Skit inte ner er nu, men jag blev uppgraderad till business class igen. Den här gången tog jag det med en axelryckning, börjar ju bli van, men frågade ändå snubben i check in vad jag egentligen har gjort för att förtjäna denna service från Swiss.
– You must know somebody, sa han.

Frågan är vem?

Sitter på LAX och väntar på att glida ner i den radiostyrda stolen, svepa in mig i lammullsfilten och kränga på mig silverstrumporna. Svepa champagnen i en mun för att direkt be om mer, vingla bak till boskapsvagnen och känna doften av getterna. Ta in ett glas rött, göra en highfive med grannen, slänga på en film på plasman, runda av med en tolvårig Laphroaig. Känna sig som tjejen från Grekland med snortät farsa i Pulps Common People, helt enkelt:
”I said ’pretend you’ve got no money’,
she just laughed and said,
’Oh you’re so funny.”

Resan från San Fran till LA var ingen lek. Blanco och kompani hade fått för sig att köra Highway one. Den var visserligen vacker, men tog en helvetisk tid. Vi startade sju på morgonen och var på flygplatsen halv sex. Då hade vi kört igenom en tromb, solat på Santa Barbara beach, suttit fast i jordens bilkö samt hört TT-Skiöld dra storys om allt mellan himmel och jord, bland annat den om när han dräpte en räv.
– En gång slog jag ihäl en räv…,började TT-Skiöld men vi tar fortsättningen vid ett annat tillfälle.

Intressanta grejer på gång, för övrigt.

I dag gjorde vi som landslaget – vi besökte Alcatraz. Fängelseön bara Clintan och hans två vapendragare lyckats rymma i från. Det var värt varenda dollar (26 stycken).

Vi frågade Gråskallen häromdagen vad han tyckte om besöket, han sa att det gav perspektiv. Han sa också:
– Jag har varit där förut.

Det förvånar mig inte.

Prickade nästan Sveriges startelva mot Mexiko. Lämnade en preliminär till tidningen, vi hann inte få in den rätta på grund av tidsskillnaden, och jag missade bara Adam Johansson. Jag hade Max von Schlebrügge på vänsterbacken. Elvan var faktiskt inte helt lätt att läsa.

…frågan är hur han tog sig ut. Med sked?

Gråskallen som precis la handen på ”Svennis” axel, de står och snackar bredvid mittcirkeln ute på Alameda County Coliseums rätt risiga gräsmatta. Hasse Backe är med också.

Mexiko startar med Matias Vuoso på topp samt Lucas Ayala och Leandro Augusto på mitten – fler namn känner jag inte igen.

Har bullat på mig skidjackan med tanke på att Oakland är kyligt om natten. Då syftar jag inte bara på de bakgator där TT-Skiöld, Blanco och Leffes stand in bevittnade en vålddsam gänguppgörelse (eller något i den stilen) igår.
– This is Oakland, sa taxichauffören och kryssade lugnt vidare mellan polisbilar och TV-bolag som var på plats at the crime scene.

Blanco och Leffes stand in ska vara glada att de åkte med TT-Skiöld som är lång och grov och har ett jävla humör om det behövs.

…skidjackan hade jag dock inte behövt. Vi sitter inomhus bakom glasrutor, ett halvt ljusår från planen. Vilken stämning – eller inte.

På läktarna är det bättre drag. Det har pratats om fullsatt (så låter det ofta inför den här typen av matcher) men så mycket folk är det inte. 40 000 kanske? Mexarna gör det till en fest oavsett.

Mexiko-Sverige – 4-1?

TT-Skiöld tror på 3-0.

Bra tugg på Lagrells bjudmiddag i går. Förbundets representanter vek ner sig tidigt, vi andra fortsatte till en närbelägen bar för en sängfösare. Blev ändå tidig hemgång, Oakland by night chansar man inte med. Inte ens om TT-Skiöld är med.

Nu: avspark. Känns tryggt med Anttonen på högerbacken.

