Utbrändhet – no, gracias!
avFör ett tag sen tog jag bussen här i Córdoba.
Mitt i en central korsning tvärnitade bussen.
Den mötande bussen gjorde samma sak.
Tillsammans blockerade de korsningen.
Ingen kunde komma förbi. Och bilarna började tuta.
Det berörde inte chaufförerna.
De hade något viktigt att prata om,
något som inte kunde vänta till efter arbetspasset.
– Che, boludo, kommer du på asadon på lördag?
– Jodå, vad ska jag ha med mig?
– José köper köttet, så splittar vi sen. Ta med dig en flaska vin.
– Efterrätt?
– Marcelo fixar.
– Kommer Arturo?
– Han har sagt ja, vi får se om brujan (häxan) låter honom komma.
De klagade lite på Arturos kärring (verkar ha varit
en riktig satkärring), hälsade och åkte sen lugnt vidare.
Jag var förundrad.
Mitt under rusningstrafiken satt de här två chaufförerna
och blockerade vägen för att planera in helgens asado
med grabbarna.
Fantastiskt!
Rätt eller fel, vad vet jag.
En sak är säker:
De här två kommer inte bli utbrända i första taget.