När det gick dåligt för Socialdemokraterna i de två senaste riksdagsvalen blev det vanligt att skylla på en sak: Högern äger media. De har flest ledarsidor, flest utbildningar för opinionsskribenter och mest pengar. Vad partiet än gjorde förstörde alltid ”högermedia” allt.

Att skylla ifrån sig är inte någon vinnande strategi, det är snarare ett tecken på hur desperat man är. Nu gör Moderaterna exakt samma sak. Dåliga opinionssiffror? Medias fel. Rapporter om ökade klyftor? Typisk vänsterjournalistik! Att ställa kritiska frågor till statsminister Fredrik Reinfeldt? Ett tydligt tecken på att sosse-Sverige lever kvar på SVT, antagligen lyder de direkt under Stefan Löfven, ungefär.

Moderaten Gunnar Axén är ett aktuellt exempel på en borgerlig politiker med teorin att media har de rödgröna som favoriter. Han beskrev för någon dag sedan att speciellt Sveriges Radio valt att inte rapportera om sådant som varit positivt för regeringen, utan haft negativa vinklar. Men det började inte där.

När Fredrik Reinfeldt fick en obekväm fråga inför förra valet påstod han – uppenbarligen med en osynlig foliehatt på huvudet – att Socialdemokraterna ringer runt till alla redaktioner och ber journalister ställa just den frågan.  Statsministern har även skyllt Moderaternas dåliga opinionssiffror på medias rapportering.
Sen började andra hänga på. När den moderata riksdagsledamoten Maria Abrahamsson inte gillade att tv granskade regeringens politik twittrade hon om det i september 2013:

”Socialreportage med oj sån slagsida har ersatt objektiv nyhetsförmedling. Mamma snyftar i tv, allt är moderaternas fel. Putin-tv! @rapport”

Riksdagsledamoten Lars Beckman (M) har ställt den öppna frågan ifall det forna östblocket påverkat journalistutbildningar i Sverige för att se till så landet skulle fortsätta ha ett socialistiskt styre. Detta eftersom SVT, SR och UR alltid vinklar nyheter rött, enligt honom. Senast igår twittrade han såhär:

Efter valet 2002 tyckte Moderaterna att Bo Lundgren hade blivit medias hackkyckling. Dåliga nyheter och avslöjanden handlade EGENTLIGEN om att media var vänster och hade en dold agenda.
I verkligheten visade alla undersökningar att väljarna inte ville ha stora skattesänkningar, ändå valde Moderaterna det som sin profilfråga. Nu när Moderaterna blir hårt granskade är det inte på grund av en stor konspiration som alla journalister är inblandade i. Utan för att partiet haft makten, inte kommer med nya förslag, arbetslösheten är hög, Reinfeldt har gömt sig under en sten och Alliansen gör tårtfilmer. I det läget undrar Moderaterna varför inte väljarna älskar dem och väljer att skylla på media. Lycka till med den valstrategin!

Alliansen har precis presenterat sin första gemensamma valfilm. Det är en film som kan få vem som helst att bli illamående.

Alliansen – som symboliseras av en vacker gräddtårta – tävlar med en ännu mer smaklig oppositionstårta. Men, och här kommer filmens clou, det är inte alls denna tårta som du kommer att få frossa på efter valet.

Den tårta som du kommer att erbjudas är i själva verket en dyr mischmaschtårta. De äckliga ljudillustrationerna talar sitt tydliga språk. Slabb, slabb, och toppen av gräddtårtan byts ut till en äcklig smörgåstårta. Slörp. slörp, röd ketchup sprutas över hela anrättningen och priset höjs från 250 till 500 kronor.

Tanken är att vi ska stå emot det frestande överdådet från oppositionen och istället nöja oss med det mer sparsmakade alliansalternativet. Frågan är om det svenska folket ”tar sitt förnuft till fånga” efter att ha sett denna film.

Det mesta talar faktiskt för motsatsen. Negativa kampanjer – och denna valfilm är ett riktigt bottennapp i denna genre – brukar inte fungera i Sverige.

Senast det praktiserades på detta övertydliga sätt var i Bo Lundgrens valrörelse 2002. Då försökte Moderaterna skrämma väljarna med hur det skulle bli med fortsatta socialdemokratiska regeringar.

Det var inget som attraherade väljarna. Den negativa kampanjen, tillsammans med valstugeavslöjandet där många moderata valstugearbetare inte stod upp mot rasismen och Lundgrens fokus på skattefrågorna, fick moderaterna att falla till rekordlåga nivåer.

Det finns egentligen bara ett exempel på en lyckad negativ kampanj i Sverige. Det är det så kallade kosackvalet 1928, där högern försökte skrämmas med  att en röst på socialdemokraterna var en röst på Moskvakommunismen.

Alliansens kampanjmakare verkar dock inte ha läst på. Den som tittar på skrämselpropagandan från 1928 kan notera en sak. Affischerna har ingen avsändare. Det är det som var det smarta. Man ska inte låta sig förknippas med det man skrämmer för.

I alliansens valfilm gör de precis tvärtom. Precis när tittarens äckelkänslor är på topp får vi se alliansens logga. Det är inget som skapar några ljuva känslor för denna partikonstellation. Tvärtom.

I Sverige lönar det sig att gå till val på vad man själv vill göra. Och ska man driva negativa kampanjer måste man vara smartare än så här.

“Jobbkrisen är en bluff” är rubriken på ett debattinlägg av Linda Skugge från 2010 som har börjat spridas igen. Artikelns poäng är att arbeten finns om unga verkligen vill, men att många anser sig vara för fina. Skugge beskriver att hon aldrig “fått” ett jobb, utan skaffat sig. Experter gick snabbt ut och sa att hon har fel om varför unga saknar arbeten, men trots det hyllas skribenten och folk delar med sig av egna historier om lata ungdomar. Men jobbkrisen är ingen bluff, den är verklig och dessutom politisk.

Linda Skugge är inte ensam om att arbeta hårt. Ingen har gett unga jobb, det är därför många åker till Norge istället. Ingen har gett unga bostäder, det är därför studenter vet vad ett svart fjärdehandskontrakt är. Ingen behöver förklara vad gratis praktik, vikariat, sms-jobb, timvikarie, obetalt provjobb, ideellt arbete och enbart provision är. Det är nämligen mångas vardag. Unga vuxna i dag drömmar inte om lyx eller rikedom. De drömmer om ett jobb, ett hem och att kunna bilda familj.

Linda Skugge missar dessutom helt det politiska i sin artikel. Det handlar inte bara om hur många företag en ungdom söker jobb hos, det handlar också om hur många företag som behöver anställa. Hur man än räknar arbetslösheten bland unga kommer man fram till samma sak: det är sjukt många som inte har ett arbete. Det är ett samhällsproblem, inte ett tecken på en lat befolkning.

Vuxna har alltid tyckt att unga är ovilliga att arbeta och bara slappar. Linda Skugge och hennes generation har helt säkert jobbat hårt, men det är de inte ensamma om. Därför är den enda bluffen att beskriva en hel generation unga som glidare och lyxlirare.

Efter beskeden från några ledande Stockholmsmoderater att den rödgröna oppositionen vill slå sönder och förstöra Stockholm (om det ändå vore så väl) har nu utrikesminister Carl Bildt fått förnyad lust att kommentera inrikespolitiken.

Så här balanserat formulerar sig Bildt på sitt svenskspråkiga Twitterkonto:

Vänsterpartiet i #Almedalen. Valfrihetens svurna motståndare. Bara offentliga monopol. Kräver masslakt av skolor och vårdinrättningar.

