Ledarbloggen

Inlägg av Daniel Swedin

Ledarskribent på Aftonbladet.

Liberalt berättande som berör: Barn som älskar Landsfadern

Den liberala kvällstidningen Expressen rapporterar löpande om barn som älskar vår kompetente statsminister, regeringschef och Moderatledaren Fredrik Reinfeldt.

Man har berättat – så att der berör! – om åttaåriga Olivia som tycker att statsministern har gulliga ögon och tycker att han ”verkar vara en bra person som ska styra vårt land”. Man har gett oss den gripande berättelsen om sexårige Emil, andfådd och lycklig, som fått krama statsministern.

Man har berättat om elvaåriga Cornelia som skrivit brev till statsminstern och fått svar. Man har låtit oss få veta att statsminister är ”bamsesnäll” och sett till att sjuåriga Kika fått tillbaka sin borttappade nallebjörn. 

Nu är jag inte så gammal, men jag vill ändå påstå att ingen svensk publikation någonsin bjudit på sådan här inkännande och människonära journalistik (Thomas Mattsson, den historieintresserade och minnesgode chefredaktören för den liberala kvällstidningen Expressen, får gärna rätta mig här!).

Hur som helst försöker den liberala lokaltidningen Dagens Nyheter sig på ett motdrag: de byter perspektiv! Hur då, frågar nyfikna läsare. Häcklar de den kompetente statsmannen Fredrik Reinfeldt? Har ett barn uttalat sig uppskattande om Håkan Juholts mustasch?

Ingalunda. I en stort uppslagen artikel följer man vår kompetente statsminister, regeringschef och Moderatledaren Fredrik Reinfeldt när han skiver brev till två barn i Åkerberga.  

Den liberala lokaltidningen Dagens Nyheter ska ha all respekt för att de låter oss komma så här nära människan Fredrik Reinfeldt, barnens försvarare. Men – och det måste sägas – det är inte berättande som berör. In med ungarna nu, DN!

Daniel Swedin 

En god jul med ledarsidan

I en månad har vi nu haft en adventskalender som berättat om allt regeringen har avskaffat. Julgransplundringen är redan genomförd, och dag för dag har vi berättat historien om hur den svenska modellen monterats ner:

  • Sedan 2006 har den fattigaste tiondelen av det svenska folket blivit 8,6 procent fattigare.
  • På bara ett år, under 2007, fick regeringens politik 398 000 svenskar att lämna a-kassorna. De flesta har aldrig kommit tillbaka.
  • Vid årsskiftet 2009/2010 utförsäkrades 17 797 personer från sjukförsäkringen. Inte för att de blivit friska, utan därför att regeringen satt upp en gräns för försäkringen.
  • Det senaste året har antalet inskrivna i Jobb- och utvecklingsgarantins tredje fas, fas 3 i dagligt tal, ökat med drygt 20 procent. I oktober var 27 891 personer inskrivna i Fas 3. Det är fler anställda än AB Volvo har i Sverige.
  • Det senaste året – när det totala antalet arbetslösa minskat – har gruppen som varit arbetslösa i mer än två år ökat med 12 218 personer.
  • Av de 17 797 personer som vid nyåret 2009/2010 kastades ur sjukförsäkringen hade i våras 65 procent åter sjukpenning eller sjukersättning.
  • Av de som i dag är arbetslösa är det en minoritet som faktiskt får ersättning från sin a-kassa. Två förklaringar är att villkoren blivit så hårda att många inte kan uppfylla dem, och att allt fler utförsäkrats.
  • Av de arbetslösa som tidigare haft ett heltidsarbete och som har rätt till arbetslöshetsersättning är det i dag bara var tionde som faktiskt får 80 procent av sin tidigare inkomst.
  • Jan Björklund deklarerade att regeringen ”satsar på yrkesutbildningarna”. När Skolverket redovisade resultatet av årets antagning visade det sig att andelen elever som sökte yrkesprogram gått ner med ytterligare fyra procent.
  • Målet om 200 vargar i den svenska naturen föreföll länge näst intill ouppnåeligt. Kanske önskar den förre miljöministern Andreas Carlgren att det förblivit så. Vargarna har i vart fall utvecklats till ett politiskt haveri. Carlgren är borta, men den misslyckade politiken ligger fast.
  • Kunskap och resultat. Honnörsord i den folkpartistiska skolpolitiken. Ändå har andelen elever som inte lär sig grundläggande läsning ökat från 13 till 18 procent.
  • En av Anders Borgs idéer är att låta arbetslösheten styra avgifterna till a-kassan. Därför betalar en lågavlönad restauranganställd 360 kronor i månaden. En läkare betalar 90 kronor.
  • Apoteken avreglerades år 2009. Det skulle bland annat leda till lägre priser. Ännu har det inte inträffat. Däremot betalar staten tio kronor mer för varje såld förpackning. Den ökade kostnaden motsvarar 2 000 underskötersketjänster.
  • I december 2008 – under den värsta krisen – lanserade Maud Olofsson och Anders Borg en storsatsning på svensk bilindustri. 28 miljarder anslogs. Ett och ett halvt år – 24 000 förlorade jobb senare – hade bara fyra miljarder använts.
  • I genomsnitt har en svensk i den fattigaste tiondelen av befolkningen fått 600 kronor mindre att röra sig med sedan 2006.
  • En person i den rikaste tiondelen av befolkningen har i genomsnitt fått 14900 mer i månadsinkomst sedan 2006.
  • År 2008 presenterade en parlamentarisk utredning 10 förslag för att utsläppen av koldioxid. Regeringen sa nej till åtta av förslagen. Nu ökar de svenska utsläppen.
  • För att bevilja arbetstillstånd för bärplockare har migrationsverket i år ställt det självklara kravet att arbetsgivaren ska garantera lönen. Resultatet blev att antalet tillstånd nästan halverades, från 4 400 till 2 400.
  • En av tio utförsäkrade har tvingats söka socialbidrag sedan deras sjukersättning dragits in. ”En stor framgång”, sa socialförsäkringsminister Ulf Kristersson när siffrorna blev kända.
  • År 2008 levde 64 procent av de barnfamiljer som saknade sysselsättning under fattigdomsgränsen.

