Arkiv för tagg sverigedemokraterna

- Sida 2 av 3

Om M fäller Löfven – vad ska de göra sen?

av Anders Lindberg

Politik är att vilja, sa en gång Olof Palme. Men vad vill egentligen Moderaterna?

De lovade i valet att låta största block regera men lägger nu fram ett motförslag till Stefan Löfvens budget konstruerat så att Sverigedemokraterna får makt att fälla regeringen.

I går skrev jag en ledare om detta och uppmanade M att inte ge SD den makten utan istället själva lägga ner sina röster.

Jag tänkte här reflektera något över de svar jag fått från olika håll.

Kräver jag att oppositionen slutar driva sin politik?

Nej.

Men jag kräver att oppositionen tar ansvar för konsekvenserna av hur de röstar.

Om man är beredd att avsätta en regering måste man faktiskt kunna svara på vad man kommer att göra om man lyckas.

I sak har Moderaterna i princip tre möjligheter till parlamentarisk strategi.

1. Låta största block med Stefan Löfven i spetsen regera.

2. Svika sitt löfte till väljarna och själva regera med aktivt stöd av Sverigedemokraterna.

3. Tvinga fram nyval. Att döma av hur opinionsmätningarna ser ut är dock sannolikheten stor att väljarna tackar för visat intresse och väljer en riksdag med ungefär samma styrkeförhållanden. Sedan är vi tillbaka på ruta ett.

Oavsett vilken strategi M väljer är deras grundproblem det samma, M-C-FP-KD har färre röster i riksdagen än S-MP-V.

Det finns goda möjligheter för oppositionen att driva politik i sakfrågor. Men om man konstruerar sina förslag så att de kan fälla regeringen kan man inte samtidigt säga att man inte har något ansvar ifall man lyckas.

Det vore ett ansvarstagande i nivå med Ny Demokrati.

Är det oppositionens ansvar att regeringen sitter kvar trots värdelös politik, Bromma, Förbifart, osv?

Nej.

Men det är oppositionens ansvar att agera konsekvent om den ska betraktas som seriös. Man kan inte släppa fram Stefan Löfven som statsminister och sedan inte låta honom regera.

Man får välja antingen eller.

Dilemmat är även att om oppositionen inte har ett eget regeringsalternativ så kan den inte regera, bara skapa kaos. Frågan är då om deras väljare vill ha kaos eller om de vill att landet trots allt regeras.

Politiskt kaos har ett högt pris för svensk ekonomi, för jobben och välfärden. Det kan ta knäcken på den lilla konjunkturuppgång som nu börjar synas. Detta måste självklart ansvarstagande partier ta hänsyn till. De kan vara helt säkra på att deras väljare tar hänsyn till det.

Varför klagade jag inte på Mona Sahlin när hon la en budget med V och MP 2010?

För egen del började jag på Aftonbladet i december 2010 och missade nog den debatten.

Men oavsett detta är situationerna inte riktigt jämförbara. SD skulle aldrig rösta med Mona Sahlin, den rödgröna motionen var skrift i vatten, vilket alla visste.

Problemet med att de borgerliga partierna nu lägger en gemensam budgetmotion är att SD kan rösta igenom den, inget annat. Det problemet fanns inte 2010 men det finns i högsta grad idag.

Om M skulle lägga ner sina röster, visar det inte bara att SD är den enda oppositionen?

Inte mer än när M lade ner sina röster vid val av statsminister.

Varför tror jag inte på nyval?

Jag tror inte på tomma gester. Enligt de opinionsmätningar som finns skulle ett nyval inte ge regeringen majoritet utan leverera ungefär samma läge som idag. Det betyder det sämsta av två världar, först politiska kaos – sedan ingen lösning på de problem som utlyste krisen.

Det är ett politiskt klimat som påminner lite om det italienska, vilket jag personligen inte ser som en förebild.

Den mest intressanta frågan är nog ändå varför M med flera inte vill svara på frågan om vad de gör ifall de faktiskt lyckas fälla Stefan Löfven.

Vad vill de uppnå med detta?

