Slogan-demokraterna

Mona Sahlin har presenterat sitt lag. Följande personer blir Socialdemokraternas  ”främsta talespersoner för sina respektive politikområden”:

Thomas Östros – En ansvarsfull ekonomisk politik sätter jobben först
Sven-Erik Österberg – Fler jobb och en starkare arbetslinje
Ylva Johansson – Högre kvalitet i välfärden     
Anneli Hulthén – Konkurrera med kunskap och forskning
Lena Hallengren – Investera i gröna jobb
Carin Jämtin – Ett Sverige där fördomar inte hindrar arbete
Thomas Bodström – Ge ungdomsgenerationen en chans
Veronica Palm – Ett Sverige i sammanhållning – bekämpa klyftorna
Leif Pagrotsky – Kultur i brytningstid
Urban Ahlin – En rättvis värld är möjlig

Vi politiska journalister går en mardrömsvår till mötes. Inte nog med att vi ska lära oss att stava partinamnen med stor bokstav. Vi ska även sluta att presentera Socialdemokraternas talespersoner med titlar – och börja presentera dem med slogans.

Så här kunde det se ut förut: ”Thomas Östros, ekonomisk talesman, vågar inte tala klarspråk om skattehöjningar.”

Så här ska det se ut nu: ”Thomas Östros, en ansvarsfull ekonomisk politik sätter jobben först, vågar inte tala klarspråk om skattehöjningar.”

Väljarna får det inte heller rätt. Vad menas med Thomas Bodströms slogan ”Ge ungdomsgenerationen en chans”? Man kan gissa på brott och straff. Men det är som sagt bara en gissning.

Åsa
(som inte längre ska kalla sig Ledarskribent på Aftonbladet utan En rättvis värld är möjlig)

[UPPDATERING] Jag gör en pudel! Bloggaren Alexandra Einerstam gör mig uppmärksam på att Urban Ahlin redan heter En rättvis värld är möjlig. Alla har naturligtvis rätt till sin egen slogan. Så jag kallar mig istället Utan kvinnor stannar Sverige. /Åsa