Sex med djur förbjuds i vår. Det lovar jordbruksminister Eskil Erlandsson (C) i dag:
– Det ska inte finnas några tveksamheter kring att det är förbjudet att plåga djur.

Frågan om förbud mot tidelag har diskuterats länge och lagskärpningen har ett brett stöd i riksdagen.

Jurister brukar hävda att vi redan har en kraftfull lagstiftning som kriminaliserar alla handlingar som verkar skadande på djur och att eventuellt förbud mot just sexuella utnyttjanden mest blir en symbol­fråga. De argumenten biter inte på vänner av ett nytt tidelags­förbud.
Lyssnar man på dem får man lätt intrycket att djurvåldtäkterna pågår i snart sagt varje buske och hage och att man måste ta i med hårdhandskarna.
Men är det verkligen så?

I en rapport som nu nedlagda Djurskyddsmyndigheten lade fram i mitten av 2000-talet kunde man se sedan 1970-talet har totalt 209 fall av misstänkta sexuella övergrepp mot djur rapporterats till polis och veterinärer.
Men de flesta av de 209 fallen handlade inte om människor som haft sex med djur. Det handlade om djur som skurits i könsdelarna och andra former av djurplågeri som redan är helt och hållet olagligt. Enligt myndigheten var det knappt tio fall på 30 år som inte täcktes av den redan existerande lagstiftningen.

Det är de här få fallen som Erlandsson, regeringen och riksdagen vill komma åt med ett nytt förbud. Och vid de fallen kommer det sannolikt vara svårt att hitta en misstänkt förövare som man kan använda en ny lag emot. Man tar sällan en zoofil på bar gärning, enligt myndighetens gamla rapport.

Låt oss vara tydliga: Varje djur som skadas – oavsett om det är fysiskt eller psykiskt – är förstås ett för mycket.

Men den psykiska skada en tjur lider av att vid avel stimuleras sexuellt för att producera sperma eller den fysiska skada en ko lider vid insemination när hon får en veterinärarm införd i underlivet är Eskilsson och riksdagsmajoriteten ointresserad av.

En kriminalisering av tidelag är ur det perspektivet svårt att förstå som något annat än en ren morallagstifning. Det är inte i huvudsak djuren man vill skydda – i sådana fall hade väl regeringen inte rustat ner djurskyddet så mycket? – utan det äckliga i själva handlingen.

I april får vi den, i alla fall. Det ska bli intressant att se om den någonsin kommer användas.

Läs/hör också: Ge Eskil credd för djursexet! (SvD:s ledarblogg), Tidelag (Mårten Schultz blogg), Vår grundade mening om djurvåldtäkter (Sveriges Radio)

Aftonbladet fiskar i bottenslammet, deklarerar Dagens Nyheters ledarsida i dag. Det handlar om en text jag skrev i tisdags, om miljögiftet dioxin, fiskar och regeringens dribblande i frågan. Och dag skriver Dagens Nyheter en lång, försmådd text om… Aftonbladets rubrik.

Så här är det:
Fet fisk från norra Östersjön, ­Vänern och Vättern innehåller höga ­halter av miljögiftet dioxin. Halterna ligger betydligt över de ­tillåtna gränsvärdena i EU:s direktiv.

Ett gram dioxin räcker för att ge hela världens befolkning ”högsta acceptabla dos per person”. Effekterna är väl utforskade. Människor som utsätts för giftet kan få beteendestörningar, försämrad inlärningsförmåga och minskad förmåga att få barn. Risken att få cancer, diabetes och benskörhet ökar också.

Livsmedelsverkets beräkningar visar att ett barn som äter vildfångad lax en gång per månad överskrider det rekommenderade intaget. Om Sverige följde EU:s regelverk skulle till exempel lax och strömming från Östersjön inte få säljas. Men i ett decennium har Sverige – genom ett undantag – tillåtit försäljning av giftig fisk. Det var en socialdemokratisk regering som förhandlade fram det tidsbegränsande undantaget.

Då, för tio år sedan, stod Livsmedelsverket bakom undantaget med hänvisning till det välutvecklade system med kostråd. I dag har verket bytt fot. ”Tusentals fler barn och unga kvinnor kommer med stor risk att utsättas för dioxinhalter över gällande gränsvärde, utan någon ökad nytta, om det svenska undantaget permanentas”, skriver man i sin utvärdering.

I år permanentades det svenska undantaget. Den borgerliga regeringen struntade i att visa EU-kommissionen en rapport från Livsmedelsverket som pekar på att svenskar inte känner till riskerna med dioxin. Endast var sjunde svensk kan peka ut vilka fiskar som är farliga.

Undantaget innebär att den strömming vi kan köpa i butik innehåller mer dioxiner än i övriga EU. I dag äter svenska barn fisk med så höga gifthalter att de och deras framtida barn kan bli sjuka.

Det var det vi skrev om och det var det vi kritiserade: att regeringen – med Eskil Erlandsson i spetsen – sätter folkhälsan på spel för att fiskare inte ska bli av med jobbet.

Har Dagens Nyheter någon åsikt i sakfrågan? Eller räcker det att pösmunkpositionera sig genom att kritisera rubriksättning?

Daniel Swedin