Vad är deras nästa steg?

Och när jag ändå har er på tråden, vem blir i så fall allansens kandidat till statsminister?

Anders Lindberg

PM Nilsson trampar fel

av Karin Pettersson

Dagens Industris politiske redaktör PM Nilsson skrev i måndags en linjetext om att det är viktigt att näringslivet nu aktivt börjar närma sig SD.

För att komma från en ledande liberal ledarsida är det ett häpnadsväckande resonemang, och jag svarade i går här:

Idag tar PM Nilsson till ett klassiskt debattknep – han skriver en ny text där han låtsas som att debatten handlar om något annat än det han blev kritiserad för. I går presenterade han en strategi för hur näringslivet ska bidra till att normalisera SD och göra dem till en del av ett borgerligt regeringsunderlag.

I dag försöker han ducka kritik genom att slå tillbaka.

PM Nilsson skriver i sin text att ”Aftonbladet inte särbehandlar SD”.  Vilket på något sätt skulle ge carte blance till hans egen normaliseringsstrategi.

Problemet är att PM Nilsson inte kunde ha mer fel.

Aftonbladet bjuder självklart in SD till partiledardebatter och publicerar deras debattartiklar. SD är ett riksdagsparti och måste granskas och rapporteras om som alla andra. Det ingår i det journalistiska uppdraget.

Men Aftonbladet har mycket tydligt markerat mot SD på redaktionell plats genom den fleråriga kampanjen ”Vi gillar olika”. Dessutom har Aftonbladet av principiella skäl sagt nej till annonser från SD. Aftonbladets journalistik finansieras inte med SD-pengar.

Det är en oerhört stark markering.

SD är här, antagligen för att stanna. De är ett stort parti. Men vi väljer nu om de också ska få inflytande över politiken.

Därför är det så allvarligt att PM Nilsson i denna fråga trampar helt fel.

 

Folkpartitopp vill regera med extremiststöd

av Daniel Swedin

– Man må tycka illa om Sverigedemokraternas politik, men likväl har medborgarna röstat in dem, de har blivit demokratiskt valda, sitter i vårt kommunfullmäktige och har två röster.

Så säger folkpartisten Carina Sandor till P4 Västmanland när hon får frågor om varför man inte tänker släppa fram ett rödgrönt styre i Skinnskatteberg, trots att S, V och MP blev större än alliansen.

Det borgerliga blocket i Skinnskatteberg – där liberala FP är största parti – ser alltså inget problem med att ta makten med passivt stöd från högerextremister.

Så här skrev jag förra veckan i en text om den politiska utveckligen i Ale:

Inför valet lovade Moderatledaren Fredrik Reinfeldt att alliansen aldrig skulle göra sig beroende av SD, aldrig släppa in dem i stugvärmen.
Det var ett löfte som bara verkade gälla honom själv. Han tänkte aldrig samarbeta med SD. Han tänkte aldrig bidra till att ge SD inflytande.
Vad övriga moderatbossar sysslar med ute i kommunerna, det tycks mannen som lämnade sitt parti vind för våg på valnatten inte ha några synpunkter på.

Det verkar forfarande gälla, men nu är det en folkpartist – Carina Sandor – som glatt vill regera på SD:s bajonetter. En folkpartist som för övrigt blev en av de mäktigaste i sitt parti när hon i veckan valdes in i partistyrelsen.

Man undrar ju vad FP-partisekreteraren Maria Arnholm – som kallat
SD ”män som hatar kvinnor” – har att säga Sandor om gänget hon tänker göra sig beroende av.

Det behövs frågor att mobilisera kring

av Daniel Swedin

– Vi har ju ingen politiker härifrån, på riksdagsnivå, som vågar tala om vad som händer. Vi har ju ingen länspolitiker i riksdagen ens som inte kutar efter vad partiledningen säger… Som vägar ställa sig upp och säga ”Näe, ni fattar ju beslut som är emot Norrland”, utan de jamsar med och då får vi ju inget intresse. Det finns ju ingen som för vår talan, det är Stockholms och partiledarens smala linje som gäller.

