I fredags hade vi avskedsfest för Lasse Sandlin som går i pension efter 41 år på Aftonbladet.
Ni är säkert många som läst hans krönikor genom åren, och som alltid går väl åsikterna i sär.
Men en sak kan jag garantera er – om ni hade känt Lasse Sandlin så hade ni förstått hur saknad han kommer att vara.
Så vänlig, så ödmjuk, så kunnig, så hjälpsam.
Ungefär så man själv skulle vilja bli ihågkommen, men det är väl ingen stor chans.
Så tack för allt, Lasse.
Här ett bildsvep från din fest.

En stänkare hos Flinck innan själva festen.

Lasse med jubileumstidningen som vi lät sammanställa.

Lasses flickvän Ami, film- och tv-redaktören Jan-Olov ”Gossen” Andersson samt Lars ”jeansskjortan” Anrell.

Undertecknad i en intensiv diskussion med legendariske redaktionschefen Sigurd Glans, 78.

Till bords. Till vänster i vit skjorta: Sven Melander.

Simon Bank höll ett tjusigt tal och Peter Kjellerås kliade sig i ögat.

Lasse fick en landslagströja med autografer från samtliga spelare.

Tröjan delades ut av ingen mindre än informationschef Nystedt.

Kvällen innehöll givetvis en och annan pressetisk diskussion.

Ledstjärnan och Lund var enligt nya uppgifter INTE ”gästbartenders” i VIP-rummet på Valand. De hade sina jackor i denna bar under tiden TV4:s sändning pågick. I samband med att de befann sig på insidan kom det fram supportrar som ville diskutera saker, därav de ögonvittnesuppgifter om att de skulle knäckt extra i baren. Pinsamt, Laul.

På tåget på väg tillbaka till Stockholm läser jag dagens Sportbladet och jag måste säga att det blev en värdig guldtidning. Inte ens Toll lär kunna hålla sig från att läsa den.

Efter dagens Royal League-krismöte står det klart att beslut om turneringen skjuts ytterligare på framtiden. Mot slutet av veckan väntas det definitiva beskedet komma.

Efter ännu en ovärdig läktarskandal på Söderstadion skriver Bajen-bloggen …gronvita sidan upp! så här:
”Vi hoppas att vi i efterhand kommer att betrakta den här matchen som den dagen det vände. Den dagen som alla i Bajenpubliken en gång för alla tog avstånd från Dem Som Inte Är Där För Bajens Skull”.
Då undrar jag…borde inte den dagen kommit för typ ett och ett halvt år sedan?

Nanne Bergstrand har nominerats till utmärkelsen Årets tränare. Kalmar dansar och ler.

Jag ger mig inte, 2008 vinner AIK allsvenskan.

Martin Ericsson kan bli Blåvitts första, stora guldvärvning.

I september 2004 gjorde jag en längre intervju med Roger Gustafsson, då som nu ansvarig för Änglagården, IFK Göteborgs ungdomskademi. Roger sa:
– Om fyra år kommer vi att se resultatet. Jag är övertygad om att vi kan spela kvartsfinal i Champions League igen före 2010.
Det är Håkan Mild som hyllas, det är Håkan Mild som ska hyllas, men Gustafssons ande svävar fortfarande över IFK Göteborg.

För inte menade väl Gustafsson Royal League?

En hel del lustiga eller suspekta incidenter har dykt upp under den här kvällen. Här de tio bästa:

1. Bengt Andersson avslöjade att han inte bytt eller tvättat sina kalsonger på tre veckor.
– Nej för tusan. Då försvinner magin.
Målvakten har tur-kalsongerna på sig på Valand i detta nu.
I morgondagens Sportbladet: vinn ”Bengans” kallingar.
Eller inte.

2. Pontus Wernbloom berättar i GP om hur han upptäckte sin gamle pojklagstränare bland supporterhavet som sprang in på Nya Ullevi.
– Jag visste att han skulle se matchen, men inte att han skulle storma planen, flinade Wernbloom.

3. Det firades ordentligt efter slutsignalen. Fyllecellerna i Göteborg var fullbelagda före klockan tolv. Polisen fick slå upp portarna i Mölndal också. Vår stad vet hur ett SM-guld ska firas.

4. Ledstjärnan och Lund var ”gästbartenders” i VIP-rummet på Valand där Blåvitt-spelarna firade guldet i natt. TV4 förnekar sig inte. Pinsamt.

5. Nu när guldet är hemma måste jag påminna om bloggkollegan Lurs sköna åsiktstango:
23 oktober:
”Ingen som undrar längre, va?
Det här blir Blåvitts år.
Grattis!”
24 oktober:
”Det kommer att bli en jakt.
En jakt på massor av mål.
Då ska IFK Göteborg inte alls känna sig säkra på guldet.”

