Det är än en gång dags för partiledarna att stångas i direktsändning. Dagens debatt i SVT 20.00 är den sista innan valdagen.

Partiledardebatter blir lätt förutsägbara. Den ena vill sänka skatten, den andra vill höja den. Sen skriks det om det i två timmar.

Just det gör formatet perfekt för ett parti klassisk bingo. Bänka er framför teven och dra fram de bifogade brickorna. Tre i rad vinner förslagsvis en korv med bröd.

Skriv ut och binga loss!

Ladda ner dina bingobrickor här.

– Sanslöst! Det här ger bilden av att väljarna är sjuåringar, säger statsvetaren Jenny Madestam i Agenda. Inslaget i går handlade om partiledare som deltar i mer personliga intervjuer utan politiskt fokus. Madestam tittade på klipp från Metro där ett barn intervjuar partiledarna, blåser i sin visselpipa om de blir tråkiga och avslutar med att lära dem ett danssteg.

Väljarna 2002 var varken kossor eller grävlingar, ändå gick Göran Perssons medverkan i Bolibompa hem hos folket. Där lärde Persson kossan Doris att kompromissa demokratiskt med sin sambo grävlingen Gösta. Sist men inte minst pratsjöng han och vickade på rumpan i en dans om att bestämma.

Kossan Doris gjorde en bra intervju med Göran Persson 2002. Det gör också sjuåriga Lucy på Metro, som frågar ut partiledarna på ett begripligt sätt. Genom att presentera politiskt innehåll på ett tillgängligare sätt kan nya väljare få en mjukstart till att sätta sig in i politiken. De av mina vänner som vanligtvis använder webbläsaren till gulliga kattvideor kanske faktiskt kan luras in i valrörelsen av Lucys charmiga intervjuteknik. Att engagera fler i politiken är alltid en demokratisk vinst, oavsett om det sker genom trams eller en understreckare i Svenska Dagbladet.

Dessutom är innehållet i de personligare intervjuerna fortfarande politiskt. En fråga om varför vuxna är tråkiga får Gustav Fridolin (Mp) att prata om vikten av fritid i Metro. Vi får också reda på att Jan Björklund (L) inte vet varför det finns tjuvar, men att han vill att polisen jagar dem så att de hamnar i fängelse. Stefan Löfven (S) däremot berättar att tjuvar stjäl i brist på alternativ eller när de hamnat fel i livet. Enkla frågor ger ideologiska svar och gör partiskillnader tydliga.

I politiken är innehåll viktigare än form. Och formen behöver inte vara tråkig. Agenda skulle kanske nå ut till fler om de anställde kossan Doris som programledare.

I dag är det Miljöpartiets dag i Almedalen och dags för språkrören Gustaf Fridolin och Åsa Romson att visa upp sig i talarstolar, i debattsoffor och i seminariepaneler. När Miljöpartiet ligger på rekordnivåer i opinionsundersökningarna är det lätt att glömma att språkrörsuppdraget inte alltid har varit en dans på rosor.
Vissa språkrör minns vi helt enkelt inte alls.

1. Ragnhild Pohanka
Sexbarnsmamma som fick vara språkrör samtidigt som Gahrton. Det var på den tiden då alla trodde att det kvinnliga språkröret bara var för syns skull och att det egenligen var Gahrton som ”var den riktiga partiledaren”. Det trodde han kanske själv också. 2002 lämnade hon Mp för Vänsterpartiet eftersom det inte längre var det ”rättviseparti som hon hade varit med och grundat”.

2. Eva Goës
Sexbarnsmamma (var man tvungen att skaffa sex barn för att bevisa att man var en riktig Miljöpartikvinna?) som slog ut Åsa Domeij (vid den tiden barnlös, hmmm?) i en språkrörsomröstning. Goës hade det tveksamma nöjet att vara språkrör tillsammans med Birger Schlaug. Det betydde att hon precis som den kända pilsnerfilmsdrottningen Julia Ceasar fick konstatera att ”sminka mig i nacken – jag ska spela mot Edvard Persson”. Men här handlade det om Schlaug i stället.

3. Jan Axelsson
Satte till sin egen förtvivlan inte några egentliga avtryck under sin tid som språkrör. Media var mer intresserade av vad de miljöpartistiska riksdagsledamöterna hade att säga. Jan Axelsson som inte satt i riksdagen brydde sig ingen om. Han lyckades dock en gång tigga sig till att få vara med i en partiledardebatt. Sen ville Birger Schlaug åter blir språkrör och det var slut på hans tid i rampljuset.

4. Marianne Samuelsson
Ingen minns när och varför Marianne Samuelsson fick sluta som språkrör. Desto fler minns när hon fick sluta som landshövding på Gotland. Det mest märkliga med denna avgång var att hon på ett internt möte, inte bara blev inspelad av en miljöivrande tjänsteman. Hon argumenterade dessutom för att länsstyrelsen måste ge dispenser från strandskyddet för stora företagare. Partiboken verkade hon glömt kvar på fastlandet.

5. Matz Hammarström
Han försökte kombinera livet i Lund med språkrörsuppdraget. Det gick inte bra. Eftersom han var renlärig tillbringade han större delen av tiden på tåget. Efter hans tid som språkrör drev partiledningen ett avskaffande av språkrörsposterna. Det fungerade inte hävdades bestämt. Partimedlemmarna tyckte annorlunda och alla är nog nöjda med det. Hammarström däremot, fick bli generaldirektör på den nya djurskyddsmyndigheten som alliansregeringen sen lade ned. En myndighet som var placerad närmare Lund.