Hej Khadaffi/ Ghadhaffi!

Vi vet inte riktigt vad du heter – kan du tänka dig?
Medan du kämpar dina sista dagar i makten har
vi fullt upp här med att bestämma vad som ska stå
på din dödsruna.

Några kallar dig Khadaffi, andra Khaddafi,
enligt vissa heter du istället Ghadhdhafi, men de tror
jag vill smutskasta dig genom  få in ADHD i ditt
namn.

Hursomhelst, på något sätt är det typiskt dig, att ta avsked
från makten och efterlämna till västvärlden ett sista huvudbry.
En gåtfull sorti från den politiska världskartan.

Du är klurig, du. Kommer du ihåg när vi hatade dig?
Fy fan, vad vi hatade dig! På 80-talet var du en grym
och totalitär diktator. Värst av alla.
Numera nöjer vi oss med att kalla dig för auktoritär,
det kanske kom som en överraskning.
Du var ju samma horunge, bara att nu blev du vår horunge.
Därför känner jag mig nu tvungen att ge dig en
hjälpande hand.

Förmodligen kommer det här brevet för sent,
förmodligen har dina uppretade landsmän redan bestämt
sig för att sparka ut dig från makten.
Klaga inte, du har faktiskt suttit i 40 år – det är inte
illa pinkat, tror faktiskt att du suttit längst av alla
i arabvärlden.

Men som tack för din politiska omvändelse på senare
år, kommer här några tips på hur du kan kuva dina landsmän –
vi kan kalla det för en svensk överlevnadskit för diktatorer.

Du kanske redan fattat att det inte är någon idé
att hota dem med våld, de har förlorat rädslan –
som ju varit din enda riktiga hållhake.
Visst, dina militärer kan fortsätta att döda demonstranter
ett tag till, men det håller inte i längden.
Människor blir arga av att bli beskjutna –
här sköt vi ihjäl en handfull arbetare i Ådalen för 80 år sen
och blir fortfarande påminda om det.

Nej, vi förstod – och jag hoppas du också förstår –
att det finns ett mycket bättre sätt att kuva människor på:
bedöva dem. Nej, inga konstiga nervgifter nu!
Här bedövar vi människorna med underhållning, helst i TV.
Vi injicerar långsamt skräptelevisionens fördummande gift
samtidigt som vi suger ut alla incitament till revolt.
Det är som en slags morfin, du får laglydiga medborgare
som inte kommer att ifrågasätta makten, så länge de får
sin TV-dos.
Om det inte är för sent, utlys Lybiens första Big Brother.
Det är en så kallad reality show, med väldigt enkla regler:
Du låser in en massa ungdomar (det vet du hur man gör, eller hur?)
i ett hus (du kan säkert undvara något palats eller några av dina
semesterhus) och sen filmar du hela tiden medan de umgås.
Kan du få dem att knulla, så är det mycket mer effektivt
(kom nu inte med moraliska förevändningar,
det är makten som står på spel!).

Några timmar om dagen är en lagom stor dos,
för att medicinen ska göra omedelbar effekt.
Redan andra dagen kommer du märka att demonstrationstågen
börjar tunnas ut och innan veckan är slut kommer
demonstranterna byta ut slagordet ”Ut ur landet!” och istället
börja skandera ”Ut ur huset!”.
Och var lugn, du kommer inte vara en av de nominerade.

Vi kan börja så här, Khadaffi. När du väl lugnat ner
de upproriska stämmorna ska jag berätta om IKEA,
det bästa receptet för att skapa gemensamma värdegrunder
och lugn och ro på gatorna i all evighet.