Så säger Åke från Sorsele i SR:s serie ”Tendens” i ett program som sändes för en dryg vecka sedan.
Det handlar om människor som inte röstar i de allmänna valen. 2 av 10 struntade i att rösta i Sorsele i valet 2010. I går valdes 25,5 procent av de röstberättigade Sorseleborna att inte rösta i riksdagsvalet. Enligt forskningen är det också väljarna i glesbygdskommuner – där man tidigare varit väldigt plikttrogna som röstskolkar.

Vad beror det på?

I programmet intervjuas också statsvetaren Camilla Sandström. Hon ser flera förklaringar. Urbaniseringen har gjort att rikspolitiker ”måste” fokusera på storstädernas problem och glesbygden hamnar utanför fokus. Väljarna här känner att det inte får ut något av att rösta eftersom ingen pratar om ”deras” frågor.

Risken, säger Sandström, är att människor tappar förtroendet för det demokratiska samhället när de upplever att de hamnar på efterkälken.

Men vilka frågor är det som fungerar i glesbygden då?

Enligt Sandström är det vårdfrågor. Konflikter om vad som är rättvisvård och diskussioner om hur fördelningen ska se ut leder inte sällan till valsuccéer för lokala partier och då särskilt på landstingsnivå.
På platser där sådana partier inte finns – Sorsele till exempel – kan det leda till blankröster eller röstskolk, tror Sandström:

– Det behövs en fråga som kan mobilisera kring, säger hon.

Ska det vara någon vits med demokrati måste vi ha något att välja mellan.
Ungefär så kan man väl sammanfatt den belgiska statsvetaren Chantal Mouffes essä ”Om det politiska” som kom på svenska för några år sedan.

Hennes utgångspunkt är att samhället är de konflikter som pågår mellan olika grupper som bekrigar varandra. Demokratin civiliserar krigen, fienden blir en parlamentarisk motståndare som besegras i parlamentariska omröstningar i stället för blodiga gatukravaller.

Men Mouffe hävdar att de demokratiska partierna ägnat åratal åt att sudda ut konflikten mellan olika intressen för att appellera till en urbaniserad medelklass.

Allt färre partier erbjuder människor verkliga val och en känsla av att vad de röstar på betyder något, hävdar Mouffe.

I bristen på politisk passion och konflikt kan då rasistiska partierna växa fram med påståenden om att konflikten mellan höger och vänster, arbete och kapital, är över.
Nu står kampen mellan olika etniska grupper eller kulturer.

Här någonstans, i den minskade betydelsen av höger- och vänsterkonflikten, i det minskade förtroendet för politiker och det minskade förtroendet för det demokratiska samhället kan vi sannolikt spåra förklaringar till gårdagens valresultat.

I Sorsele fick SD för övrigt 12,5 procent av rösterna i går. En ökning med över 8 procentenheter.

Läs också: Tolv komma nio procent (Eric Rosén/Politsm), När rött blir brunt (Po Tidholm/Magasinet Arena)

Dagens lista: Fem saker att göra i Visby kl 19.00

av Somar Al Naher

 

Befinner du dig i Visby i kväll kl 19.00? Bra, passa på att njuta av vackra Visby.

Här kommer tips på fem aktiviteter:

1. Gratis show av Özz Nujen på Gutavallen 

I kväll kommer komikern Özz att bjuda på sin humorshow ”Özz Nûjen statsminister” gratis i Visby.

2. Gotland Museum 

Visste du att man har funnit arabiska silvermynt på ön? Det visar att handel mellan araberna och vår del av världen pågått sedan urminnes tider. ”De yngsta mynten var präglade på 870-talet och flesta mynten härstammar från det islamiska riket, Kalifatet”.
Museet hittar du på Strandgatan 14. Visserligen stänger det kl 18.00 men gå dit lite tidigare och passa på att hänga i deras innergård.

3. Botaniska trädgården 

En vacker trägård  som ligger i anslutning till muren. Ett måste för den som befinner sig på ön.

4. Strandpromenaden

Gå längs med vattnet och se solnedgången.

