DN kör idag en löneförhandlingsspecial.
Tips och knep, som jag tänker lusläsa och lära
mig utantill som multiplikationstabellen.
 
För några år sen när jag jobbade som underbetald
semestervikarie/bloggare/krönikör på Norrbottens-Kuriren
publicerade tidningen en lista på personerna mest högsta
löner i länet.
Till min förvåning fanns en svartskalle på tio-i-topp-listan.
Amer.
Så, jag skrev ett brev till Amer, som jag aldrig fick svar på.
Tyvärr. Hade behövt höra hur en svartskalle löneförhandlar.
Här är i alla fall brevet:
 
 ”Hej Amer!

Läste att du är en av norrbottningarna som tjänar fett med stålar.
Jag blev grymt impad!
Du tjänar ju som en sultan!
Och vitt!
Hur fan gör du?!

Undrar om jag kan få några löneförhandlingstips.

Jag har en jobbig situation:
Kuriren har lurat mig fett.
Jag har märkt att de använder sig av två olika valutor för att betala ut lönerna:
Kronor, till svenskarna.
Ryggdunkar, till svartskallarna.

Jag tjänar hur många ryggdunkar som helst.
Om Audi accepterade ryggdunkar som betalning,
skulle jag glida omkring i en riktigt fet bil.

Men jag cyklar, Amer, och det är här jag behöver din hjälp.

Du undrar säkert hur jag har förhandlat.
Det gör du rätt i.
Jag förmodar att jag gör något fel.
För jag har haft olika strategier, men alla har misslyckats.

Den intellektuella:
– Hej broder, jag såg ditt löneförslag. Intressant utgångspunkt,
men jag tror inte att du har uppmärksammat att mitt ursprung faktiskt
tillför tidningen ett mervärde.
Som José Ortega y Gasset sa: Jag är jag, plus mina omständigheter.
Så vad tror du, ska vi säga fem tusen till för omständigheterna?

Tiggaren:
– Schyssta, lite mer. Bara lite. Snälla, min argentinska dotter måste operera
hypofysen och operationen görs bara på Kuba.
Nej, jag vill inte ha fler ryggdunkar! Snälla, gå inte!
Vänta, vänta, nämnde jag att min fru har vestibulit?

Utpressaren:
– Tjena kompis. Nej, det är bra, jag står. Är det din familj på bilden?
Fin familj. Hur mår din dotter förresten? Vilken?
Hon som går i 3 A på Hertsöskolan och spelar basket tisdagar och torsdagar mellan 17 och 19.
Bra, bra, hoppas hon fortsätter så.
Nä, jag ville inget speciellt, du vet bara snacka lite om lönen.

Vad ska jag göra?
Har du några bra tips?
Tycker du att jag ska köra en mix kanske?
Typ en intellektuell tiggare?
Du vet, som Jesus.

Jag är desperat.
Fan, hjälp mig.

Vi hörs/
Din vän Martin”