Min Prins, min Prins

Av: JonasA

”Nervöst.

Jag skulle få träffa en av mina idoler vad gäller
skrivande och samhällsengagemang för första gången.

Som jag dessutom trodde var en bra människa privat.
Men sånt kan man ju aldrig riktigt veta,
innan man lärt känna en människa på allvar.

Och vi hade ju faktiskt nästan bara umgåtts i och kring den här bloggen.
Och även om bloggen för det mesta känns väldigt äkta,
så är den ju definitivt inte alltid riktigt sann.

Nu har vi träffats. Det blev inte riktigt som jag hade tänkt mig.
Efter vår träff erbjöd Martin mig möjligheten att gästblogga.
Det är därför jag skriver det här.

Men jag tänker inte skriva ett ord om vad som hände.
Det får Martin göra. Det ska bli spännande att läsa.
Och lite nervöst. Man vet aldrig vad han hittar på.
Men en sak kan jag säga. Jag blev inte besviken.

Jag tror definitiv att det här kan vara början på en underbar vänskap.
Om han överlevde kosthållningen.

Sist han hörde av sig, i ett kort SMS för rätt många timmar sedan,
hade visst magen börjat bete sig lite märkligt.”