”Titta på Lettland”, säger Fredrik Reinfeldt i Rapport när han angriper socialdemokraternas ekonomiska politik. ”Där stänger de sjukhusen”.

Ja, fler borde ”titta på Lettland”. Jag var där förra veckan. Fredrik Reinfeldt har såvitt jag vet inte gjort ett enda bilateralt besök sedan han blev statsminister.

Det är Reinfeldts regering som varit med och tvingat på Lettland den ekonomiska politik som nu leder till stängda skolor, sjukhus och galopperande budgetunderskott.

Denna misslyckade politik drabbar befolkningen i Lettland och kan snart drabba många svenskar, om regeringen i Riga tvingas devalvera trots svältkuren och de svenska bankerna måste få miljardstöd från statskassan.

I det läget säger statsministern: ”Titta på Lettland”.

Göran Persson var ofta fräck i sina politiska utspel, men Fredrik Reinfeldt är fräckare.

Mats

UPPDATERING: Fredrik Reinfeldt fortsatte sin argumentation om Lettland i
kvällens Agenda-debatt. Otroligt.

Regeringens rovdjursproposition är ”ett kraftigt bakslag för naturvården i Sverige”, skriver fem tunga miljöorganisationer i ett gemensamt pressmeddelande. Bland undertecknarna finns Världsnaturfonden och Svenska Naturskyddsföreningen.

Biologisk mångfald skulle vara en viktig fråga under höstens svenska EU-ordförandeskap, men ambitionerna har minskat med tiden. Frågan är hur regeringens jaktvänliga politik kommer att tolkas i övriga Europa.

Det ska också bli intressant att se vem som blir först med att anmäla regeringens nya regler till EG-kommissionen för brott mot naturvårdsdirektiven.

Mats

Rubrikerna om den nya influensan har blivit mindre, men det betyder inte att faran är över. Ekot berättade i onsdags om det svenska arbetet med att få tag på vaccin inför vintern. Det är inte så lätt, eftersom det befintliga avtalet med GlaxoSmithKline bara gäller när WHO formellt deklarerat en pandemi.

Ändå är det bra att regeringen givit Socialstyrelsen i uppdrag att säkra vaccintillgången.

Det stora problemet är att regeringen fortfarande inte tar ställning för en nordisk vaccinfabrik. WHO efterlyser gång på gång en ökat global produktionskapacitet, inte minst för de fattiga ländernas behov. Danska Seruminsitutet har visat hur det kan gå till, bland annat med sitt tbc-vaccin. Men folkhälsominister Maria Larsson och resten av den svenska regeringen gör ingenting.

Mats

Moderaterna i EU-parlamentet har inte stajlat om sig. Vi skriver i dagens ledare om skillnaden mellan de vackra orden i moderaternas valmanifest och den politiska praktiken i EU-parlamentet, där Gunnar Hökmark med flera gått emot bättre arbetsvillkor och skärpta miljökrav.

Därför var det inte så konstigt att Christofer Fjellner (M) höll upp flest röda kort i gårdagens miljödebatt inför EU-valet. Han har fått underbetyg, tummen ned, i Naturskyddsföreningens granskning. Nu svarade han tydligt nej på flera av frågorna om miljöarbetet under nästa mandatperiod.

Det är inte bra i sak, men det hedrar Fjellner som politiker. I en valrörelse är det lätt att lova runt. Det gjorde till exempel centerpartiets Lena Ek, som glatt svarade ja på det mesta. Koldioxidutsläppen inom EU ska minska med 40 procent till 2020, lovade Lena Ek till exempel, i bjärt kontrast till regeringens politik och till den klimatkompromiss som parlamentet antog nyligen.

Lena Ek visade också grönt kort till förbud mot bottentrålning efter fisk, liksom många andra partirepresentanter. Christofer Fjellner ställde inte upp på kravet och motiverade det med ett kunnigt svar om varför man kan tillåta bottentrålning i vissa fall. Han fick med sig miljöpartiets Isabella Lövin, som verkligen kan frågan. Också det var ärligare av Fjellner än av Ek.

