Inlägg av Pernilla Ericson

Äldre kvinnor osynliga i media

av Pernilla Ericson

“You can’t be what you can’t see” myntade aktivisten Marian Wright Edelman. I så fall har Sveriges kvinnor svårt att se att de ska få komma till tals. Att de räknas, att de har rätt att ta plats.

Kvinnor får  inte synas i svenska medier i lika stor utsträckning som män – oavsett ålder, yrke eller funktion, visar rapporten Rättvisaren 2019 som ges ut av Mediekompaniet. 3000 artiklar i lokal- och riksmedier har analyserats av Kantar Sifo. Allra mest underrepresenterade är gruppen kvinnor i åldern 50+.

– Hur ska media rapportera om samhället? Ska de spegla befolkningen eller samhällsmönstren? Och om mediernas roll är att spegla samhällets mönster – bidrar de då till att reproducera och förstärka skevheter i samhället? Det är frågor som vi vill lyfta och skapa diskussion kring, säger Ricki Rebecka Petrini, marknads- och
kommunikationschef på Mediekompaniet, i ett pressmeddelande.

Den nu sorgligt avsomnade Rättviseförmedlingen grundades av en orsak. Representation spelar roll. Och vad vi ser i Sveriges medier är främst män. Män som förklarar sin syn på läget, som tar plats, män som är tillfrågade, citerade, som får etiketter som experter och profiler. Alla redaktioner i hela Sverige bör ta åt sig av vad Rättvisaren 2019 visar. Upprätta nya ringlistor. Syna sajterna och sidorna. Vilka är det som får synas? Befolkningen består av ungefär lika delar män och kvinnor. Spegla det.

 

Ilskan över vintermust

av Pernilla Ericson

Bryggeriföretaget Apotekarnes lanserade en ny must – Vintermust – och ilskan i sociala medier visste inga gränser.
Nu skulle m-i-n-s-a-n-n svenskarnas älskade julmust ersättas av nåt politiskt korrekt neutralt trams. Underförstått: det är muslimernas fel.

Bryggeriet meddelar då raskt att vintermusten bara är ett komplement, julmusten blir kvar.
Arga rasister kan andas ut.

Framkallar ilska.

Polisers dödliga rasism i USA

av Pernilla Ericson

”Det här är #TayJefferson Hon var en vänlig, vacker, generös själ. Hon spelade tv-spel I SITT EGET HEM när Fort Worth polisdepartement gick rakt fram till hennes sovrumsfönster och sköt och dödade henne, genom fönstret.”
Så skriver aktivisten Shaun King på Instagram, i en serie inlägg för att belysa vita polisers dödliga våld mot afroamerikaner.

Uppgifter florerar om att Atatiana Jefferson ska ha hållit i eller haft ett vapen på plats, samt att polisen Aaron Dean inte ropade ut att han var från polisen innan han sköt det dödliga skottet. Aaron Dean sade upp sig från poliskåren strax innan han åtalades för mord. Åtalet följde massiva protester mot polisens agerande, och för rättvisa i de här fallen.

Fem mil därifrån utspelade sig i fjol ett annat fasansfullt fall av en vit polis som sköt ihjäl en afroamerikan – i personens eget hem. Dallaspolisen Amber Guyger gick in och sköt sin granne, 26-årige revisorn Botham Jean, som satt i soffan och åt glass. Guyger uppgav i rätten att hon gick in in i fel lägenhet. Hon dömdes till tio års fängelse, ett straff som aktivister påpekar är jämförelsevis lågt.

Afroamerikaner löper tjugo gånger större risk att dö av polisvåld än personer med västerländskt utseende. 1 på 1 000 afroamerikanska män och pojkar dör av polisvåld i USA, rapporterar Los Angeles Times. Detta samtidigt som den ekonomiska klyftan mellan vita och svarta amerikaner fortsätter att växa.
De senaste åren har vi sett obeväpnade afroamerikanska män skjutas av polisen liggande med händerna i luften, sittande i bilar, nakna och i panik, med ryggen emot skytten. En 12-åring har skjutits till döds. Listan bara fortsätter.

Ingen behöver undra över varför så många afroamerikaner känner en genuin rädsla inför att stoppas av polis. Ett skrämmande fenomen som får allt mer uppmärksamhet, när även offentliga personer vågar tala öppet om sin rädsla.

En dödlig rasism inom amerikanska rättsväsendet, som måste belysas för att kunna hejdas.

Tomiko Shine håller upp en bild på Tamir Rice, 12-åringen som sköts till döds. Foto: TT

Ett fruktansvärt vapen mot flickor och kvinnor

av Pernilla Ericson

Temat för Musikhjälpen 2019 är ”Sex är inte ett vapen”.
Det handlar om sexuellt våld i krig. Årets insamling stöttar välbehövlig psykisk och fysisk hjälp för överlevande, hjälp att driva rättsprocesser och utbildning i ämnet. Dessutom vill arrangörerna stödja förebyggande arbete. Sexualiserat våld i konflikt är ett fruktansvärt vapen, och det används på alla sidor.

