Björklunds lönedumpning

Det är inte riktigt klart vad folkpartiledaren Jan Björklund menar när han säger att han vill införa lärlingsjobb i Sverige. Det kan vara medvetet grumligt. Talar han om utbildning eller om  jobb där det enda lärlingsanpassade är att den anställde ska ha lägre lön? Skillnaden mellan de två formerna är som natt och dag. Eller som mellan fortsatt respekt för förhandlings- och lönebildningssystemet och statsdirigerad lönesänkning.

Björklund tar uppenbarligen avstamp i utredningen ”Lärling – en bro mellan skola och arbetsliv”, som förslagit lärlingsanställning som en del av en gymnasieutbildning. På Folkpartiets hemsida skriver skriver Björklund emellertid om ”sin” lärlingsvariant att den visserligen syftar till att unga ska lära ett yrke på en arbetsplats, men dessa unga ”ska alltså inte behöva gå på gymnasiet, kravet på att vara elev på en skola tas bort”.

Det är detta som är oklarheten.

Lärlingssystem finns redan i Sverige. Det tillämpas inom byggsektorn och då inom ramen för gymnasiestudier. 

I samband med att centerledaren för något år sedan var ute i samma ärende som Björklund förklarade IF Metall att ungdomslöner och lärlingssystem kan diskuteras – förhandlingsvägen och förutsatt att allt är direkt kopplat till en utbildning. Det är också vad den jämfört med Björklund mer smidige Fredfrik Reinfeldt är inne på när han kommenterar förslaget för TT. Då pratar han även om ”avtalsenliga löner” för det arbete som utförs jämsides med utbildningen. Men också det är osäkert: ”Vi tittar på det, vi är inte klara än.”

Mycket talar för att det först och främst handlar om att ”öka lönespridningen”, som Björklund skriver. En lite finare omskrivning för att rätt och slätt pressa ner lönenivåerna. Lärlingarna blir alliansens bräckjärn.