För övrigt överraskade Isabella Lövin med sitt svar på en fråga om Lissabonföredraget:

”Jag är erbjuden en plats av miljöpartiet att driva just fiskefrågorna och ifrågasätter inte partiets politik i andra frågor”

Ska inte Isabella Lövin arbeta med något annat än havsmiljön om hon blir vald?

Märkligt, liksom att socialdemokraternas Olle Ludvigsson svarar så undvikande på miljöenkäten när det gäller luftföroreningar och annat som berör bilindustrin. Är en röst på socialdemokraterna en röst på miljövännen Åsa Westlund, som var med i debatten, eller på Olle Ludvigsson som väljarna inte vet var han står?

Naturskyddsföreningen gjorde i vilket fall en bra insats med gårdagens debatt. Utfrågarna Mikael Karlsson och Svante Axelsson ställde vassa och väl valda frågor. De fick mängder av miljölöften till svar.

Nu är det upp till väljarna att värdera dem.

Mats

Sverige har gjort för lite mot det europeiska rovfisket utanför Västafrika. Det skriver tunga politiker från fem riksdagspartier idag, tillsammans med Naturskyddsföreningens Mikael Karlsson.

Både den nuvarande och den förra regeringen får kritik i artikeln på DN Debatt. Ministrarna har legat alltför lågt i förhandlingarna om fiskeavtalen med länderna i Afrika, menar EU-politikerna.

Det är en uppfriskande och välbehövlig artikel. Hållbart fiske borde ha varit en huvudfråga för Sverige redan från vårt EU-inträde 1995. Åsa Westlund (S) har redan tidigare kritiserat sitt parti för passivitet i regeringsställning. Nu skriver Lena Ek (C), Marit Paulsen (FP) och Ella Bohlin (KD) detsamma om dagens ansvariga statsråd, Eskil Erlandsson.

Sverige har chansen att påverka översynen av EU:s fiskepolitik under höstens ordförandeskap. Någon moderat finns dock inte med bland undertecknarna till DN-artikeln. Våger Fredrik Reinfeldt ta upp frågan när han i morgon träffar Frankrikes president Nicholas Sarkozy?

Mats

På centerstämman fanns det hård kritik mot hur partiledningen skött frågan om kärnkraften. Så här sa till exempel Lisbeth Frohm i Örebro, återgivet i Ekot:

– På den här partistämman så har vi samlat gräsrötterna från hela landet för att slå fast valmanifestet inför valet. Men då frågar jag vad det betyder om vi inte får vara med och bestämma i de stora frågorna. Och då syftar jag på energiuppgörelsen.

Partidemokratin har kommit på undantag i det gamla folkrörelsepartiet. Kompromisserna har inte hjälpt Maud Olofsson att lyfta opinionssiffrorna. Centern ligger på 5-6 procent, långt ifrån målet på 16 procent i valet 2010.

Partiet strävar efter 3 mandat i EU-valet. Facit på det målet kommer redan 7 juni. Förstanamnet Lena Ek har ingen lätt uppgift.

Den 17 juni är ett datum som Maud Olofsson kanske redan skrivit in i sin almanacka. Då tänker SCB publicera sin partisympatiundersökning för maj. Opinionsmätningar är notoriskt opålitliga, men SCB:s omfattande urval gör siffrorna intressanta.

Om det går dåligt i EU-valet och centerpartiet ligger kvar på samma låga nivå i SCB-mätningen kommer oron bland medlemmarna runt om i landet att växa. Vad är egentligen belöningen för att göra eftergift på eftergift till de andra allianspartierna?

Mats

Vänsterpartisterna Hans Linde och Alice Åström kräver i Göteborgs-Posten en sanningskommission för att granska det svenska samarbetet med CIA i arbetet mot terrorismen. De tar särskilt upp avvisningen av två egyptier år 2001 och uppgifterna om CIA-flyg på svensk mark år 2005.

Hans Linde och Alice Åström kritiserar konstitutionsutskottet:

”Inga av de uppgifter som nu avslöjats har framkommit genom riksdagens granskning.

I stället har det varit media som gång på gång lyckats gräva fram de nya uppgifterna.”