I två och en halv timme satt vi i lobbyn på Oakland Marriott och väntade. Vi hann både bli utkörda och smita in igen innan ”Svennis” kom. Hasse Backe var mellanhand (faktiskt beundransvärt i den värld dessa herrar rör sig i) men han ville inte väcka sin chef för tidigt. På något sätt fick Backe ner ”Svennis” till lobbyn och när han väl slog sig ner i en fåtölj blev de utlovade tio minuterna snabbt tjugo. Det blev ett bra snack, inget revolutionerande, men intressant, avslappnat och – säkert – alldeles för långt för tidningen.

Jag noterade att Backe snusar och frågade hur han fixar snus till Mexiko. Han drog en story vars slutsats var att en stock kostade honom 450 kronor. Efter intervjun med ”Svennis” gav jag tips på hur man fixar snus till Mexiko för halva det priset.
– Kolla här, sa Backe till ”Svennis” som sken upp eftersom han tydligen också har denna last.

Lauler rycker in?

…men egentligen är det Spanjorens brorsa som ska ha all cred för detta, han bor i San Diego och vet hur slipstenerna ska dras.

Nu tror jag inte att stålarna är Backe & ”Svennis” största problem, men det här sättet är framför allt enklare.

Sedan lämnade vi Marriott och det sista vi hörde av ”Svennis” och Backe var att de skulle till gymmet. Dit ska jag också nu, första träningspasset på den här resan, vårt förra hotell saknade gym. Nu bor vi på ett riktigt tjusigt place i hjärtat av San Francisco, antagligen så dyrt att redaktionschefen kommer blänga lika surt på mig som när Bank och jag råkade flyga första klass under EM och hamnade snett bakom Cesare Maldini.

Bilresan mellan LA och San Fran är egentligen värd ett eget kapitel. Vi åkte genom berg och över vidsträckta vidder. Kalifornien är i princip obebyggt visade det sig.
– De har äppleodlingar som är lika stora som Liechtenstein, sa TT-Skiöld och det ligger något i det.

Plötsligt spred sig en stank i bilen. Vi tittade åt höger och där stod anledningen till att jänkarna kan trycka i sig 13 miljarder hamburgare per år. Vi såg ett hav av kreatur och det tog aldrig slut. De hade inte fått plats i Liechtenstein om man så staplat de på varandra. En fruktansvärt stor yta med kor eller oxar eller vad det nu var.

I kväll drar vi vårt strå till stacken för att minska flocken. Lagrells årliga bjudmiddag för ”januarijournalisterna” börjar klockan 21.00 och Richt lär ha bokat ett bättre steakhouse.

Men först gym och landslagets sista presskonferens inför Mexiko-matchen.

Framme i San Francisco mitt i natten lokal tid. Visserligen kolsvart ute men det verkar vara en fantastisk stad. Mötte upp Sven-Göran Eriksson och Hasse Backe på flygplatsen – men ”Svennis” ville först inte ge några kommentarer utan menade att vi fick vänta till presskonferensen som är natten mot onsdag svensk tid.
– Det är för sent, vi får inte med något i tidning och TV, sa jag och Lund i kör.
– Det är väl bra, sa ”Svennis” med ett lurigt leende.
Sedan kom vi överens med ”Svennis” om att kontakta Mexikos hotell i morgon bitti lokal tid så kanske det skulle gå att styra upp något. Nu har vi ställt väckarklockorna att ringa i ottan.

Hasse Backe stannade däremot och pratade, en mycket trevlig herre för övrigt. Förutseende som jag är hade jag ringt honom i går och vi har redan en sida i tidningen. Det dök heller inte upp något nytt på flygplatsen.

Marsch pannkaka i säng alltså, men först ett bad – åtta timmar i en bil måste tvagas bort.

Över middagen i dag funderade vi på varför det egentligen heter soccer i USA. Blanco lanserade en teori:
– Någon sparkade på bollen i stället för att passa med händerna och medspelarna vrålade ”Hey, sucker!”.

…har vi en bättre?

Det här är hotell Embassys ägare, Birgitta från Sverige och Göteborg…

…hon ville att jag skulle ta en bild på henne för publicering på bloggen.

Jag knäppte en ruta trots att hon var stressad:
– Jag måste köra min son till flygplatsen, sedan ska jag hem och dricka en hel flaska vin och röka tio cigaretter, sa Birgitta innan hon for ut genom dörren ni skymtar strax bakom till vänster.