6. Någon frågade Thomas Olsson om han gillade pytt-i-panna.
– Ja, om det är champagne till.

7. Apropå champagne. Jag och Bank fick släpa runt på en öppnad men orörd flaska som använts under en plåtning. Nu – färdigjobbad för ikväll – tar jag mig ett glas för att ära Den gröna mattans matadorer (som farsan brukar kalla dem).

8. Royal League läggs av allt att döma ner. Det väntas bli resultatet av morgondagens krismöte.

9. Mer champagne. Vet inte om ni minns 2004 när Malmö FF vann SM-guldet just före Halmstad. HBK och Blåvitt möttes i sista omgången och spelade 1-1. Om HBK vunnit, hade de blivit mästare, men nu blev det alltså MFF i stället.
Dagen efter kom det fram att Bengt Madsen skickat 30 flaskor champagne till IFK Göteborg som tack. Ni minns storyn?
I går berättade Thomas Olsson att det inte alls var Madsen som skickat champagnen, utan Malmös spelare.
– Vi betalade för pengar ur lagkassan.
Men Madsen tog åt sig äran?
– Litegrand.

10. Träffade Andreas Toll efter matchen. Han är före detta ordförande i supporterklubben Änglarna. Toll befinner sig sedan en tid i ett tillstånd då han inte läser Aftonbladet/Sportbladet eftersom han är upprörd över en gammal artikel. Toll hotade nu att skicka Björnen efter mig om jag inte skriver om hans bojkott, så varsågod.

X2000 429 lämnade precis Stockholm Central med destination Göteborg. Beräknad ankomsttid är 13.17 – en timme och 45 minuter före avspark. Alla som någon gång rest med SJ vet att det kan bli tajt.

Min vän och ledstjärna inom sportjournalistiken sitter ett par rader framför, några andra journalister har jag inte stött på ännu.

Har vi valt rätt match? Är detta guldtåget? Det vet vi om några timmar. Hur som helst ska det bli tungt med 41 000 på Nya Ullevi.

Såg Uppdrag Granskning i veckan. Handlade om hur de tre stora hamburgerkedjorna utnyttjar folk som slavar för att få sina restauranger städade om nätterna. När jag och Jossan kollade reprisen i torsdagskväll blev vi så sugna på hamburgare att jag blev tvungen att springa ner till Max och köpa två meal. Sådan är alltså kapitalismen att även ett kritiskt reportage fungerar som reklam. Vi hade lite dåligt samvete, ända till Bank skickade följande SMS:
– Som Brecht skrev; först maten, sedan moralen.

Av någon jävla anledning har jag blivit sjuk. Vaknade i morse och undrade om jag hade svalt ett rakblad under natten. Nu har jag dunkat i mig alvedon i alla dess former och börjar se ljuset igen.
Om jag haft ett normalt jobb hade jag bäddat ner mig och gurglat whisky hela dagen, men det är liksom inte läge att ta en sjukdag i dag. Och jag klagar inte heller.

Babbens tjötprogram på lördagkvällarna är fantastisk TV-underhållning.

Nu: två timmars fokuserad vila innan allt ska avgöras – Blåvitt, Djurgården eller Kalmar.

Eller som farsan uttryckte det:
– Må det bästa av de tre lagen vinna: Blåvitt, Änglarna eller IFK Göteborg.

Har pratat en del med Djurgård…f’låt Brommapojkarnas Markus Karlsson i dag. Jag tycker han reder ut sin besvärliga situation ganska bra.

Länge sedan man hade med Karlsson att göra, men det är en skön snubbe.
– Ska du göra comeback i Ljungskile? undrade han.
– Ja vad fan, jag väger bara fem kilo mer nu, det går jag ner på en månad.
– Jo jo, men du vägde ju fem kilo för mycket redan då.

Måste dessvärre erkänna att Karlsson är ganska rätt på det.

Har ännu inte fått tag på klubbdirektören Hasse Hagberg, men han har väl fullt upp med att söka reda på Ljungskiles matchtröjor. Senaste jag hörde skulle han ut i viken utanför Lyckorna med byns största trål. Enligt uppgift hade Jörgen Wålemarks nia eventuellt åkt i under segerfesten.

Min högt ärade vän och kollega Johan Flinck avslöjade precis att han inte sett Scarface. Och sjönk därmed rejält i mina ögon.