Under andra världskriget våldtogs hundratusentals kvinnor världen över. Under Vietnamkriget förekom massakrer där amerikanska soldater våldtog, torterade och massavrättade vietnamesiska kvinnor och barn. IS-soldater massmördade yazidier, och kidnappade yazidiska flickor och kvinnor, men även kristna och shiamuslimer, för att hålla dem som sexslavar under fasansfulla omständigheter. Det sexualiserade våldet skedde systematiskt i kriget i Rwanda på 1990-talet, likväl som i Europa under kriget i Bosnien-Hercegovina samma årtionde. Listan fortsätter, och sträcker sig lång.

Det är övergrepp som lämnar ohyggliga spår hos överlevarna, så väl fysiska som psykiska. Splittrar familjer, hela byar, skadar fertiliteten så väl som ger upphov till oönskade graviditeter. Sexuellt våld används som ett pris bland soldater. Kvinnor och flickor betalar det.
Det är också ett vapen som tystar. Många drabbade upplever svår skam efter brottet, och är mindre benägna att rapportera och anmäla det. Det krävs mod att driva frågan. Nobels fredspris har tilldelats just två personer som med enorm styrka och drivkraft kämpar mot sexuellt våld i krig, läkaren Denis Mukwege och yazidiska aktivisten Nadia Murad.
Temat för årets Musikhjälpen är viktigare än någonsin. Och vi måste alla ta chansen att bidra till kampen.

Fredspristagare som offrat mycket. Foto: TT

Unga gör upp med machokulturen i byggbranschen

av Pernilla Ericson

Byggbranschen kommer att självdö om den inte blir mer inkluderande. Det säger Maria Hernroth, chef på byggföretaget Peab, till SVT Nyheter. Hon berättar att så väl unga kvinnor som moderna män väljer bort branschen, som fortfarande genomsyras av hierarkier och machokultur. Där märks sexism, rasism och mobbning.

Maria Hernroth har blivit kontaktad av gymnasieelever som varit ute på praktik i företaget, säger hon. Eleverna berättade att jargongen varit så pass psykiskt påfrestande att de inte ville jobba kvar.

Sedan dess har åtgärder vidtagits. 15 000 medarbetare utbildas i jämställdhets- och likabehandlingsfrågor.

Viktigast är modet att säga ifrån, och det ger de unga som intervjuas av SVT prov på. Lukas, som går andra året på bygg- och anläggningsprogrammet, berättar om hur han möter en ”gubbig stil”. Skämt som ofta handlar om kön och ursprung.

”Men jag brukar alltid säga ifrån när jag hör sådant, säger Lukas.

Han gör sitt skrå en stor tjänst. Byggbranschen behöver som alla andra hänga med sin tid. Alla vinner på att fler känner sig inkluderade och lockas av yrket.

Foto: TT

Redo för fossilstopp?

av Pernilla Ericson

Konflikten i klimatkrisen mellan vad som borde göras och vad som är politiskt möjligt har sällan varit så tydlig.
Klimat- och miljöminister Isabella Lövin får frågan om när ett förbud mot fossila drivmedel skulle kunna bli verklighet i Sverige, på Naturskyddsföreningens seminarium med just det temat.

“Som miljöpartist vill jag gärna se ett förbud”, slår hon fast. Men sedan tvingas hon konstatera den krassa verkligheten. Att ett sådant skulle behövas stöd i riksdagen.

Nu följer en utredning i ämnet. Men vi vet redan var bromsen sitter.

Foto: Björn Lindahl

Skolstrejk för klimatet runt om i världen

av Pernilla Ericson

Ännu ett terrordåd. Stor sorg, all medkänsla till de drabbade.
Men fredagen bjöd också på ljus, i form av kampvilja och en strävan mot förändring. Världen över deltog unga i klimatstrejken ”Global strike for future”. I allt från Italien till Nepal. I Sydney, Australien, samlades över 30 000 unga. Budskapet var tydligt: ”Det är inte vi unga som skapat den här krisen. Vi strejkar för att ha en framtid och vi kommer att fortsätta”, som klimataktivisten Greta Thunberg sa i sitt tal.

Frågan är bara: är världens ledare modiga nog att anta utmaningen – medan tid finns?

Stockholm. Foto: Pontus Lundahl/TT

Mynttorget i Stockholm. Foto: Lotte Fernvall

Hongkong, Kina. Foto: TT

Bergen, Norge. Foto: TT

New Delhi, Indien. Foto: TT

Den bortrövade flickan ska hem till Sverige

av Pernilla Ericson

Flickan trodde att hon skulle resa till London med sin pappa – men hamnade i Irak. Hon slog larm i en sluten facebookgrupp, och polisen misstänker nu att hon kidnappats för att giftas bort. Hon uppges vara fråntagen sitt pass. ”Hon är avskuren kontakt”, säger kammaråklagare Charlotte Ottosen. Flickans mamma är nu häktad, misstänkt för olaga frihetsberövande. Mamman är sedan tidigare dömd för att tillsammans med pappan ha misshandlat den misstänkt bortrövade flickan.

