Har haft en lång diskussion
med Franco, som driver en livsmedelsbutik
i kvarteret.

Franco är orolig för utvecklingen.
För mycket porr på Internet.
För många bögar som stoltserar framför TV-kamerorna.

– Jag har inget emot dem,
men jag vill inte att mina barn
ska behöva se det. Det är inte naturligt.

Vi fortsätter.Diskussionen blir högljudd.
Franco tycker att könsrollerna blivit oklara,
att kärnfamiljen slagits i spillror och
att de gamla goda värderingarna inte gäller längre.

Franco – som är 30 – kan knappt föreställa
sig hur äldre människor måste känna sig
inför alla förändringar.

Jag tänker inom mig att de här
stunderna älskar jag verkligen Sverige.

Franco vill bevisa sin teori,
så han frågar en äldre herre bakom mig
i kön, som stått och lyssnat på samtalet.

Jag förberedde mig för att lyssna på
en lång monolog från stenåldern,
om hur bra det var när alla knullade i rätt hål,
kvinnor visste vad som gällde
och männen betedde sig som män.

Mannen, i 70 års åldern, börjar prata.

Och han håller ett långt anförande om hur
viktig utvecklingen varit för kvinnans frigörelse,
hur undertryckt kvinnorna var när han var ung,
hur männen tilläts göra vad de ville,
att tack vare att kvinnan kommit ut på arbetsmarknaden
har de blivit mer självständiga och inte längre
behöver stå ut med våldsamma machistas.

Och Franco blev tyst. Och jag blev tyst.
Och inom mig tänkte jag:
Fan vad jag älskar det här landet,
som har förmågan att ständigt överraska mig.