Mer Markus Karlsson. Frågade hur det kändes att vara i hetluften igen.
– Ja, det var ju ett tag sedan. Man får inte så mycket gratis när man spelar i Brommapojkarna. Men jag har inget ”Kalmar FF”-behov av att framhäva mig, jag klarar mig utan det.
”Kalmar FF”-behov?
– Ja, det har de väl? Jag läser ju er tidning på nätet på morgonen och så fort de får chansen måste de vräka ur sig så mycket som möjligt om allt och alla. De kanske skulle lägga fokus på sig själva i stället. Men det får stå för dem.

Där håller jag inte riktigt med. Jag tycker att Henrik Rydström och kompani är friska fläktar i det som tränaren Nanne Bergstrand kallar ”såpoperan” (allsvenskan alltså).
– Så är det ju. Men jag kritiserar det inte, jag analyserar, förklarade Nanne.

Nu viker jag ner mig ett par dagar för att komma riktigt hungrig till allsvenskans sista omgång. Det kan ju faktiskt bli pytt på söndag kväll.

I går såg jag Die Hard 4.0 och det var en film som påminde en hel del om matchen mellan Sverige och Nordirland – en stor besvikelse.
Men McClanes dialog med den fete datahackern är en klassiker.
Hackern: – Ut! Det här är mitt hus.
McClane: – Håll käft! Annars slår jag ihjäl dig. I ditt hus.

Det som nu kallas ”OLÈ!-debatten” bör avslutas omgående. Jag menade inte bokstavligt att publiken skulle ställa sig upp och ropa OLÈ! varje gång en svensk passning gick fram, jag pekade på det absurda i att bua när Sverige försökte hålla bollen inom laget vid ledning 1-0 i 65:e minuten med EM-platsen hemma.
Om ni inte håller med om att det absurt att bua när Sverige leder med 1-0 i 65:e minuten och EM-platsen är hemma…om ni inte håller med om det…ja då får ni börja gå på hockey istället. En sådan publik ska inte fotbollen behöva dras med.

Nu lämnar vi det här. Hur har er helg varit? Min har varit lugn med go mat, bra vin och…alltså, hur kan ni INTE hålla med om att det är idioti att bua när ett svenskt landslag försöker hålla bollen inom laget vid ledning 1-0 i 65:e minuten och EM-platsen är hemma? Ekwall för fan, be din spanske TV-kollega återgå till tjurfäktningen och sluta uttala sig om sådant han inte begriper.

Så, nu anser jag att jag har vunnit den här debatten.

Mitt hjärta klappar naturligtvis extra för Ljungskile eftersom jag själv spelat i klubben. Men om inte Hasse Hagberg och kompani gör en ordentlig satsning kommer jag gnälla lika mycket på LSK som jag gnäller på Gefle. Oroa er inte. Men i dag skriver jag i Sportbladet om mina år i klubben och det kan inte bli annat än positiva rader.

Det bor 3500 personer i den där jävla lilla byn, och så gör ni det igen! Från djupet av mitt hjärta – ett enormt stort grattis.

Kan inte tänka mig att Svenska Dagbladets bragdguldsjury behöver särskilt långa överläggningar i år – om det finns något som är en bragd så är det att Ljungskile SK tagit sig tillbaka till fotbollsallsvenskan.

Anlände precis till Vaduz, en vacker men väldigt, väldigt liten stad (by?), insprängd mellan Liechtensteins alptoppar. Arenan Rheinpark Stadium tar runt 6000 åskådare så mr 13 rätt har råd att bjuda laget runt efteråt.
I alla fall – här är soldis, nästan T-shirt läge och väldigt lugnt och skönt.

På flyget till Zûrich läste jag i Aftonbladet om Walid, 208 kilo, som riskerar att dö om han utvisas ur Sverige. För att sätta press på Migrationsverket har Walid nu slutat att äta. Inte en dag för tidigt, eller?

Apropå mat. Smörgåsen vi fick på Swiss Air får ett eget kapitel i den här bloggen. En avlång, penisformad baguette, en ostskiva som bäst forcerats med bandsåg och en sladdrig jävla saltgruka, stor som ett skånskt majsfält. Skit i dess renaste form, om man ska vara ärlig. Och det ska man ju.

Wegerup berättade om en klassisk kvällstidningsartikel där en kvinna rasade mot sin egen passbild. Hon ansåg helt enkelt att hon såg för taskig ut på bilden.
Men om kan rasa mot sin passbild, borde man också kunna rasa mot sitt utseende i största allmänhet?
Jag ser framför mig hur reporter och fotograf ringer på hemma i Solna, knäpper en ruta och låter mig kommentera:
– Det är inget att sticka under stol med, man ser ju för jävlig ut. Fet, ful och en bedrövlig frisyr. Inte fan bad jag om det här, farsan?
Men sedan vaknade jag upp ur mina dagdrömmar och konstaterade lättat att jag fortfarande är svaret på de flesta kvinnors innersta fantasier.

