska gå på en längre promenad på Santa Monica blvd. Det är strålande solsken, klarblå himmel, jag tror jag ska promenera i bar överkropp, det finns väl ingen lag mot sådant här?

Landslaget befinner sig i luften nånstans över Nevadaöknen skulle jag tro och landar om ett par timmar. De börjar träna 17.00, alltså två på natten hemma för er. Eller precis på Aftonbladets deadline. Denna tidsskillnad är inget som underlättar tidningsarbetet, däremot är man ledig från 17.00 varje dag och det har ju sina fördelar när hotellet ligger i Santa Monica.

Minus jävla nio när Vesslan rullade mot Arlanda i morse, men det blir snart ändring på det…vädret i LA är 25-30 grader, strålande sol och vårt hotell ligger av en händelse i Santa Monica.

Mellanlandning i Zürich, Swiss IAL hela vägen, framme på Lax någon gång under lördageftermiddagen, alltså kvällen svensk tid. Om vi nu inte landar i Hudsonfloden vill säga.

Precis köpt mig två böcker, Vi som hade all rätt (Thulin/Östergren) och Låt den rätte komma in (John Ajvide Lindqvist). Flygläsning i fall det nu inte är fri bar hela vägen. TT-Skiöld slog till med Rebus sista fall av Ian Rankin men så har han varit med lite längre också.

Blanco från Bildbyrån och Leffes stand in från Scanpix är också på plats och kunde meddela att bil är hyrd – en riktigt fet och automatväxlad Chevrolet Tahoe. På ren svenska: en mindre stridsvagn. Den ska vi pimpa runt med på Santa Monica Boulevard i solnedgång.