Det är dags att byta tonläge. Det är ju julafton.

Utan regeringens insatser hade vi inte fått stämpelklockor på dagis, smajlisar för arbetsmiljön, försittning i skolan eller ett matland med dispens för giftig fisk.

Det är bara att säga god jul.

Ledarredaktionen

PS. Missa inte den fantastiska illustrationen av Robert Nyberg som vi publicerar i tidningen och på nätet i dag. DS.

God jul alla lärare!

Via Alliansfritt Sverige hittar jag detta.

Hanif Bali är riksdagsman för Moderaterna, sitter som ledamot i arbetsmarknadsutskottet och ersättare i utbildningsutskottet. I höstas var han aktuell för en plats i Moderaternas partistyrelse.

Och nu detta. Sveriges lärare får se det som en julhälsning från Det Nya Arbetarpartiet.

Daniel Swedin 

Men vad tänker Reinfeldt göra?

Det har varit en hektisk nyhetsdag. I natt meddelades att Kim Jong-Il dött och i morse ansökte Saab om konkurs.

Och klockan 13.30 höll statsminister Fredrik Reinfeldt sitt jultal. Med nio tal genomförda har det blivit ”en av Moderaternas traditioner”, enligt partisekreteraren och förbandet Sofia Arkelsten. Moderaterna bildades 1904.

I årets jultal valde statsministern som så ofta att referera och recensera samtiden. Hans lösning på alla samhällsproblem har blivit att beskriva dem. Ibland blir det okej, ibland blir det riktigt dålig. I sitt tal i Almedalen läste han högt ur OECD:s databas i tjugo minuter.

Nu berättade han om hur han under hösten har varit ute och rest och träffat våldsoffer och människor som arbetar med våldsoffer. Hedersvåld, gatumisshandlar, psykisk terror, oprovocerade käftsmällar vid frukostbordet. Berättelserna från de misshandlade män och kvinnor han mött är skräckinjagande.  Den stumma statistiken från BRÅ är hisnande. 

Men var är Fredrik Reinfeldts politiska svar, vilka politiska konsekvenser drar han? Vad vill han göra i framtiden? Det räcker kanske inte bara med fler poliser och hårdare lagstiftning.

Sina möten runt om i landet kallar statsministern för ”viktiga berättelser”.

Absolut, men sedan då? Hur ska han politiskt se till att inte fler människor hamnar i ”viktiga berättelser” som han kan använda i medkännande tal på Skansen?

Det samhälle Reinfeldts regering bygger är ett samhälle med ökande klyftor, ett hårdare samhälle där fler ”viktiga berättelser” skrivs-

I Aftonbladet i dag kan man läsa att drygt 127 000 ungdomar i Sverige står utan jobb. Under de fem år Fredrik Reinfeldt varit statsminister har antalet arbetslösa ungdomar ökat med hisnande 23 procent. I Stockholm är rekordmånga fast i ett långvarigt bidragsberoende.

Och det pratade aldrig Fredrik Reinfeldt om.

Daniel Swedin 

”Systemet har inte byggts ut sedan 1870-talet”

Sverige är i dag sämst i Europa på att underhålla sin järnväg. Sveriges totala utgifter för drift, underhåll och återinvesteringar i järnvägsinfrastruktur mellan åren 2007-2013 är 0,33 miljoner euro per kilometer. EU-snittet är 1,35 miljoner. Sverige ger klart minst till hela järnvägen i hela Europa.

Om detta kan man läsa i ett långt och mycket läsvärt reportage i Dagens Industris månadsmagasin Dimension.

För 40 år sedan var persontrafiken på de svenska järnvägarna nere på sin absoluta bottennivå, 4 025 miljoner personkilometer. I fjol hade persontrafiken nästan trefaldigats, 11 219 miljoner, personkilometer.

Men bortsett från Grödingebanan och Botniabanan har det knappt gjorts några nyinvesteringar på svensk järnväg under de senaste 50 åren. Får man tro SJ:s avgående vd, Jan Forsberg är det ännu värre beställt:

”Det är mycket postivt att så många har upptäckt tåget de senaste tio åren. Men naturligtvis blir det trafikproblem, eftersom systemet egentligen inte byggts ut sedan 1870-talet.

Underhållet av den svenska järnvägen har dessutom varit eftersatt i åtminstone 20 år. ”Problemet är att vi inte har underhållit det vi ha. Nu måste vi våga vara kortsiktiga”, säger Mikael Stöhr som är vd för godstransportsbolaget Green Cargo – näst SJ den största aktören på de svenska järnvägarna.

För att rädda det som räddas kan av järnvägen behövs enligt Trafikverket 38 miljarder kronor. ”Utmaningarna inom järnvägarna var större än vad jag trodde”, säger Trafikverkets nytillträdde generaldirektör Gunnar Malm.

1963 togs ett trafikpolitiskt beslut som gav SJ:s dåvarande generaldirektör Erik Upmark gria händer att göra sig av med de järnvägar som man uppfattade inte behövdes. SJ fick ”möjlighet att lägga ned olönsam trafik” och under 1960-talet stängdes i genomsnitt 17 järnvägar årligen.

Varför? Den ökande massbilismen – Sverige var Europas personbiltätaste land vid 60-talers mitt. Bilen var en frihetssymbol och järnvägarna stod för något gammalt. Resandet på järnvägarna minskade, stationer lades ned, tågen blev färre. Men bilarna och långtradarna blev fler så ingen såg problemen. Under 1970- och 80-talen fick järnvägen 20 procent av de medel som vägnätet fick.

1988 delades statliga Statens Järnvägar upp i operatören SJ och infrastrukturbolaget Banverket. Regionaltrafiken avreglerades 1990 och godstrafiken gick samma väg 1996. 2001 splittrades SJ i ytterligare i sju aktiebolagbolag – SJ, Green Cargo, Jernhusen, TrafikCare, EuroMaint och Unigrid. 

Plötsligt ökade resandet och tågen på rälsen blev fler. Plötsligt började man inse att det svenska järnvägssystemet var eftersatt sedan decennier. Inte blev det bättre av att SJ var konkursmässigt och fick räddas av staten.

I söndags blev det möjligt att även för nya aktörer att köra interregional persontrafik. Mer trängsel väntar på spåren.

För att komma till rätta med kapacitetsproblemen krävs nya spår. Det kostar pengar. Mycket pengar. Och regeringen har inte varit särskilt sugna på stora utgiftsposter i sina budgetar. Så därför får snabbtåg, godståg, regional- och lokaltåg trängas på samma spår.