I dag lämnar vi Los Angeles, Santa Monica, hotell Embassy och Birgitta för att plöja de 50-60 milen upp till San Francisco med vår sylvassa och kolsvarta Ford Expedition.
– Ge mig en virvel i tanken, brukar jag säga till Leffes stand in och då lär vi vara framme innan landslagets flyplan ens hunnit landa.

…vi har alltså bokat hotell i San Francisco och inte i gangster- och mördarhålan Oakland där matchen spelas och landslaget bor.

Vi drar stort på bröderna Elm i tidningen i dag, eller i alla fall två av dem.

…vilka? Viktor och Rasmus, för fan.

Jag tycker det känns rätt. Viktor kan mycket väl spela från start i VM-kvalet mot Portugal och Rasmus känns så här långt som januariturnén 2009:s största positiva överraskning. Och då hade man ändå en del förväntningar på honom.

TT-Skiöld, Leffes stand in och jag satt och avnjöt en bättre pizza på en av Santa Monicas krogar när det plötsligt skakade till. Folk reste sig upp från sina stolar och servitrisen sa åt oss att ”move away from the window”.

Jag trodde först att en husbil kört på restaurangen men det var alltså en jordbävning. Våra tankar gick direkt till 1906 då i princip hela San Francisco ödelades. Nu var det inte så allvarligt, servitrisen uppskattade skalvet till cirka fem på Richterskalan och berättade att hon upplevt fyra stycken under sina år i landet. Dock var hon från Guatemala och ingen var i närheten av den som drabbade hennes land 1976 då över 20 000 människor strök med.

Los Angeles är ett högriskområde och vi hoppas nu att det inte bara var ett förskalv.

Jag messade direkt vår egen Richt, landslagschefen alltså, för att höra hur han bedömde skalvet men har ännu inte fått svar.

Regnet strilade ner över Home Depot Center när landslaget körde sista träningen inför landskampen mot USA. Den börjar halv tre natten mot söndag svensk tid. Perfekt för bönderna som kan stämpla ut vid stängning, handla upp sig på en kebab och vingla ner i soffan. Folk i städer får däremot antingen avbryta ödlejakten eller ge fan i matchen.

Det blev en blandning av högt och lågt i startelvan eftersom Gråskallen håller fast vid linjen att inte toppa laget. Bjärsmyr/Bengtsson och Elm får vi se mot Mexico i stället, i natt håller jag fortsatt koll på Andreas Dahl. Gustav Svensson knep, som jag gissade för några inlägg sedan, platsen bredvid Daniel Andersson i mitten. Det gjorde han eftersom Gråskallen vill ha folk som orkar springa, det lär bli en del av den varan mot USA. Sverige ska vara jäkligt nöjda med ett kryss.

Daniel Nannskog bjöd på dagens garv när vi kom in på hans omtalade juckmål mot Ecuador 2007.
– Ja ja, media gjorde en stor grej av att jag sa att jag juckade in bollen.
Du sa ju det.
– Jo, det erkänner jag, men det har ju aldrig varit något problem för någon. Det är bara du din jävel som har skrivit det, sa Nannskog med ett garv och tryckte en knytnäve i Lunds axel.

…på den här bloggen har jag länge drivit en kampanj för att Nannskog är en stämningshöjare och skön lirare snarare än en bråkstake, och nu börjar till och med Gråskallen uppskatta honom verkar det som.

Pratade med one touch-Danne om rubriken han inte var nöjd med. Han tyckte att det framstod som att han vill se ett förbundskaptensbyte nu. Det vill han alltså inte.

Gråskallen pratade i 15 minuter om vikten av vinnarinställning och att man är för dålig på den biten i Sverige. Extra kul eftersom vi tog upp just det i ett Laul Calling i höstas. Gråskallen refererade till och med till Björn Andersson och Bayern Münchens ungdomsakademi (som ju var med i vårt inslag).
– Ni kan prata med Björn Andersson om hur miljön är på akademin i Bayern. Han kan jämföra med svensk miljö.

…vinnarinställning är definitivt något som kommer att behövas mot USA som lär sätta full fart från början.

