Bostadspolitiken bakom räntehöjning

Riksbanken höjer styrräntan med en kvarts procentenhet, till 1,25 procent. Direktionen är visserligen splittrad – de vice riksbankscheferna Karolina Ekholm och Lars E O Svensson tyckte höjningen kunde vänta – men beslutet är precis det experterna väntat sig. I motiveringen talar banken om en växande ekonomi och ett kommande inflationshot. Däremot inte om den kanske viktigaste orsaken till att räntan höjs, en orsak som berör många av oss direkt.

Det handlar om hushållens skuldsättning, och alldeles speciellt om bostadslånen. I dag har svenska hushåll lånat nästan 2 000 miljarder på sina bostäder. Till och med bankerna talar om risken för en bubbla som förr eller senare brister.

Samtidigt som miljonprogramsområdena skriker efter underhåll och det skulle behövas nya hyresrätter styr skattesubventioner och realisationsvinster både kapital och yrkeskompetens till renovering av kök och badrum i redan prydliga bostadsrätter och villor.

Och trots alla varningar om att de senaste årens rekordlåga räntor inte kommer att bestå haglar buden på mäklarens visningar, och många har inte utrymme att amortera på sina lån.

Det handlar om enorma förmögenhetsöverföringar, och som oftast leder det till växande klyftor. Men också om en bubbla som kan hota hela samhällsekonomin.Riksbankens räntehöjning är – vad direktörerna än skriver – ett led i försöken bromsa de skenade bostadspriserna och hushållens allt större skuldsättning. Räntehöjning, lägre tillväxt och högre arbetslöshet är en del av priset för att bostadspolitik inte på över 30 år varit en samhällsangelägenhet.

Investeringar i jobb och företagande kommer att bli dyrare och arbetslösheten onödigt hög, till stor del därför att bostadsrättspriserna i storstäderna slår rekord och därför att villaägare tar nya lån för att rot-renovera sina bostäder.

Ingvar Persson