5. Teater: Min vän fascisten 

Gratisföreställning på Wisby Strand. Startar 20.30 men punkt 5 går att kombinera med punkt 4. Ta en promenad och avsluta med en föreställning.

Är det Sovjets fel att affischer rivs ned?

av Daniel Swedin
dd
Foto Holger Ellgard/Wikimedia Commons

I dag skriver Expressens Ann-Charlotte Marteus att protesterna mot Sverigedemokraterna är ett hot mot demokratin. Det kommer vi få anledning att återkomma till.

Men det finns en formulering i Marteus text som jag inte blir klok på. Hon har registrerat att Sverigedemokraterna annonserar i tunnelbanan. Hon har också noterat att folk är arga på sagda affischer och att människor sagt sig vilja riva ner dem eller på annat sätt förstöra dem.

Så då skriver Marteus så här:

Förr klädde man upp sig i vuxenkläder för att gå att rösta. Man insåg att det var en ynnest att leva i en demokrati. Kanske var det lättare då. Det fanns mormödrar som inte hade fått rösta som unga. Det fanns diktaturer in på knuten: Sovjet, Grekland, Spanien. Demokratikämpar flydde till Sverige från Sydamerikas diktaturer och vittnade om förtrycket.
Då revs det inte ner några valaffischer. Det sker nu.

Så att Sovjet föll och att folk inte längre har på sig ”vuxenkläder” förklarar ilskan mot högerextrema budskap i det offentliga rummet? Och stämmer det verkligen att valaffischer inte revs när i det stora luddiga obestämda ”förr”?

Jag vet inte jag. Jag gjorde en sökning i vårt mediearkiv.

25 augusti 1985 rapporterade TT att ett flertal valstugor i Stockholm hade förstörts. I Bredäng hade någon försökt spränga Moderaternas valstuga. I Farsta slogs Vänsterpartiets, Socialdemokraternas och Moderaternas valstugor sönder. I Örnsberg slogs ytterligare en valstuga sönder samma natt.

Sex år senare, 30 augusti 1991 satte någon eld på Ny Demokratis och Socialdemokraternas respektive valstugor i Göteborg.

Sovjet skulle, för övrigt, upphöra först ett halvår senare.

Rapporter om nedrivna eller förstörda valaffischer hittar jag från bland annat Ludvika, Trollhättan, Storfors, Gävle, Östersund, Rosvik, Vallentuna, Sölvesborg med start i början av 1990-talet.

Att bränna ned valstugor och sabotera affischer är ett jävla oskick, men det tycks inte vara en helt ny aktivitet.

Från foliehatt till trähatt

av Daniel Swedin

Hatbloggen Avpixlat – i allt väsentligt Jimmie Åkessons språkrör på nätet – jublar i dag.

Tydligen så ska Åkessons medverkan i SVT-programmet ”Nyfiken på” (som ju fått en hel del kritik innan, under och efter det sändes) setts av 444 000 tv-tittare. Rekord hittills för terapiprogrammet, alltså.

”Om man skall tolka siffrorna som ett slags opinionsmätning är Åkesson just nu Sveriges populäraste partiledare”, skriver hatbloggen.

Vad de skarpsinniga tv-kritikerna på Avpixlat har att säga om att runt en miljon norrmän såg ett 12 timmar långt program om ved i fjol vågar man knappt tänka på.

Texten de inte vill att ni ska läsa

av Ledarbloggen

Den antirasistiska sajten Inte rasist men har legat nere till och från sedan i fredags kväll sedan den utsatts av överbelastningsattacker. Attackerna mot sajten började efter att Sverigedemokraternas partisekreterare Björn Söder medverkat i SVT:s program Debatt i förra veckan.

