Batongliberalismen går ännu en rond. Barn under 15 år ska kunna ställas inför domstol, föreslår folkpartiets rättspolitiska grupp. Vårdnadshavare ska göras ekonomiskt ansvariga för de skador deras barn orsakar. Föräldrar ska vara skyldiga att närvara om deras barn ställs inför rätta.

”Den missriktade välviljan gentemot unga på glid är tyvärr cementerad i vårt samhällsbygge. Trots viktiga insatser för att förebygga brott vågar vi inte gripa in mot föräldrar som av olika orsaker misslyckats i sitt uppdrag gentemot sina barn”, skriver folkpartiets rättspolitiske talesman Johan Pehrson i Dagens Nyheter.

Det är en populistisk analys. De bristande insatserna för unga på glid beror inte på missriktad välvilja eller feghet. Utan på socialtjänstens alltför små resurser.

I går mötte jag socialarbetare i Stockholmsstadsdelarna Vantör, Enskede och Årsta. De berättade att människors behov av hjälp ökar dramatiskt. Men pengarna räcker inte. Socialarbetarna går på knäna och hinner inte gripa in i krisande familjer innan situationen är helt akut. Läs socialarbetarnas vittnesmål här.

Johan Pehrson vill att socialtjänsten ”vid allvarlig brottslighet ska kunna besluta om tvingande insatser riktade mot barn”. Han skriver att ”insatser från beroendevården och socialtjänsten ska erbjudas snabbare än i dag”.

Hur ska det gå till, när socialtjänsterna har allt fler människor att hjälpa och allt mindre pengar att göra det med? Folkpartiet ingår i en borgerlighet vars paradgren är att sänka skatten. Minskade skatteintänkter utarmar välfärden och drabbar socialtjänsten.

Johan Pehrsons förslag att unga som begår brott ska ställas inför domstol är en mjukisvariant  av hans gamla förslag att sänka straffmyndighetsåldern. Folkpartiets landsmöte 2005 ville inte ha sänkt straffmyndighetsålder, men sa ja till att även brott som begås av barn under 15 ska kunna utredas.

Det fick flera folkpartister att varna för det som Pehrson nu föreslår: att barn kan ställas inför rätta. ”Är ni medvetna om att barn så små som tio eller fem år kan ställas inför skranket?” frågade Carin Melin landsmötet.

Förra året föreslog kristdemokraternas Peter Althin särskilda barndomstolar och sänkt straffmyndighetsålder. Då reagerade Brottsförebyggande rådet, Brå.

”Tittar man på andra länder där straffmyndighetsåldern är lägre, som till exempel England, så finns det inget som tyder på att de har lägre brottslighet än vi har. Tvärtom, de har mer omfattande problem än Sverige”, sa kriminologen Felipe Estrada  på Brå i Svenska Dagbladet.

Det tragiska med Johan Pehrsons utspel om barn inför domstol, eller för den delen Jan Björklunds besked om att stökiga barn ska kunna stängas av från skolan, är att barn missgynnas av förslagen. De får hårda bud istället för stadig hjälp.

Batongliberalismen löser inga problem. Den bara förvärrar dem. Barn som brännmärks som brottslingar kommer att börja identifiera sig som brottslingar. Sedan går det utför.

Åsa

En av de viktigaste lärdomarna från Obamas valkampanj var hur nya sociala medier kan blåsa liv i traditionellt folkrörelsearbete. I går presenterade Socialdemokraterna webbportalen Mitt S, där nätet används som verktyg för att engagera folk i valrörelsen.

Jag har skrivit en krönika om det. Socialdemokraterna får inte glömma politikens innehåll. Partierna kan inte bara uppmana människor att engagera sig. De måste också erbjuda något att engagera sig för.

Åsa

Ge papperslösa en god vård i Sverige! Det kräver Centern i Stockholm och Centerpartiets ungdomsförbund av regeringen.

”Tillgången till vård är en mänsklig rättighet och därför inte i första hand en fråga om ekonomi utan en fråga om ideologi och människosyn”, skriver Gustav Andersson, Per Ankersjö och Magnus Andersson i ett pressmeddelande.

Sverige har Europas snålaste regler för vård åt papperslösa. FN kritiserar Sverige för att inte leva upp till internationella åtaganden. Centerpartisterna vill att Sverige börjar ”leva upp till de krav som man med rätta kan ställa på en modern liberal demokrati”.

Alliansregeringen borde lyssna på sina egna. Behandlingen av papperslösa är en svensk skamfläck.

Åsa

Dagens märkligaste utspel kommer utan tvekan från Mikael Hammarstrand, vice chefsåklagare i Gävle. Han är beredd att åtala barnmorskor som skriver ut p-piller till flickor under 15 år för medhjälp till våldtäkt.

”Den som främjar ett brott är medansvarig och den som delar ut preventivmedel till en underårig underlättar ju för gärningsmannen att fortsätta med övergreppen”, säger Hammarstrand till Dagens Medicin.

Resonemanget haltar på flera sätt. Två fjortonåringar kan ha sex med varandra. Då är det inget övergrepp. Lagen om våldtäkt mot barn är till för att skydda mot våldtäkt. Inte för att jaga tonåringar som har frivilligt sex med varandra.

P-piller är dessutom inget sexhjälpmedel. P-piller skyddar bara den som har sex mot risken att bli gravid. Att hindra tonårsgravideter är knappast olagligt. Borde Icahandlare som säljer kondomer till fjortisar också åtalas?