Att det har kunnat hända igen är fasansfullt. Varje människa som drabbas av hederskultur – och får sin tillvaro styrd eller begränsad, men hänvisning till heder – blir en påminnelse om vikten av effektiva åtgärder. När väl en utsatt person vågar slå larm måste det gå fort, och vi som samhälle måste vara lyhörda för varningssignalerna. Här har flickans vänner i ett tidigt skede uttryckt oro. Det finns hjälp att få, och det måste gå fram.

Först och främst: flickan ska hem till Sverige igen.


Flickans mamma i Malmö tingsrätt.
Foto: Krister Hansson

Säg inte grattis på Internationella kvinnodagen

av Pernilla Ericson

Säg: kampen fortsätter.
Säg det för de som sliter med låga löner i kvinnodominerade yrken, där organisationer slimmas och kisspauserna krymper.
Säg kampen fortsätter, för alla de som inte har råd att köpa en bostad när de vill lämna relationen.
Säg det för alla som får resa för långt till en trygg förlossning.
Säg kampen fortsätter, för alla de som drabbas av vidriga patriarkala sedvänjor som könsstympning och tvångsgifte, och som inte får välja sina egna liv i burar av hedersförtryck. Säg det för alla som dött för att de försökt välja.
Säg det för alla de som betalar det yttersta priset av grovt våld i relation, och som plågas av psykisk och fysisk misshandel på vägen dit.
Säg det för att åtgärda lönegapet, och för sveket i att de som borde kämpa för att minska det istället tar ett kliv åt höger.
Säg kampen fortsätter, för alla de som förgäves anmäler övergrepp och känner sig rättslösa.
Säg kampen fortsätter, för alla de gånger som mannen är norm och den kvinna som tar plats vid maktens bord är för feminin, för maskulin, för gäll, för högljudd, för lågmäld, för arg.
Säg det för att debatten kantrar åt höger och viktiga framsteg för jämställdheten så som pappamånader målas upp som ett ”påtryckningsmedel”.
Säg det för att aborträtten återigen ifrågasätts av högerextrema och konservativa krafter, och den strid som borde vara över blir viktig på nytt.
Säg kampen fortsätter, för att kvinnor drar det tyngsta lasset i hemmet, och i betydligt högre grad än män sjukskrivs för utbrändhet.
Säg det för alla kvinnor som drabbas av sexuellt våld, som ett fruktansvärt vapen i konflikter.
Säg inte grattis. Säg: kampen fortsätter.

Flashmob vid Centralstationen 8 mars 2017 i Stockholm. 1000 kvinnor samlades och sjöng ”I can’t keep quiet”
Foto: Marcus Ericsson/IBL/TT

Amanda Zahui är en drottning

av Pernilla Ericson
Blogg-Zahui-3

Vad har sport och politik med varandra att göra? Ganska mycket, i allt från OS-kampanjer till lönevillkor. Och ibland kliver det fram stjärnor som gör skillnad på riktigt. Basketproffset Amanda Zahui är en sådan.

På Idrottsgalan belönades hon med Sportspegelnpriset. Hon är landslagsspelare och hyllas för insatserna i WNBA-laget New York Liberty, men hon får priset för det hon gör i en gympasal i Vårby. Där inspirerar hon unga förortstjejer att börja idrotta, och satsningen Basket Gäris behövs. I Vårby är bara 5 procent av alla högstadietjejer med i en idrottsförening.

– I våra områden, där det bor fler invandrarfamiljer med olika bakgrunder, så tror jag att det blir en kulturkrock. Det behöver inte vara någonting negativt, men jag tror definitivt att de flesta av oss lever kvar i en kultur där kvinnor har en viss roll, säger Amanda Zahui till Dagens Nyheter.

I sitt starka, inkluderande tal på Idrottsgalan sa hon:

– Det här priset är till alla oss som är för tjocka, för långa, för svarta, för mörka, för tjejiga och för pojkiga. För oss som är annorlunda.

Amanda Zahui är en drottning. Det är förebilder som hon som bryter mönster.

AmandaZahui

Foto: TT

Sida 1 av 2
almedalen annie lööf arbetslöshet centerpartiet dagens lista eu flyktingar fredrik reinfeldt kristdemokraterna moderaterna Robert Nyberg satir serie skola socialdemokraterna stockholm sverigedemokraterna Vilgot vilgot på arbetslinjen vinst i välfärden
  • Tjänstgörande redaktör: Hans Österman
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Karin Schmidt, Michael Poromaa, Lotta Folcker
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB