Sara Starkström, som skrivit boken Game Girl, verkar
inte så nöjd med min beskrivning av killars beteende.
I sin blogg har hon kommenterat mitt inlägg.
Ett smakprov:

”Martin förfestar med sprit och porrfantasier, och sedan står han där ensam i baren
och ser med trånande blick över lokalen där ”fittorna är som maneter på västkusten.
De finns överallt.”
Det måste kännas jobbigt för dig Martin, att alla de här fittorna är ouppnåeliga för dig,
för hur kåta vi än blir så kommer vi Game Girls inte att välja dig.

Det är riktigt sorgligt när pojkar över 30 fortfarande försöker hävda sig som förvuxna tonårspojkar,
när de fastnat i utvecklingen och aldrig förstått vad det innebär att växa upp till en vuxen man.
De tror det handlar om att blåsa upp sig, påstå att de ”har värsta ribban” och ”knullar allt som rör sig”.
Som om det skulle vara en bragd att man är så fruktansvärt desperat efter sex att man tar vem som helst
för att få känna lite värme!
Det är just för att det finns juveniler som Martin där ute som Game Girl behövs,
just för att vi, när vi är kåta och tar oss ett fem i tre ragg, inte ska hamna med ett drägg som Martin.
En sådan som snackar stort men när det väl kommer till kritan undrar man om den är inne än.”

Det är möjligt, Sara. Men det är inte jag som är singel i alla fall.