Att Broder Birro hade erbjudits jobb av Aftonbladet visste jag om innan han själv outade det på sin blogg. Jeffan mejlade mig i torsdags kväll, hon hade hört det från kontakter på konkurrenten, att Broder Birro skröt för folk om hur han nobbat Aftonbladet. Sedan får ni dra era egna slutsatser varför jag skrev som jag skrev.

…men vad skulle han egentligen göra hos oss? Vi har så många krönikörer som är bättre att jag till och med glömde bort Wennman den Store i min upprabbling tidigare.

…Broder Birro till Sportbladet – det är som att Chelsea skulle värva Micke Dahlberg.

Vi har fått en ny bil, den är lite mindre men jävligt svart. Till och med taket på insidan är svart. En sprillans ny Ford Expedition med sylvass motor.
– Ge mig en virvel i tanken, brukar jag säga till Leffes stand in, då vet han att han ska trampa på gasen.
Nästan så att vi ska tacka jänkaren som rammade oss med sin husbil. Stackaren var ordentligt skärrad efteråt.
– Here’s my number, call me if you have any problem or want to get drunk, som han sa när alla papper och uppgifter var uppskrivna.

Vi siktar nog på det sistnämnda ikväll. Matchdag i morgon och chans att sova ut.

Broder Birro skriver i sin blogg att han har blivit erbjuden jobb av Sportbladet. Det tror jag inte på. Varför skulle han bli det? Vi har Sveriges bästa italienfotbollskännare i Jeffan, vi har Sveriges bästa bloggare i mig, vi har Sveriges bästa fotbollskrönikörer i Bank, Niva och Sportbladets expert på skånska. Skulle Jan Helin ha erbjudit Broder Birro jobbet att peta ut någon ur den samlingen? Skulle inte tro det. Ni ska inte tro på allt ni läser.

Nu ska jag på träning.

Jag trodde vi hade en av Los Angeles största bilar men i dag krockade vi med en som var dubbelt så stor. En gigantisk husbil körde rätt in i röva på oss, och Leffes stand in bakom ratten var för en gångs skull helt oskyldig.

Vårt 5,2-liters hangarfartyg som drar sju liter millen om man stampar på rätt pedal är inte lika ståtligt längre eftersom vänster bakljus förintades och sidan repades…

…här har ni den jättelika husbilen…

…den röda cykeln har absolut inget med saken att göra.

Nu väntar pappersarbete och byte av bil antar jag. Får se vad de skakar fram för monster den här gången.

Mourinhos sågning av Inter är underbar:
– Första titeln vann ni via sekretariatet, den andra för att det inte fanns nåt motstånd och den tredje i sista minuten. Ni är ett skitlag, ska portugisen ha sagt enligt flera italienska tidningar.

Nästan i klass med Sloveniens Zlatko Zahovic som under VM 2002 var missnöjd med sin förbundskapten Srecko Katanec:
– Du är en usel manager och du var usel som spelare. Jag kan köpa dig, ditt hus och din familj. Jag kan till och med köpa berget som huset står på.

Jag ställde en öppen fråga vad fotbollsgrabbarna egentligen gjorde i Sälen om de inte åkte skidor eller snowboard. Nu har vi svaret, de badade bastu!

Noterbart från dagens träning var annars att one touch-Danne var missnöjd med rubriken till den här artikeln. Han säger ”Det kanske är många spelare som skulle behöva höra en ny röst om det inte går bra”. Det blev rubriken ”Det kan behövas en ny röst”. Jag tycker det är gränsfall. Visst, rubriken är spetsad, men det framgår tydligt i artikeln vad han menar.

…men ingen spetsar så mycket som landslagschefen Richt. Han upplyste mig om one touch-Dannes missnöje över rubriken ”Det behövs en ny röst i landslaget”. Det har vi aldrig skrivit. Däremot borde Sportbladet erbjuda Richt jobb som rubriksättare, den rubben hade lockat till läsning.

När vi ändå är inne på överdrivna rubriker står den här i en klass för sig: ”Svennis i storbråk inför Sverige-matchen”.

