Ni får ursäkta mig, men jag är lite mallig.
Ni kanske trodde att min granalys var bara skitsnack.

Ni kanske garvar och tror att er julgran inte säger
något om er, att den inte är ett tvärsnitt av er
historia, era drömmar, frustrationer och revolter.

Att den inte skvallrar om er klasstillhörighet.

Ni tror att vi är klasslösa när vi går på Ikea, att de sociala produktionsförhållandena
inte har någon som helst inverkan på våra tapeter.
Ni kanske tror att alla människor kan drömma samma drömmar.

Ah, ni kanske hör till dom som tror att människan
verkligen har en fri vilja!

Tror att ert yrkesval, er partner, namnet på era barn,
tavlan vi hänger på väggen är resultat av vår ofrånkomliga
fria vilja.

Dårar. Vi gör val, men vi är inte fria.
Bara dårar kan kalla sitt multiple-choice-liv för fritt!

Allt ni gör eller låter bli att göra är en reaktion mot något –
Ja, även sättet att klä en gran!

Är man bara tillräckligt uppmärksam
är även en julgran en röntgenbild av vår samhällsklass
och vår relation till den.

Inte bara den klass vi tillhör, utan också den vi vill tillhöra.

Det som man i marxistiska termer brukade benämna
”klass i sig” och ”klass för sig”.

JonasA bad mig granalysera honom, utifrån bilden på hans gran.
Det tog mig 20 minuter. Här var min bolsjevik- psykoanalytiska bedömning:

”De första man kan säga är att du är en rebell, JonasA.
Din gran är ett manifest, ett finger i röven, ett meddelande.
En klassisk småborgerlig revolt.
Du är akademiskt skolad. Utan barn.
Med ganska hög inkomst(mellan 30-45000 kronor)
Du kommer från en socialdemokratisk familj med traditionellt julfirande.
Du har gjort en liten klassresa.
Du själv är alltid osäker på vem du ska rösta på och du
har varit på båda sidorna blockgränsen.
Du har dock aldrig röstat på varken vänsterpartiet eller moderaterna, du lockas av mitten.
Oftast står din röst och pendlar mellan sossarna, miljöpartiet och folkpartiet.
Eftersom du är feminist (rosa detaljer på granen)
är du sugen på att nästa år lägga din röst på Maria Wetterstrand.”

JonasA svarade på sin blogg:

”Ja, jag är en barnlös akademiker som vuxit upp i ett socialdemokratiskt hem
med traditionellt julfirande.
Och ja, jag tycker om att se mig själv som rebell i liten skala.
”Du har gjort en liten klassresa.”
Både en liten och en stor. På pappas sida en liten.
Men morfar fick sparken från gruvan på grund av politiskt engagemang,
och mamma kämpade sig till sin gymnasiekompetens som 40-årig fembarnsmor.
Jag tjänar 25 000 i månaden, inte över 30 000.
I och för sig för att jag jobbar deltid av hälsoskäl, men ändå.
Jag är inte feminist.
Om jag röstar på Wetterstrand (i och för sig ganska troligt)
är det för att hon verkar vara vassast och klokast, inte för att hon är kvinna.”

JonasA sa att jag hade ”halva inne”.
Halva inne?
Jag vet inte hur mycket man ser när man står på alla fyra,
men här bakifrån ser det faktiskt ut som att praktiskt taget hela är inne.

Vad säger ni?