Julen är inte är inte bara den viktigaste högtiden på året,
den är även svenskarnas längsta årstid.

Den börjar någon gång tidigt på hösten
och det finns dom som menar att den varar fram till påsken.

Viktigaste symbolen är julgranen.
Men också den mest kontroversiella.

Är granen ett uttryck för gemenskap som gömmer julglädje
eller en fallossymbol som döljer förtryck?

Ett dekorerat träd eller en glittrande jättekuk
med färgglada, dinglande kulor?

En fin gammal importerad tysk tradition eller ännu
ett manschauvinistiskt skrytverk?

Den kristna människans hyllning till Jesus
eller mannens hyllning till sig själv?

Det finns olika tolkningar vad gäller julgranens betydelse och symbolik.

Vad som är klart är dock att julgranen barrar
i såväl förorten som i innerstaden,
hos arbetslösa och verkställande direktörer.

Men även om julgranen sprider klasslös glädje,
så är julen ändå en högtid där samhällsklyftorna blir tydligare än någonsin.
Det gäller även julgranen.

Allt ifrån valet av julgran till hur vi klär den,
avslöjar vår klasstillhörighet och sociala status:

Borgarnas julgran:
En stor och vacker ädelgran.
I adliga hem, har den kanske till och med levande ljus.
Annars en vacker ljusslinga med vita ljus.
Julgranskulorna (enbart röda) är från Orrefors
och hänger med sådan geometrisk symmetri
att det skulle få de gamla grekerna att bli gröna av avund.
En perfekt kombination av stil, måttfullhet och tradition.

Arbetarklassens julgran:
En liten plastgran, med pynt från Tiimari.
Ljusen blinkar och bredvid de röda plastkulorna
hänger snögubbar, stjärnor och änglar som barnen gjort på dagis.
På sverigedemokraternas granar ersätts kulor med svenska flaggan.
Den glittriga girlangen är så utnött att den slingrar sig
som en binnikemask kring granen.
Doftspray förekommer.

Invandrarnas julgran:
En gigantisk plastgran, gärna silverfärgad.
Invandrargranen är lika smakfull som en likkista med klistermärken.
Den ser ut som ett diskotek.
Inte nog med att ljusen blinkar, de gör det i olika färger.
Man skulle kunna tro att de använder granen för att signalera
Tomten en landningsbana.
Värst är chilenare och kristna libaneser –
några astronauter hävdar till och med att deras granar syns från månen.
Julgranskulorna är röda, neongula, blåa och har glitter.
Måttfullhet är ett ord de ännu inte lärt sig på SFI,
så på granen hänger allt de kommer över:
Svenska flaggor, reflexer (helst snöflingor), bilder på avlidna släktingar,
reflextejp, nyckelringar och doftgranar trängs som muslimer i Mecka under Ramadan.

Så – säg mig vilken julgran du har, ska jag säga dig vem du är.