”Att köra tåg mellan Alingsås och Göteborg är som att köra bil på en väg med ett körfält i vardera riktningen och mitträcke”, säger Bo-Lennart Nelldal på KTH.

Två exempel: Om ett av snabba X2000-tåg hamnar efter pendeltåget mellan Göteborg-Alingsås så får man åka i Intercity-hastighet i stället. Om ståltåget från SSAB i Luleå missar sin avgång med några minuter får det återverkningar genom hela det svenska jänrvägssystemet.

Dominobrickorna börjar falla. Samma sak om is och snö faller på spåren. De flesta svenska järnvägar har enkelspår och en isklump på rälsen betyder tvärstopp i hela systemet.

45 000 timmar. Så mycket var persontrafiken försenad i fjol. Godstågen var 98 000 timmar försenade. Nästan 30 000 persontåg och nästan 50 000 godståg fick ställas in. Trafikverkets oförmåga att hantera vintervädret har fått norska Cargonet att sluta köra tåg i Sverige. I stället kommer man köra gods med ungefär 300 långtradare varje dag.

Mycket mer intressant finns att läsa i Dimensions tåggranskning, bland annat intervju med minister Catharina Elmsäter-Svärd och en titt på när svenska snabbtåg kan dyka upp. Så köp och läs, gärna i samband med att du ska ut och åka tåg. Du lär får tid med det då.

Daniel Swedin

Fallet Ganna – en blågrön kronologi

18 oktober 2011: Europadomstolen stoppar akut utvisningen av dementa, synskadade, hjärtsjuka Ganna Chyzhevska, en 91-åring som Sverige vill skicka till ett Ukraina där hon inte längre har någon släkt.

10 november 2011: Borgarna och Miljöpartiet stoppar ett utskottsinitiativ för att ändra migrationslagarna så att människor som Ganna kan få stanna i Sverige.

14 december 2011: Regeringen skriver ett 15 sidor långt dokument till Europadomstolen där man berättar hur rätt man gör som utvisar Ganna.

Daniel Swedin

Det ska löna sig att betala skatt

Efter höstens alla skandaler har Stockholms stad låtit den moderatanknutna PR-byrån Kreab putsa riskkapitalbolaget Caremas anseende. Det avslöjar SVT i dag.

För 155 625 kronor köpte staden träning med kamera, framtagande av budskap, planering av anhörigmöte och rådgivning kring mediehantering.

Tillförordnade stadsdirektören Staffan Ingvarsson beställde Kreab-tjänsterna av Bengt Ludvigsson, Sverigechef på Kreab. Tidigare var Ingvarsson kanslichef för Moderaterna i Stockholm och Ludvigsson arbetade som stabschef för Moderaterna.

Hittills i år har Kreab fakturerar Stockholms stad över nio miljoner kronor. Bland annat har man tagit hjälp för att sälja in stadshusalliansens syn i Slussen-frågan. 

Vilka det är som betalar fakturorna till Kreab och hjälper borgarna i stadshuset att hantera politiska skandaler, skydda privata företag och vinna politiska frågor? Jo, det är skattebetalarna i Stockholm. Tax money in action, som amerikanerna brukar säga.

Glad Lucia, förresten!

Daniel Swedin

Läs också:
Alliansfritt Sverige: Hur Moderaterna och Carema blåser skattebetalarna i fem enkla steg

Men statsministern hade det bra

I kväll är statsminister Fredrik Reinfeldt (M) med i TV4:s talkshow Helenius Hörna. Moderatledaren deltar i sketcher om tacos och fredagsmys och bjuder på sig själv.

I programmet ombeds också Reinfeldt göra en kurva över sitt liv, med dalar och toppar. När han kommer fram till 2008 säger statsministern:

Sen var det lite körigt ett tag och så, men sen blev det bätte och finanskris. Det tyckte många var jobbigt, men jag och Anders Borg hade det bra.

Under finanskrisen 2008-2009 blev runt 100 000 personer av med sina jobb. Hoppas fredagsmyset smakar i kväll, Reinfeldt.

Daniel Swedin 

Sida 35 av 44
Senaste inläggen