I dag publicerade Politism den granskande texten och därför har även den sajten utsatts för attacker. Därför publicerar nu Aftonbladets ledarblogg det inlägg Björn Söders och Jimmie Åkessons fans på nätet inte vill att ni ska läsa:

”IRM vs Björn Söder i SVT Debatt – vi reder ut Söders lögner
I torsdagens SVT Debatt deltog Henrik (jag) från IRM i en debatt om den numera rikskända ”tårtningen” av Jimmie Åkesson. SD:s partiekreterare Björn Söder var vår huvudmotståndare trots att vi som Söder anser att tårtning är ett riktigt dåligt sätt att bemöta SD. Söder kom dock med en hel del minst sagt märkliga påståenden som vi känner att vi bör reda ut.
För er som missade debatten:


Påstående nr 1:

Carlito: SD är det enda partiet som i principprogrammet uttrycker att man kan upphöra att vara svensk om man inte följer SD:s definition av identitet och kultur.

Björn Söder: Det är rent nonsens.

Sanningen: Citat från SD:s principprogram sida 11: ”På samma sätt som den som är född in i en annan nation senare i livet kan bli en del av den svenska nationen menar vi också att man även som infödd svensk kan upphöra att vara en del av den svenska nationen genom att byta lojalitet, språk, identitet eller kultur”

Påstående nr2:

Carlito: Så Thoralf Alfsson har aldrig uttryckt att han är en islamofob?

Björn Söder: Jag tror inte han har sagt att han är isamofob, nej.

Sanningen: Citat från Thoralf Alfssons blogg: ”Jag är islamofob och jag kan överhuvudtaget inte förstå att någon med kristen uppväxt kan vara något annat än islamofob.”

Påstående nr 3:

Björn Söder: Man avhumaniserar SD när man kallar oss för rasister.

Sanningen: Att kalla en rasist för rasist är inte avhumanisering. Att vara rasist är avhumanisering. /Tore Kullgren

Påstående nr 4:

Carlito: Jimmie Åkesson säger ju själv att islam är det största hotet sen andra världskriget.

Björn Söder: Nej nu är det fel igen. Det var Aftonbladet som satt den rubriken. Det står inget sådant i debattartikeln.

Sanningen: Öhh, jo det gör det:

BYgEsgSCIAALlL8

För att vara på den säkra sidan så har ni två citat till från partitoppen.

BYgLbZ1CQAAHMau BYf-9hfCQAAWMYX

Det finns fler saker vi skulle kunna bemöta, men jag tror ni fattar poängen. Vi vill passa på att tacka alla ni där ut som stöttat oss, vi kan inte ens börja beskriva hur mycket era fina ord värmde! Ett speciellt tack till Carlito som var grym i debatten.

***UPPDATERING***

Vi fick en förfrågan om att reda ut Söders befängda påståenden/förnekanden gällande järnrörsskandalen. Vi har skrivit om alla lögner i detta inlägg: SD-topparnas lögner – vi har hela listan

Här har ni även en lista som belägger allt det vi sa om SD:s plattform på nätet, Avpixlat:

Dagens lista: Saker som är färre än 80 000 namnunderskrifter

av Daniel Swedin

Läs också: 80 000 – för ett annat Sverige (AB Ledare), Kämpa, Aftonbladet (SvD:s ledarblogg)

Va’ hette boken, saru?

av Daniel Swedin

Satis polito. Så heter SD-ledaren Jimmie Åkessons nya bok.

Vad fan betyder det? undrar vän av ordning.

Låt oss konsultera Googles översättningstjänst. Enligt den så betyder Satis polito detta på följande levande talspråk:

Sälja polito (översatt från azerbajdzjanska)
Satis politisk (från baskiska)
Quantum polito (från irländska)
Satis förorenade (från slovenska)
Polito Venta (från turkiska)
Satis statsvetenskap (från ungerska)
Satis Cholito (från walesiska)

Sida 2 av 3
almedalen annie lööf arbetslöshet centerpartiet dagens lista eu flyktingar fredrik reinfeldt kristdemokraterna moderaterna Robert Nyberg satir serie skola socialdemokraterna stockholm sverigedemokraterna Vilgot vilgot på arbetslinjen vinst i välfärden
  • Tjänstgörande redaktörer: Ellinor Brenning och Emma Lindström
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Lotta Folcker, Michael Poromaa, Karin Schmidt Hellsing
  • Sajtchef: Andreas Aspegren
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB