Plötsligt var det dags för rond två i valkampens estetiska match. Förra gången recenserades årets valaffischer.

Nu är det ett nytt sinne partierna gett sig in för att tämja – hörseln. Och så kanske rumpvickarnerven. Vem lyckas? Det ska Aftonbladets ledarsida givetvis genast reda ut.

Det är ofta ungdomsförbunden som bidrar med både vallåtar och vigör i politiken. I år har framför allt Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU:s vallåt skapat debatt.

Socialdemokraterna

Vad jag vill ha? Mjuka, snälla syntar. Snärtiga manskörer. Det är socialdemokrati för mig.

Det har spekulerats en del i vilka som kan ha skapat SSU:s mästerverk (eller otyg, beroende på vem som tillfrågas). På Flashback startades en teori om att popduon Rebecca och Fiona låg bakom låten.

Arbetets kultursida gick ett steg längre och undrade huruvida Satan själv satt sig ner och krävt en socialdemokratisk regering igen. Ungdomar som dansar dygnet runt flera dagar i sträck väcker sannerligen misstankar om spelemannens inblandning.

I vilket fall som helst är det en trallvänlig trudilutt SSU lyckats klämma fram.

Dansvänlighet: 3/5
Textfiness: 2/5
Folklighet: 3/5

Genre: Huliganhouse
Starkaste textraden: Sossarna ska göra allting bra.

Cover jag vill höra: Lady Gaga. Lite raffigare och lite tyngre, så är majoritetsregeringen säkrad.

Cover jag absolut inte vill höra: Magnus Uggla får gärna hålla tassarna borta. Är det något låten har i överflöd är det gastande manskör.

Sverigedemokraterna

Har Kent släppt en ny singel? SD bjuder oss på gnällrock på svenska, med en snudd av dansband för ökat populistiskt anslag.

Det är smart. Riktigt smart. Är det en grupp SD inte lyckats snärja ännu är det kentfansen. Med kort hår, markerade glasögon, skinnjackor och svåra miner har de verkat närmast immuna mot Jimmie Åkessons pipa.

Bedårande barn är Åkessons band. Partiledaren spelar klaviatur.

Dansvänlighet: 1/5
Textfiness: 2/5
Folklighet: 5/5

Genre: Korsstygnskaraoke
Starkaste textraden: Dom trodde det var slut för länge sen.

Cover jag vill höra: Europe. Det är inte tillräckligt drag i klaviaturen. Lite syntar skulle göra susen.

Cover jag absolut inte vill höra: Laleh. Då får SD 62 procent.

Moderaterna

MUF:s vallåt besitter den ädla kvaliteten att den blir avsevärt bättre varje gång man hör den. Dängan i fråga skulle lätt tagit sig till andra chansen i Melodifestivalen.

Låtens refräng ger rysningar av fler anledningar än en.

Vi ska sänka alla skatter, vi ska skapa flera jobb. Vi ska sälja statens bolag, vi ska inta Rosenbad.

”Moderat såklart!” är kaxig och fundamentalistisk. Rent utav extremistisk. Det ger sången känsla och kraft. Förhoppningsvis kan den vårdslösa attityden inspirera övriga ungdomsförbund inför nästa vallåtssäsong.

Dansvänlighet: 5/5
Textfiness: 4/5
Folklighet: 3/5

Genre: Autotunad anarkokapitalism
Starkaste textraden: Nej nu får det räcka, för nu ska allting bli bra. Bra bra. Bra bra bra bra bra.

Cover jag vill höra: Silvana Imam. Det kan bli bra bra, bra bra bra, bra bra.

Cover jag absolut inte vill höra: Swedish House Mafia. Den här låten har drop så det räcker. Någon måtta får det vara!

Kristdemokraterna

Tydlig titel. Windowsbakgrunden till omslag. En clean låt helt enkelt.

Roland Utbult är Kristdemokraternas egen sångfågel, känd för sitt trallande från talarstolen i riksdagen. Här gör han ordentlig comeback under mer ordnade former, med ackompanjemang och folklig basgång.

Dansvänlighet: 5/5
Textfiness: 4/5
Folklighet: 4/5

Genre: Lättsam lovsång
Starkaste textraden: Vi é ett familjeparti med ambitionen att vinna nästa val.

Cover jag vill höra: Kraftwerk. Gör kristendomen hård igen. En svartvit Merkel på skivomslaget.

Cover jag absolut inte vill höra: Håkan Hellström. Då blir det kortslutning.

Hörselgångarna är verkligt ömma efter att ha hört årets vallåtsskörd. Det är inte många låtar, men de är bra. Recensionen får avslutas med ett par önskemål inför nästa säsong.

Genre
Jag vill ha barbershop. Jag vill ha eurotrance. Jag vill ha mångfald. 2022 ska vi ha minst åtta vallåtar och minst åtta genrer.

Sång
Jag vill att Ebba Busch Thor ska spela in en riktig soullåt inför nästa val. Tänk Så ska det låta, producerat av Bert Karlsson.

Och så borde Carl Bildt göra comeback.

Då. Först då är jag nöjd.

Ibland får jag och mina kollegor kritik av människor med högersympatier för att vi försöker sätta in tragedier, oförrätter och orättvisor i ett politiskt sammanhang. Ofta därför att de partier eller rörelser våra kritiker sympatiserar med inte framstår i så god dager.

Det hände när vi försökte förklara det ideologiska träsk Anders Behring Breivik var sprungen ur. Och det hände när vi vid Nelson Mandelas bortgång gjorde en ansats att förklara svensk högers historiska relation till Mandela och hans rörelse, ANC.

Att ”göra politik” av sådana händelser är fel och fult, låter den goda smakens försvarare på högerflanken meddela.

I dagarna började Musikhjälpen, ett ”insamlingsevent” (sic) som sänds i Sveriges Radio. Tre kändisar bor i en glasbur, sänder radio dygnet runt och samlar in pengar till projekt för att minska mödradödligheten.

Det där kan – och bör – man göra politik av, förstås. Att omkring 50 000 kvinnor dör till följd av osäkra aborter är en politisk fråga.

Och MUF, Moderaternas ungdomsförbund, har gjort politik av det hela. Men inte som man kanske kan föreställa sig.

På en sajt auktionerar MUF nämligen ut ett ”socialdemokratiskt vallöfte” – när Mona Sahlin sa att hon aldrig skulle göra sig beroende av SD – som MUF anser att S bryter när de i dag (sannolikt) fäller regeringens sänkning av den statliga inkomstskatten.

Så blev en insamling för mödravård ett utspel för sänkt skatt för svenska höginkomsttagare.

I dag skriver MUF:s förbundsordförande Erik Bengtzboe att det är dags för platt skatt i Sverige. Bengtzboe skriver att vi behöver tänka över hur vi bygger ett ”rättvisare system som ger människor större rätt till det de skapat och ansträngt sig för”

En intressant formulering kommande från härskaren för högerns ungdomsförbund, men nog har han rätt i MUF behöver tänka över hur man bygger ett rättvist system – socialism brukar vi kalla det.

Så här kommer lite lästips inför tänkandet: ”Socialism” (Mats Wingborg), ”Kapitalet” (Karl Marx), ”Socialismens förutsättningar och socialdemokratins uppgifter” (Eduard Bernstein), ”Socialistisk samhällssyn” (Hjalmar Branting), ”Funktionssocialism – ett alternativ till kommunism och kapitalism” (Gunnar Adler-Karlsson), ”Vad är socialdemokrati?” (Ann-Marie Lindgren och Ingvar Carlsson) och ”Människans rikedomar” (Leo Huberman).

Daniel Swedin