Det har de rätt i. Den svenska riksdagen är sämre än det tyska parlamentet och den amerikanska kongressen i att granska och utkräva ansvar.

Varje gång konstitutionsutskottet slarvar med sitt arbete försvagar riksdagen sin ställning och argumenten stärks för sanningskommissioner där de ansvariga får uttala sig under ed.

Mats

Margot Wallström kommenterar gårdagens intervju i Svenska Dagbladet så här:

”Jag sätter inte betyg på den svenska regeringens EU-politik.

Jag konstaterar att svenska ministrar varit bra på att höra av sig till oss i mitt kabinett. Det är ju självklart att de gör det när de förbereder ordförandeskapet i EU. Konstigt vore det annars.

Det förra svenska ordförandeskapet 2001 var mycket framgångsrikt, både organisatoriskt men framför allt politiskt. Det är tack vare det som Sverige har ett så gott rykte i EU. ”

Detta enligt Wallströms pressansvariga Ewa Hedlund.

Mats

Göran Perssons statsrådsberedning stoppade förslag som hade förbättrat integrationen. Det hävdar Kristian Brangenfeldt, tidigare politiskt sakkunnig hos Jens Orback, i den spännande antologin Den grå vågen.

Jens Orback ville att pengarna från EU:s stödfonder skulle gå även till utsatta områden i storstäderna. Näringsdepartementet sade nej och fick stöd från Göran Perssons medarbetare, skriver Brangenfeldt.

Han berättar också hur det blev stopp för Mona Sahlins förslag om upprustning av miljonprogrammet, och för starkare rättigheter till nyanlända flyktingar.

Det fanns steg i rätt riktning, menar Brangenfeldt, men sammantaget var socialdemokratins integrationspolitik alltför svag inför valet 2006. Detta trots att Göran Persson talade om att ”alla ska med” och trots att regeringen på en allmän beredning tidigare bestämt sig för att prioritera integrationspolitiken.

Jag tror det ligger mycket i Kristian Brangenfeldt beskrivning. Ett tidigare statsråd har gett en liknande bild. En annan före detta minister har också berättat om den allmänna beredningen och beslutet att lyfta integrationen, men anser att ansvaret för misslyckandet till stor del ligger på de statsråd på olika sakområden som inte lyckades få fram bra förslag.

I vilket fall har socialdemokratin en hel del att förbättra inför nästa val. Det är bra att Mona Sahlin lovar ett ”miljardprogram för miljonprogrammet”, men Socialdemokraterna måste våga prata mer om arbetet mot segregation istället för att ducka av rädsla för Sverigedemokraterna.

Mats

Jag stod tre meter från en av de yngre män som buade åt Wanja Lundby-Wedin på Norra Bantorget idag. Det var en kille i snaggat hår som jag inte sett någon gång tidigare, trots att jag följt arbetarrörelsen i Stockholm i mer än trettio år.

Sammanlagt hörde jag 3-4 personer som buade bland de tusentals på torget. Därtill kom några personer trogna diktaturen i Eritrea, som ogillade socialdemokraternas kritik mot fängslandet av Dawit Isaak.

För mig är det uppenbart att buropen var en organiserad protest från personer som inte normalt deltar i socialdemokraternas första maj-demonstration.

Jag talade nyss med polisens insatschef Peter Matilainen, som berättar att fem personer avvisats från Norra Bantorget för störande av ordningen. De tillhör en grupp av bråkmakare som brukar agera så här på möten, menar Matilainen, som närmast förknippar dem med AFA och liknande grupperingar.

– De brukar agera så här, försöka trigga igång en folkmassa, säger Matilainen. Nu fungerade det inte, eftersom de flesta var för Wanja Lundby-Wedin.

Polisens insatschef berättar vidare att man gripit en person och förhör ytterligare två personer om ett bråk någon timme tidigare. De fanns på Norra Bantorget.

Detta fåtal personer dominerar just nu medierapporteringen om Första maj på nätet.

Det är svårt att förstå varför deras provokation är så mycket mera värd än de tusentals  andra som demonstrerade för sin politiska övertygelse.

Mats