…storbråket visade sig vara att ”Svennis” på en presskonferens besvarar kritiken över uttagningen av fyra naturaliserade spelare (utlänningar med mexikanskt pass).

Ja ja, det drabbar i alla fall ingen fattig.

Kul konversation efter träningen mellan Lund och Gråskallen. Lund undrade om målvakterna (Dahlin och Alvbåge) skulle få varsin match. Gråskallen trodde att det skulle bli så men ville inte garantera det:
– Det beror ju på vad som händer och sker. Skulle jag gå ut och lova det så kanske du anklagar mig för att ha stått här och ljugit sedan.
Ja det är inte omöjligt, sa Lund.
– Det har ju hänt förut, sa Gråskallen.
Jag tror att vi har lagt det bakom oss…eller i varje fall har jag gjort det, sa Lund men på det kom ingen kontring.

Vi gick längs Santa Monica beach som vi gör varje eftermiddag, men den här gången gick vi längre än tidigare. Vi gick så långt att jag började få skavsår i arschlet när TT-Skiöld plötsligt tystnade och tog fram sin mobiltelefon. Efter några sekunders knappande sa han andäktigt:
– I dag har jag levt 16 328 dagar.
TT-Skiöld är som ni vet lång och grov med ett jävla humör om det behövs, men han har också en filosofisk sida.
Varför räknade du ut det? undrade jag.
– Jag ville fullfölja en tanke, sa TT-Skiöld och mer behövde inte sägas.

Är Marcus Berg på väg att bråka sig från Groningen till Ajax? Tja, det återstår väl att se, men hans bästa kompis Gustaf Svensson lägger fram en annan teori: att Berg, precis som TT-Skiöld, har ett jävla humör.

Lund hyllar Berg för att han inte duckade medias frågor efter incidenten. Är det inte precis det Berg gör? Duckar alltså? I intervjun med TV-kanalens Fotbollshemsida ställs inte ens frågan om den kritik tränaren Ron Jans lyfter fram om dålig attityd. Antingen har Berg duckat frågan – eller så har någon inte gjort sitt jobb. I konkurrenten svarar Berg glatt (nåja) på allt mellan himmel och jord.

…det kan också vara så enkelt att Berg har skaffat sig en dålig rådgivare.

Vi käkade indiskt i dag, sedan knallade vi över till vårt nya favoritställe, en engelsk pub mitt på Santa Monica blvd. Där stod en Pub Quiz på programmet och vi hoppade med under namnet Soccer journalists from Sweden. När första rundan skulle rättas gick TT-Skiöld, Blanco och Leffes stand in på dass samtidigt, kvar satt jag när mannen med mikrofonen ropade:
– Where are the soccer journalists from Sweden?
Jag vinkade försiktigt från mitt hörn.
– You only get one point!
– But you´ll beat us on saturday.
Då började hela puben skandera ”USA, USA, USA” och det var inte mycket annat att göra än att le mot församlingen.

När jag gick ut för att ta mig en cigarr frågade en donna:
– So…you are the lonely soccer journalist from Sweden?

Vi skrapade ihop några poäng till, bland annat visste TT-Skiöld att fartyget James Cook upptäckte Australien med hette Endeavour, men när man sedan skulle upp och göra levande charader av sin favoritseriefigur…ja, då lämnade vi skeppet.

Kan bli nya tag i morgon kväll.

Tidigare på dagen blev byråfotograferna totalblåsta av landslaget i samband med utflykten till Universal Studios. Det gjordes en överenskommelse med landslagschefen Richt att få veta när spelarbussen skulle avgå så de kunde komma dit samtidigt. Istället meddelade Richt plötsligt att ”nu är vi framme”. När fotograferna väl kom till Universal förklarade Richt att laget var iväg på en guidad busstur där de inte kunde bli fotograferade, men skulle komma tillbaka till entrén om ”en och en halv timme”. Då gav fotograferna fan i det och tog vårt 5,2 liters hangarfartyg som drar 7 liter milen om man stampar på rätt pedal och körde tillbaka till hotellet. Det gjorde de helt rätt i. Bensinkvittot borde förbundet få ta hand om. Kärran drar ju som ni förstår en hel del soppa.