— Carl Bildt (@CBildt) 4 juli 2014

Kommer någon hinna jämföra en momshöjning med förintelsen, spanska sjukan eller pesten innan Almedalsveckan är slut? Vi får se.

De tio plågorna blir:

1. Strömmens vatten förvandlades till blod
2. Söder invaderades av grodor
3. Stoftet på marken förvandlas till myggor, som i Norrland där S har stöd av 50 % av väljarna
4. Väldiga flugsvärmar invaderar stadens uteserveringar
5. Boskapen på Skansen dör i boskapspest
6. Stockholmarna drabbades av varbölder
7. En vild hagelstorm drabbar Enskede
8. Gräshoppor invaderade landet och förstör odlingar, därav uttrycket ”Dambergs gräshoppor”
9. Det blir mörkt i tre dagar (”Löfvenskt mörker”)
10. Dödsängeln går längs gatorna och lägger ner den först startade friskolan i varje kvarter

Läs mer på dagens DN-debatt.

Bortom rosémingel, dj-battles och lobbyister som delar ut flygblad har det faktiskt hänt en hel del saker under den här veckan. Saker som borde kunna få plats i ett partiledartal eller som skulle kunna ligga till grund för ett politiskt förslag.

Vi har tittat närmare på veckans nyhetsflöde och hittat sju saker som Fredrik Reinfeldt inte kommer prata om kväll.

OECD: Löneklyftor är här för att stanna

De senaste 20 åren har skillnaden mellan hög- och låginkomsttagare vuxit i de 34 OECD-länderna. Inkomsterna för dem med högst lön ökade i genomsnitt 0,6 procent mer varje år, än för dem med lägst lön,

Majoritet av kvinnor riskerar fattigpension

Räknat på genomsnittligt utbetalt bostadstillägg, som är cirka 2 400 kronor, blir det 10 281 kronor för en ogift garantipensionär. En av fem kvinnor i gruppen kommer enligt prognoserna inte upp i en så hög allmän pension. För dem gör alltså ett helt yrkesliv i princip ingen skillnad alls vad gäller nivån på den allmänna pensionen.
Ett annat alarmerande faktum är att både män och kvinnor med relativt många yrkesår spås få så låg pension vid 65 års ålder att de kvalificerar sig för ”fattigpension”.

Fler sjuka tvingas ta ålderspension

Sjuka riskerar i allt högre grad att ta ut sin ålderspension i förtid. Orsaken är de hårdare sjukreglerna som regeringen införde 2008, visar ny forskning. Det innebär att en redan låg pension blir ännu lägre.

Fysiskt tunga jobb förkortar arbetslivet

För människor med fysiskt tunga arbeten förkortas arbetslivet med upp till fem år av förtidspensioneringar och dödsfall. För civilingenjörer, högskolelärare och personer i chefsställning förkortas arbetslivet knappast alls.

Pensioner progressiva – åt andra hållet

Höginkomsttagare överkompenseras medan deltidsarbete missgynnas i de stora tjänstepensionssystemen. Med lika stor pensionsavgift på alla inkomster skulle miljarder föras över till låginkomsttagare och kvinnor.

Jämställdhetsfråga från 80-talet ännu aktuell

1987 arbetade 45 procent av alla kvinnor deltid. Förra året var andelen 30 procent. Bland män har andelen deltidsarbetande ökat från 6 till 11 procent under samma tid. Att kvinnor i högre grad än män har arbetat deltid är en orsak till att kvinnor i snitt under 2012 hade 66 procent lägre pension än män.

Var femte papperslös nekas vård

Läkare i världen har intervjuat 106 papperslösa och deras anhöriga om deras kontakter med svensk sjukvård sedan den nya lagen om vård för papperslösa trädde i kraft den första juli förra året. Intervjuerna visar att långt ifrån alla har fått den vård de har rätt till enligt lagen. En femtedel av patienterna har nekats vård trots att de har haft rätt till den.