Roland Nilsson har enligt konkurrenten en klausul som gör att han kan lämna Malmö om han erbjuds jobbet som förbundskapten eller ett tränarjobb utomlands.
Det låter helt otroligt.
Ponera att ”Rolle” – även om allt pekar på att Lagerbäck fortsätter – nu får en fråga av Lagrell att ta över efter EM. I så fall måste ju Malmö varit så desperata att…att…ja, jag vet inte vad.
Stämmer det tar jag tillbaka allt gott jag sagt om Madsen och Borg. Det är i och för sig inte så mycket, men ändå.

Dagens bästa story är Duracellkaninens om att Bosse Gentzell – Gais medieansvarige – lämnar sin post. Han anser helt enkelt att klubben tog för dåligt betalt för ”Rolle” och Hans Gren.

Mikael Nilsson febersjuk, kan väl inte bli någon annan än Concha som kliver in?

Snart presskonferens.

CANAL+ byter i sista stund från att visa Halmstad-Djurgården till att visa AIK-IFK Göteborg. HBK förlorar pengar och många Djurgårdssupportrar missar chansen att resa till Halmstad för att heja fram sitt lag (eftersom matchen tidigare hade flyttats från söndag till måndag just på grund av att Canal + skulle sända den).
Supportrarna är upprörda och får stöd av Sef-basen, tillika Djurgårdsordsoföranden Bosse Lundquist:
– Ett jävla sätt. Ohederligt, dundrar Lundquist.
Canal Plus programdirektör Mats Örbrink försvarar beslutet på dagensmedia.se:
– Vi måste alltid sända den match som är intressantast för våra tittare. Eftersom vi vill visa den match där guldet avgörs så bytte vi nu till AIK-Göteborg-matchen.

Glömde nämna det förut men…Lasse Lagerbäck kunde naturligtvis inte hålla sig från att ge media skulden för den bristande VM-harmonin.
Han sa också att det är lättare att ha tålamod på bortaplan, eftersom man slipper trycket från en otålig publik.
Ett plus ett blir ju som bekant två = Lagerbäck skulle föredra en fotboll utan journalister och publik.
Men det visste ni ju redan.

Annat smått och gott:

Jörgen Lennartsson till Gais? Glöm det.

Johan Oremo till Djurgården? Jo då.

Nobelpriset till Doris Lessing? Jag hade gett det till GW.

Kul inslag på SVT-sporten som jämförde Liechtenstein med Partille (där bor också drygt 30 000 människor).
Hur hade ett Partille-landslag klarat sig mot Sveriges landslag? undrade reportern.
Det har jag ingen aning om, däremot är jag uppvuxen i Partille (eller Jonsered för att vara exakt).
Därför passar jag på att påminna om den här goa biten. Partille ligger, som ni ju vet, en mil utanför Göteborg.

Härd i dagens GP:
– Jag är inte så säker på att Roland Nilsson vet vad han gör.
Då är ni väl två då.

Snart: mot Vaduz, Liechtenstein.

Spelade i dag min sista riktiga fotbollsmatch när Vasasällskapet slog Ingarö med 2-1. Det var mulet och grått, matchen (årets sista) betydde egentligen ingenting och coachen hade återigen placerat mig på bänken.
Jag kom in i andra halvlek, hade några bollkontakter och en halvchans, sedan var matchen slut – och karriären också.
Jag vinkade åt de 23 personerna på läktaren, kysste Stadshagens konstgräs, skakade hand med coachen, önskade killarna lycka till i division fyra och satte mig i en taxi hem.

Där ångrade jag mig. Jag lirar nog fan nästa år också.

– Han är en för bra fotbollsspelare för att spela på en kant, sa TV4-Billy Ohlsson om MFF-Junior.
Okej, ska vi höra om Ronaldinho, Messi och Man U-Ronaldo håller med?

Malmö skulle haft straff i 37:e minuten – det kan väl ingen protestera emot? – annars kändes Blåvitts seger aldrig hotad.

I och med segern har Änglarna satt en ordentlig press på Djurgården och Kalmar – men inget är klart.

Stenberg på Gryningspressen gjorde avbön häromveckan, själv trodde jag inte heller på Blåvitt utan tippade de åtta.
– Jo jo, men du tippade som en gentleman. Som journalist tippar man aldrig det lag man håller på, utan ger motståndarna en sista chans, förklarade farsan.

Vet inte riktigt om jag köper det resonemanget, men just den här kvällen ska farsan och jag steka en köttbit, öppna en bättre flaska chilenskt och må ganska bra ett tag.

Medan vi väntar på att Wallerstedts vänstervolley ska landa.