Justitieminister Beatrice Ask säger att Hammarstrands tolkning av lagen är helt orimlig. ”Jag vill att vården ska kunna arbeta utifrån sin professionella kompetens. Vi måste vara rädda om de här ungdomarna.”

Konservativa krafter predikar ständigt avhållsamhet. De misslyckas alltid. När människor förnekas rätten till sin kropp och sexualitet blir resultatet stort lidande. Förbud mot preventivmedel ger fler oönskade graviditeter. Abortförbud leder till osäkra, illegala aborter.

Moralister ska inte hindra barnmorskor från att ge unga människor råd, vård och stöd.

Åsa

Prästerna Lars Arnell och Lars Gårdfeldt vigdes av en präst i Kanada 2006. För dem var det viktigt att ingå äktenskap, inte registrerat äktenskap. Kanadas lagar gjorde det möjligt.

Men hemma i Sverige registrerades deras äktenskap som registrerat partnerskap. Lars och Lars överklagade Skatteverkets beslut ända upp till regeringsrätten – och förlorade.

Nu blir det äntligen ändring. Skatteverket ger med sig. När den nya äktenskapslagen införs tillbakadateras Lars och Lars äktenskap, till vigseldatumet den 8 april 2006. De får alltså behålla sin bröllopsdag, som erkänns av svenska myndigheter.

Grattis!

Åsa

Min pojkvän och jag spenderade kvällen framför studera.nu, sajten där man anmäler sig till höstens högskoleutbildningar.

Det utvecklades snabbt till hysteri. Han läste kurskoderna ur utbildningskatalogen, jag knapprade in dem. När man väl kom in på sajten gällde det nämligen att vara blixtsnabb, att hinna till nästa steg i anmälningsprocessen innan ”kommunikationen med servern avbröts”. Det gjorde den heela tiden.

– Läs koden då, fort fort!
– SU-20133!
– Va!?
– 2-0-1-3-3!
– Nej fan, nu bröts det igen.

Den ekonomiska krisen ökar trycket på högskolorna och universiteten. Många pluggar för att det inte finns några jobb. Andra passar på att förverkliga en livsdröm, när arbetsmarknaden ändå ser ut som den gör. Hittills har nästan 300 000 personer anmält sig till högskoleutbildningar i höst.

Högskoleverket har förlängt anmälningstiden på studera.nu till kl 12. De som inte kom in på sajten i går får en ny chans i dag. Bra. Anmälningssajten kan krascha, men den behöver ju inte krascha folks utbildningsplaner för det.

Åsa

(Ja, jag vet. Man kunde ha fixat anmälningen i förrgår eller förra helgen, då det var lugnt på sajten. Men livet är livet, ni vet.)

Imorrn har Korseld premiär i Aftonbladets webb-tv. Svenska Dagbladets Sanna Rayman och Aftonbladets Katrine Kielos grillar makthavare. Första gästen är Thomas Östros, socialdemokraternas ekonomiska talesman. Läs mer om Korseld här.

Åsa

The Crisis of Credit Visualized from Jonathan Jarvis on Vimeo.

Katrine, som har drabbats av smärre teknikproblem, hälsar att alla borde se denna upplysande film om finanskrisen. 11 minuter, sen fattar man allt.

Åsa

Stäng av stökiga elever från undervisningen. Ge rektorn möjlighet att dela ut skriftliga varningar. Inför ett nytt sorts straff i skolan, försittning, alltså kvarsittning på morgonen.

Det vill Jan Björklund, folkpartiledaren och utbildningsministern, ha med i den nya skollagen. Han fortsätter alltså att estradera i skoldebatten. Som vanligt med batongliberalismen i högsta hugg.

”Reglerna i dag är dels för slappa, dels för luddiga”, säger Björklund i Svenska Dagbladet.

Han möts av hård kritik. 

”Jan Björklund har missuppfattat problemet. Istället för resurser till skolan levererar Björklund bara fler varianter av straff. Stökiga elever behöver fler vuxna i skolan. Att slängas ut på stan är förödande för dem”, säger Miljöpartiets Maria Wetterstrand.

Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén är inne på samma linje.

”En elev för vilken situationen blivit så allvarlig att det här blir aktuellt har antingen svåra störningar eller mycket svåra hemförhållanden. Stänger man av dem kan man ge dem en skjuts in i farliga miljöer”, säger hon.

Även elevorganisationerna Seco och Svea är kritiska.

”Jag tror att det är mycket viktigare att man snackar med eleven om vad som är problemet och att den kan få individuell hjälp av lärarna”, säger Siri Nylund, 15 år, som går i åttonde klass på Katarina Norra i Stockholm, till TT.

Hur bemöter Björklund kritiken? Han hakar upp sig på socialdemokraternas Marie Granlund, som säger att ”grundskolan är inget man ska kunna befrias från varken på det ena eller andra sättet”.

Björklund svarar att socialdemokraterna ”har låtit flummet härja”.

Så uttalar sig en utbildningsminister som inte har förstått vidden av sitt uppdrag. Den högsta ansvariga politikern för svenskt skolväsende beter sig som om skoldebatten är hans egen sandlåda. Arrogansen ersätter respekten.

Det vore skrattretande, om inte så många skolbarns framtid stod på spel.

Åsa

Foto: Mark Goldsworthy

Ledarbloggen säger Glad Påsk med hjälp av Gudrun Schyman, som kandiderar till EU-parlamentet. Bryssel är det nya Blåkulla!

Åsa