Jag har under min tid som bloggare
följt många intressanta debatter på
kommentarsfältet.

Jag har skrivit inlägg som fått kraftiga reaktioner,
för och emot.

Men ingen debatt har varit lika intressant,
som den om utbrändhet, som startade i samband
med mitt inlägg om Sex och utbrändhet.

Så kloka inlägg, så intressanta historier,
så hjärtknipande öden.

Jag har fått gåshud många gånger, fått pressa
tillbaka tårarna ett antal gånger.

Jag har blivit kallad allt möjligt.
En läsare skrev i sin blogg – med rätta – att min text var
”så fri från kunskap, empati och fingertoppskänsla att man baxnar.”

Någon som mått dåligt och rasat i vikt skickade mejl:

”Det var inte förrän jag läste på din blogg bland inläggen
som jag fick höra att det kan hända att sköldkörteln kommer
i obalans om man mår dåligt. Det var jätteskönt att läsa, verkligen!
Förklarade så mycket och lugnade.
Ville bara säga att på det viset betydde det inlägget massor för mig
och jag tycker också att du har fantastiska och kloka läsare!”

Ja, jag har fantastiska läsare. Är så stolt, så stolt.

Debattinläggen fortsätter att trilla in –
idag skrev Anders en kommentar som fick mig att börja gråta.

Läs, lär och bli bättre människor.